Vilka aktörer ingår i det ekonomiska kretsloppet

Det s.k. ekonomiska kretsloppet såsom visar hur hushållens, företagens samt detta offentligas vetenskapen om resurserhandel och finans hänger samman.

I detta på denna plats avsnittet bör oss titta vid hur hushållens, företagens samt detta offentligas finans hänger samman.

på denna plats förklaras även pengars värde, avgift, konjunkturer, inflation, produktivitet, prisbildning, olika ekonomiska struktur samt samhällsekonomins politiska mål.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vad existerar samhällsekonomi?

Samhällets samt världens tillgångar existerar begränsade.

Därför diskuteras ständigt hur dessa tillgångar bör fördelas.

Ordet finans kommer ifrån grekiskan samt betyder hushållning. All finans handlar alltså ifall för att hushålla tillsammans tillgångar, vilket även gäller samhällsekonomi likt omfattar samhällets samtliga gemensamma tillgångar. eftersom detta handlar ifall läka samhällets tillgångar används då samt då andra term på grund av för att summera ämnet.

Ibland kallar man detta till politisk finans samt ibland till nationalekonomi.

Man skulle behärska yttra för att samhällsekonomi handlar angående fyra olika frågor:

1. Vad bör produceras?
    
2. Hur bör detta produceras?
    
3. Vem bör styra ovan produktionen?
    
4. Hur bör dem ekonomiska resultaten fördelas?

    

I en helt samhälle existerar dessa ämnen väldigt stora samt svåra för att att fatta beslut eller bestämma något. All produktion inom samhället - oavsett angående detta existerar ett kontorsstol alternativt en datorspel - kräver tidsperiod, utrustning, valuta, kurs samt många mer. Därför finns detta sällan enkla alternativt självklara svar vid frågorna.

Pengar samt värde

Samhällsekonomin omfattar dem stora frågorna vilket handlar ifall vilket valuta kommer ifrån samt hur en värde uppstår.

Ibland säger man för att valuta existerar enstaka tecken på grund av jobb. Den såsom arbetar får valuta inom utbyte på grund av detta värde vilket hen existerar tillsammans med samt skapar.

Det innebär för att varenda valuta vid något sätt existerar kopplade mot sysselsättning. vid detta sättet blir detta även enstaka nödvändig fråga inom samhällsekonomin ifall människor besitter, alternativt saknar arbete.

Det innebär även för att varenda valuta såsom människor sparar existerar enstaka struktur från sparat sysselsättning.

dem pengarna kunna användas på grund av för att erlägga på grund av perioder då man ej arbetar. Ibland förmå en samhälle spara valuta gemensamt till för att ta grabb angående människor såsom ej arbetar. Läs mer >

På identisk sätt existerar lånade valuta lånat sysselsättning. detta innebär för att då ett individ alternativt en samhälle lånar valuta måste dessa blir betald tillbaka.

detta går ej för att utföra utan jobb. angående enstaka stat lånar valuta samt människor inom landet saknar sysselsättning samt inkomster kommer statsskulden ej behärska blir betald. Detsamma gäller på grund av varenda enskild människa.

För varenda individ gäller detta alltså för att jobba på grund av för att ett fåtal enstaka intäkter.

dock hur fungerar detta till staten?

Staten förmå erhålla in valuta vid lite olika sätt. dem numeriskt värde primära sätten likt staten får in valuta existerar via skatter samt avgifter.

Skatt

Hela människor inom en nation existerar tillsammans med samt betalar avgift. avgift existerar enstaka slags betalning likt inom landet blir betald mot kommunen, område samt staten.

Alla liksom tjänar valuta alternativt konsumerar produkter samt tjänster måste erlägga avgift (t.ex.

löneskatt samt moms) likt går mot gemensamma kostnader inom samhället. Skattepengarna behövs på grund av för att samhället bör fungera.

I landet blir betald skatten mot kommunen, område samt staten vilket bestämmer vad pengarna bör användas mot. Vårt samhälle existerar uppbyggt samt styrs tillsammans med hjälp från skattepengar.

inom kommunerna byggs samt underhålls skolor, badhus, bokhylla samt således vidare. Regionerna ser inom regel mot medicinsk vård samt kollektivtrafik, medan staten ansvarar till enstaka massiv sektion från samhällets sociala trygghetssystem samt till samtliga myndigheter vilket behövs på grund av för att producera säkerhet samt ordning till invånarna inom landet.

En massiv sektion från skattepengarna går åter mot hushållen inom form eller gestalt från löner mot samtliga anställda inom t.ex.

offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, personer som kör bussar, kommunarbetare, pedagog samt sålunda vidare).

Samhällsekonomins aktörer

Samhällets finans besitter ett rad olika aktörer såsom tillsammans får samhällets finans för att vandra runt. varenda aktör existerar en samlingsnamn till flera olika delar såsom hör ihop.

• Hushållen: varenda människor oavsett ifall detta existerar ensamstående alternativt familjer räknas in inom hushållen.
   
• Företagen: samtliga sorters företag, oavsett ifall dem existerar samhällets största tillsammans tiotusentals anställda alternativt ifall detta existerar en litet enmansföretag.
   
• Offentliga sektorn: Den sektion från samhället vilket finansieras tillsammans hjälp från gemensamma valuta.

  Statlig förvaltning (myndigheter), regioner samt kommuner.
   

• Finanssektorn:Banker samt andra institutioner likt ser mot för att flödet från valuta går smidigt.

De olika aktörerna existerar beroende från varandra samt besitter även inom viss utsträckning gemensamma syfte. samtliga samverkar inom en kretslopp samt mellan samhällsekonomins aktörer rör sig valuta.

Se foto >

Företagen samt människorna

Precis vid identisk sätt liksom för att produkter, tjänster samt valuta rör sig inom en ekonomiskt kretslopp, ingår hushåll samt företag inom en mindre sammanhang.

Hushållen förser företagen tillsammans med arbetskraft samt konsumerar deras produkter samt tjänster.

Medan företagen betalar ut löner mot hushållen samt erbjuder dem produkter samt tjänster. Hushållen samt företagen existerar därför själva hjärtat inom ekonomin. Utan företag vilket producerar samt hushåll vilket konsumerar, fungerar ej ekonomin. Man förmå säga för att detta existerar en ekonomiskt kretslopp inom miniatyr. Se foto >

Företag, produktion samt konsumtion

För för att företagen bör behärska producera produkter alternativt tjänster behövs ett rad tillgångar, alternativt produktionsfaktorer.

Dessa är:

• Arbetskraft (hushållen)
• Realkapital (saker vilket byggnader, maskiner, fordon, inventarier alternativt liknande)
• Råvaror
• Finanskapital (pengar)
• Kunnande (utbildning)

När väl en företag existerar etablerat samt driver sin aktivitet behövs för att företaget säljer sina produkter alternativt tjänster på grund av mer än vilket dem kostade för att producera.

Detta leder mot profit vilket fullfölja för att företaget förmå växa samt anställa fler människor. angående företaget säljer mindre än sin bidrag (vad allt kostat) går detta tillsammans negativt resultat, vilket är kapabel leda mot för att detta tvingas lägga ner.

Företagets vinster kunna delas upp vid lika sätt. enstaka sektion från vinsten brukar återinvesteras inom företaget på grund av för att ett fåtal detta för att växa.

Detta förmå mot modell göras genom för att anställa mer anställda alternativt för att investera inom nya maskiner.

Produktivitet existerar en användbart mått vid hur produktiv produktionen existerar. Produktivitet mäts genom för att dela värdet vid detta såsom produceras, tillsammans antalet arbetade timmar. Då värdet per arbetstimme blir stort existerar produktiviteten upphöjd samt tvärtom.

Länder likt land liksom besitter ett sofistikerad samhällsekonomi besitter även enstaka upphöjd produktivitet, var varenda arbetstimme skapar stora värden.

Denna produktivitet existerar alltså en mått vid hur många varenda person som arbetar producerar inom genomsnitt.

I länder tillsammans med ett upphöjd produktivitet skapar produktionen stora värden per arbetstimme, medan detta existerar tvärtom inom mindre utvecklade ekonomier. Utvecklingsländer äger mot modell enstaka enklare samt mer arbetskraftsintensiv produktion likt ger nedsänkt produktivitet samt därmed lågt värde per arbetstimme.

När företagen växer leder detta mot för att fler anställs samt för att dem förmå förbruka mera inom samhället.

Detta leder inom sin tur mot för att efterfrågan vid produkter samt tjänster ökar inom samhället. Företagen kunna då växa ännu mer, samt även nya företag är kapabel bildas. enstaka slags uppåtgående finansiell spiral skulle man behärska yttra. Detta leder inom långa loppet mot högkonjunktur inom samhället (mer ifall detta snart).

Om flera företag går tillsammans negativt resultat samt tvingas yttra upp människor, reducerar även efterfrågan inom samhället då köpkraften blir svagare.

ett resultat från detta blir för att företagen blir tvungna för att producera mindre produkter alternativt tjänster. enstaka ytterligare resultat blir för att även andra företag går tillsammans negativt resultat eftersom köpkraften samt efterfrågan minskat inom samhället.

Dessutom existerar företag inom regel beroende från varandra, mot modell likt leverantörer alternativt gällande tjänster inom reklam, salg samt således vidare. detta blir därför enstaka nedåtgående finansiell spiral vilket ibland utmynnar inom enstaka lågkonjunktur.

Företagen samt hushållen existerar därför starkt beroende från varandra.

Se foto >

Konjunkturer

Ekonomins tillväxt sker ej inom enstaka linjär linje vidare. dock ovan period tenderar ändå ekonomin för att växa, vilket fullfölja för att dem flesta länder blir rikare samt rikare. detta kallas tillväxt. Även angående oss ovan period besitter fått detta förbättrad sker detta ej vid enstaka spikrak linje, utan ibland existerar detta förbättrad tider samt ibland existerar detta sämre.

detta kallas till konjunkturer.

Se foto >

Högkonjunktur

När detta existerar goda tider, då efterfrågan vid produkter samt tjänster existerar upphöjd samt flera människor existerar inom sysselsättning, kallas detta till högkonjunktur. inom ett högkonjunktur existerar arbetslösheten nedsänkt samt företagen vågar investera samt utvecklas. eftersom efterfrågan existerar upphöjd, stiger även ofta priserna beneath denna period, vilket leder mot för att inflationen ökar.

När produktionen ökar samt arbetslösheten reducerar inom näringslivet sålunda får staten in mer valuta inom struktur från skatter samt andra avgifter liksom bland annat behövs på grund av för att driva den offentliga sektorn.

vid sålunda vis ökar även välfärden inom samhället.

Lågkonjunktur

När priserna stiger reducerar efterfrågan eftersom lönerna ej ökar inom identisk takt likt priserna. Köpkraften inom samhället blir därmed svagare. detta leder mot för att företagen ej förmå producera lika många, vilket inom sin tur leder mot nedskärningar.

Hindras ej denna tillväxt leder detta mot för att företagen måste yttra upp anställda samt för att ekonomin går in inom enstaka lågkonjunktur.

Lågkonjunkturer kännetecknas från nedsänkt efterfrågan vid produkter samt tjänster samt upphöjd arbetslöshet. till för att avbryta detta är kapabel ibland staten behöva stimulera ekonomin. Detta är kapabel bland annat göras genom för att producera fler offentliga arbete sålunda för att fler kunna jobba samt ett fåtal råd för att öka sin konsumtion, vilket leder mot för att företagen ökar sin salg samt återigen är kapabel anställa fler.

Perioden mellan topparna inom konjunkturerna kallas på grund av konjunkturcykel.

ett sådan tvåhjulig brukar artikel mellan 5-8 år.

Depression

Om ett lågkonjunktur blir alltför djup samt långvarig kallar man detta på grund av nedstämdhet. Då ökar arbetslösheten kraftigt samt företag måste läggas ned.

De senaste hundra år besitter oss haft numeriskt värde perioder från riktigt allvarliga depressioner. Den inledande plats den stora depressionen vid 1930-talet samt den andra ägde utrymme 2008-2009 efter den stora amerikanska bankkraschen.

Inflation

Inflation innebär för att värdet vid valuta försämras.

då värdet försämras stiger priserna samt detta blir dyrare för att förbruka. Detta innebär för att man ej förmå handla lika många till varenda hundralapp vilket tidigare, eftersom pengarna besitter blivit mindre värda.

Den vanligaste orsaken mot inflation existerar för att lönerna stiger. Då får hushållen mer valuta för att nyttja mot konsumtion vilket leder mot ökad efterfrågan samt stigande kostnader.

ett ytterligare orsak förmå artikel för att omkostnaderna på grund av företag alternativt bristande vid ingredienser leder mot ökade priser.

Om priserna går upp kräver hushållen högre löner. Detta leder inom sin tur mot för att företagen tvingas för att höja priserna vid produkter till för att erhålla mer valuta ovan mot dem ökade lönekostnaderna...

samt då priserna stiger behöver lönerna återigen höjas. Detta kallas till enstaka lönespiral.

Inflation uppstår antingen från sig egen inne inom landet alternativt inom samband tillsammans händelser vilket äger plats inom utlandet. ifall priserna stiger inom utlandet blir detta dyrare för att importera.

Då stiger även dem inhemska priserna vilket fullfölja för att pengarna relativt sett blir mindre värda.

Många länder försöker därför hålla inflationen beneath ett viss nivå. inom land existerar den nivån 2 andel angående året.

Hög inflation leder mot stora prisökningar samt för att hushållens sparade valuta snabbt reducerar inom värde. Företag liksom existerar beroende från export fullfölja förluster eftersom valutans värde reducerar.

ifall inflationen ökar många snabbt är kapabel detta ibland kallas hyperinflation. detta fanns detta vilket drabbade Tyskland beneath 1920-talet. detta förmå leda mot för att all ekonomin kollapsar.

Bild: Mikael Bruér

Koordinatsystem vilket visar relationen mellan utbud samt efterfrågan samt plats detta råder jämviktspris.

Marknad samt priser

Priset vid produkter samt tjänster uppstår ej ur tomma intet utan hänger samman tillsammans med flera olika faktorer.

detta sätt såsom priset uppstår vid inom enstaka marknadsekonomi kallas till prisbildning.

Enkelt uttryckt kunna man yttra för att angående flera önskar äga enstaka artikel alternativt arbete eller position inom en organisation sålunda existerar efterfrågan upphöjd, vilket leder mot högre kostnader.

angående efterfrågan existerar nedsänkt således sjunker priserna.

Ett företag önskar sälja mot sålunda högt kostnad såsom möjligt, dock enstaka konsument önskar köpa mot således lågt kostnad vilket möjligt. sålunda då priserna ökar reducerar efterfrågan samt då priserna sjunker ökar efterfrågan.

Man förmå därför jämföra prisbildning tillsammans med enstaka förhandling mellan konsumenter samt företag.

Prisbildning hänger ihop tillsammans utbud, detta önskar yttra hur massiv resurser existerar vid varan alternativt tjänsten.

Höga kostnader leder mot för att företag säljer mindre produkter alternativt tjänster, medan låga kostnader leder mot motsatsen. detta fullfölja för att utbudet ökar tillsammans höga kostnader samt reducerar tillsammans med låga priser.

Den punkt var priset existerar mitt emellan företagens samt konsumenternas önskan, samt var utbudet existerar helt riktig balanserat, kallas på grund av jämviktspris.

Då produceras lika många vilket detta konsumeras samt mot riktig kostnad. Se foto >

Olika ekonomiska system

Olika ögonkontakt vid vetenskapen om resurserhandel och finans äger lett mot framväxten från olika ekonomiska struktur. Man förmå yttra för att detta finns numeriskt värde huvudtyper; marknadsekonomi samt planekonomi.

inom dess grundform finns dem knapp någonstans idag, utan nästan varenda länder existerar någonstans mitt mellan dem, något vilket kallas till blandekonomi.

Marknadsekonomi

I enstaka renodlad marknadsekonomi styrs varenda kostnader från fri prisbildning. samtliga äger riktig mot fritt privat ägande. Den likt önskar driva en företag får utföra detta samt staten lägger sig ej inom ekonomin.

vid marknaden råder fri konkurrens samt inga monopol alternativt karteller förekommer.

Detta förutsätter för att detta finns flera köpare samt handelsman samt för att ingen enskild aktör förmå påverka priset vid enstaka artikel. Marknaden styr samt reglera sig egen, liksom från ett osynlig grabb (se finansiell liberalism). Ytterligare enstaka förutsättning existerar för att detta finns flera likartade samt jämförbara produkter vilket ger god konkurrens.

Konsumenterna äger resurs mot upplysning angående varorna samt är kapabel självständigt fatta beslut. ingen stängs ute ifrån marknaden samt detta existerar enkel för att starta nya företag.

Planekonomi

Motsatsen existerar planekonomi.

inom denna ägs detta mesta kollektivt, antingen via staten alternativt vid annat sätt. Istället på grund av konkurrens samt prisbildning styr staten ovan vad liksom bör tillverkas, hur många samt vilket detta bör kosta för att köpa.

Problemet existerar för att detta existerar svårt för att förutsäga detaljerad vad likt behövs samt hur massiv efterfrågan kommer bli.

detta leder enkel mot en stort överskott från vissa produkter samt stort underskott vid andra. Den uteblivna konkurrensen leder även ofta mot dålig standard eftersom detta ej finns något behov ifrån producenternas samt säljarnas blad från för att utveckla varorna.

Blandekonomi

Någonstans mellan dessa numeriskt värde ytterligheter befinner sig idag nästan samtliga världens länder, dock olika många åt detta en alternativt detta andra hållet.

Oftast utför stater ingripande inom ekonomin till för att skydda människor, miljö alternativt stötta olika regioner inom en nation. Ibland är kapabel även prisbildning placeras ur spel genom statliga regleringar, liksom mot modell detta statliga monopolet vid alkoholförsäljning inom Sverige.

Samhällsekonomins politiska mål

Eftersom samhällsekonomi även existerar politik, således existerar den kopplad mot olika politiska syfte.

Dessa hänger ofta ihop tillsammans dem olika nationalekonomiska teorierna. Målen till samhällsekonomin varierar därför även mellan olika länder. Vanligtvis brukar målen existera ökad levnadsstandard, upphöjd aktivitet, nedsänkt inflation samt god balans inom utrikeshandeln.

Hur skatter samt andra statliga inkomster bör fördelas bland befolkningen existerar enstaka från dem allra viktigaste frågorna på grund av en lands statsmakt.

detta brukar kallas fördelningspolitik samt handlar angående hur man fördelar inkomster utifrån ekonomins påverkan mellan samhällets medborgare till för att vid därför vis jämna ut skillnader mellan rika samt fattiga.

LÄS MER:Ekonomi samt handel

LÄS MER:Privatekonomi

LÄS MER:Arbetsmarknad, arbetsrätt samt arbetsmiljö

LÄS MER:Internationell finans samt handel

LÄS MER:Nationalekonomiska teorier

LÄS MER: Det svenska välfärdssystemet

LÄS MER:Svensk vetenskapen om resurserhandel och finans samt köp ifrån 1800-talet fram mot idag

LÄS MER:Produktion samt konsumtion från produkter samt tjänster

LÄS MER:Svenska skatteväsendets historia

PODCAST: Fakta ifall avgift inom Sverige

PODCAST: Samhällsekonomi - viktiga begrepp

PODCAST:Vad existerar inflation?

PODCAST:Ekonomiska system

PODCAST:Aktier samt aktiehandel

PODCAST:Arbetslöshet

Arbetsgivare: Den vilket äger jobb för att tillhandahålla alternativt anställer, exempelvis staten, enstaka samhälle alternativt en företag.

Arbetskraft: De arbetsföra inom ett viss befolkning alternativt den position liksom ett arbetare säljer mot ett arbetsgivare vid ett arbetsmarknad.

Export: Utförsel samt salg från produkter utanför en lands gränser.

Import: inköp samt införsel från produkter ovan enstaka tullgräns, exempelvis ifrån en annat land.

Industri: Framställning från varor genom för att ingredienser förädlas.

Kapital: Tillgångar inom form eller gestalt från t.ex.

valuta, egendomar, maskiner samt skepp.

Kapitalism: en ekonomiskt struktur var produktionsmedlen befinner sig inom privat ägo samt var produktionen styrs från marknadskrafterna.

Kartell: enstaka formell överenskommelse mellan företag tillsammans med intention för att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel.

Medlemmarna inom kartellen godkänner för att samordna sina kostnader samt sin produktion tillsammans med varandra. dem flesta konkurrenslagar förbjuder karteller.

Konkurrens: då flera företag alternativt enskilda aktörer tävlar vid enstaka gemensam marknad.

Konsumtion: Förbrukning från produkter alternativt tjänster.

på grund av för att behärska förbruka något måste man inledningsvis tillverka alternativt köpa ett vara alternativt tjänst.

Låg- samt högkonjunktur: Konjunktur existerar en term såsom syftar vid detta rådande ekonomiska tillståndet inom ett finans. enstaka lågkonjunktur innebär för att produktionen från produkter samt tjänster reducerar.

Motsatsen existerar ett högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten existerar större.

Lön: kompensation (i regel genom pengar) liksom blir betald till utförande från sysselsättning alternativt beredskap för att utföra jobb (t.ex. jour).

Marknad: En ställe var köpare samt handelsman träffas. ett handelsplats är kapabel därför existera summan från flera aktörers agerande, t.ex.

inom ett viss bransch alternativt inom internationell handel.

Moms: enstaka statlig avgift vid varenda produkter samt tjänster liksom säljs samt konsumeras inom en samhälle. Momsen brukar ligga ner vid 25% vid dem flesta produkter samt tjänster. Momsen existerar inbakad inom priset vid produkten. Efter salg betalar försäljaren - t.ex.

företaget alternativt kommunen - in momsen mot Skatteverket.

Monopol: enstaka handelsplats var detta bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Näringsliv: Samlingsnamn på grund av dem olika näringar (företag samt andra vinstdrivande verksamheter) vilket finns inom en geografiskt område.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Råvaror: produkter vilket utvunnits ur naturen dock ej behandlats/förädlats.

modell vid ingredienser existerar täckt område, malm, ull samt råolja.

Samhälle: inom samband tillsammans samhällsekonomi syftar begreppet "samhälle" vanligen vid en nation, dock inom förlängningen förmå begreppet även avse detta globala samhället samt världsekonomin.

Tillväxt: Ökning från BNP (bruttonationalprodukten) ovan enstaka viss period.

tillsammans med BNP menas värdet från samtliga produkter samt tjänster såsom produceras inom en nation beneath enstaka period.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) vilket används inom en alternativt flera länder.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara kortfattat vilket liksom menas tillsammans begreppet samhällsekonomi.
    
2. Förklara vad liksom menas tillsammans för att valuta existerar enstaka emblem till arbete.
    
3. Varför existerar avgift viktigt till en samhälle?
    
4. Vilka existerar samhällsekonomins fyra stora aktörer?
    
5. Hur existerar hushåll samt företag beroende från varandra?

   Förklara bilden >
    

6. Förklara begreppet produktivitet.
    
7. När företagen växer samt anställer fler sålunda gynnar detta all samhällsekonomin. Förklara hur.
    
8. När detta går uselt till företagen således drabbar detta även samhällsekonomin negativt. Förklara hur.
    
9. Förklara hur ett högkonjunktur uppstår.
    
10. Vilka orsaker kunna ligga ner på baksidan ett lågkonjunktur?

    Förklara hur detta hänger ihop.
     

11. Vad menas tillsammans (ekonomisk) depression?
     
12. Förklara varför detta blir inflation. vad ligger bakom?
     
13. Vad menas tillsammans lönespiral?
     
14. Förklara vilket likt menas tillsammans med jämviktspris.
     
15. Förklara begreppen:
    
         a) Marknadsekonomi
    
         b) Planekonomi
    
         c) Blandekonomi
     
16. Vilka brukar artikel samhällsekonomins viktigaste politiska mål?

Ta reda på:

1. Vad användes likt valuta innan myntet uppfanns?
    
2. Förklara nästa begrepp:
   
        a) Kommunal skatt
   
        b) Statlig skatt
   
        c) Moms
    
3. Ge flera olika modell vid vad människor jobbar tillsammans med inom den offentliga sektorn inom din kommun.
    
4. Hur flera anställda äger detta största företaget inom din kommun?
    
5. Befinner oss oss just idag inom enstaka högkonjunktur alternativt lågkonjunktur?
    
6. Vad hände 1923 tillsammans den tyska valutan (riksmark)?
    
7. Vilket ekonomiskt struktur besitter Nordkorea?

Diskutera:

1. Arbeta inom par samt analysera bilden vilket visar ekonomins kretslopp.

   Försök således gott ni är kapabel för att förklara dem olika pilarna mera utförligt än tillsammans dem mening vilket redan står. Se foto >
    

2. Är skatterna inom land till höga alternativt låga? Motivera ditt svar.
    
3. Diskutera inom grupper alternativt inom helklass:
   
        a) Nämn 5 produkter liksom ni tycker äger en på grund av högt kostnad.

   vad skulle dem kosta tycker ni? Varför?
   
        b) Nämn 5 produkter såsom besitter en på grund av lågt kostnad. vad skulle dem kosta tycker ni? Varför?
    

4. Kan man yttra för att USA äger enstaka ren marknadsekonomi i enlighet med dem kriterier såsom uppges inom texten?
    

Litteratur:
Klas Eklund, Vår vetenskapen om resurserhandel och finans - enstaka införande mot samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Michael Parkin, Economics.

(3. ed.), The Addison-Wesley Series in Economics, Addison-Wesley, 1996
Lars Nohagen, Sveriges vetenskapen om resurserhandel och finans - införande inom samhällsekonomi, Sanoma kurs, 2009
Claes fjäll, Global ekonomi: ett införande mot samhällsekonomi samt politisk ekonomi, SNS Förlag, 2013

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni kunna förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras ett klar samt nytänkande modell till användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans med utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet kunna äga nytta från boken.

Den äger ett klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven till för att passa varenda vilket jobbar tillsammans med SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan till samhällskunskap åk4-6 samt åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner på grund av Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1b samt Samhällskunskap 2.

Avsnitt (18:52 min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni kunna lära dig mer ifall pengarnas bakgrund.

Vår finans besitter sett olika ut beneath historien: oss besitter gått ifrån bytesekonomi mot mynt samt sedlar mot dagens nästan helt digitala finans. dock vilket existerar egentligen pengar? samt hur vet oss deras värde? inom detta på denna plats avsnittet redogör oss vad valuta existerar samt hur deras värde bestäms samt förändras. samt varför man förmå titta valuta likt enstaka kroppslig manifestation från tillit.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla del, likt inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer.

Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Avsnitt (19:41 min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni kunna lära dig mer ifall samhällsekonomi. ifall ni fick besluta inom en nation - hur skulle ni då sköta ekonomin?

Skulle detta artikel enstaka marknadsekonomi, planekonomi alternativt ett blandekonomi? Hur skulle ni rangordna dina tillgångar samt hur skulle ni mäta finansiell framgång? inom detta på denna plats avsnittet redogör oss samhällsekonomi. Vilka olika ämnen detta behöver tas ställning mot då en lands finans bör bestämmas samt varför ej människor kunna erhålla allt dem önskar ha.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla segment, såsom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer.

Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Klas Eklund redogör valutor. Filmen inleds tillsammans land samt den svenska valutan. Videon redogör till term såsom växelkurs (flytande samt fast), inflation samt devalvering.

Filmen behandlar valutans roll inom världen, vad ett gemensam valuta innebär, samt jämför svenska kronan tillsammans med euron.

Klas Eklund redogör detta finansiella systemet. inom filmen (5:34 min) går Klas igenom term likt valuta, valutor, ränta samt inflation.

Centralt inom videon existerar bankerna samt deras roll inom detta finansiella systemet. även sparformer likt aktier, egendomar, obligationer fågel igenom.