Hur många talar jiddisch i världen 2022
Jiddisch
Jiddisch (ייִדיש/yidish alternativt אידיש/idish, bokstavligen 'judiskt'), tidigare kallat judetyska, existerar en germanskt tungomål liksom talas såsom modersmål från omkring 800 000[1]judar inom kurera världen.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Språket uppstod beneath 1000-talet inom detta sektor likt sedermera blev Tyskland.
Strax före andra världskriget talades detta internationellt från cirka 11 miljoner (2/3 från varenda judar), dock Förintelsen innebar enstaka minskning mot cirka 5 miljoner talare. Därefter besitter kvantiteten talare från språket fortsatt för att minska, bland annat vid bas från migration mot Israel, var efterföljande generationer inom inledande grabb kommit för att prata hebreiska.[1] Förutom dem modersmålstalande bedöms ytterligare cirka tre miljoner människor behärska prata språket.
Jiddisch existerar en från flera judiska tungomål samt en från dem minsta nationella minoritetsspråken inom landet.
Det existerar flera liksom frågar ’jiddisch, dock existerar ej detta en dött språk?’ fastän detta används ovan läka världen.” Hur ser er framtidsperspektiv ut till jiddisch samt tillhörande tradition inom Sverige?Namnet jiddisch betyder judiska. andra judiska tungomål existerar t.ex. hebreiska, ladino och arameiska.
I land började jiddisch för att användas vid 1600–talet dock ursprunglig inom slutet från 1700–talet uppstod enstaka mer kontinuerlig användning. Före andra världskriget ägde länder vilket Polen, Ukraina, Ryssland, Belarus, Litauen, Lettland, Moldavien samt Rumänien enstaka upphöjd andel jiddischtalande.
Genom emigration äger jiddisch brett ut sig mot USA, Argentina samt Sydafrika.[2]
Språket
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar enstaka förening mellan numeriskt värde främmande språkfamiljer. Språket finns inom flera dialekter samt skrivs tillsammans det hebreiska alfabetet. Idag talas jiddisch från fyra miljoner människor samt inom städer liksom New York, Jerusalem, Antwerpen samt Montreal existerar jiddisch en vardagsspråk.
I jiddisch ingår dels dem gammal judiska språken hebreiska samt arameiska, dock även grekiska samt judiska dialekter.[3]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Vokaler
[redigera | redigera wikitext]| Främre | Mitten | Bakre | |
|---|---|---|---|
| Sluten | ɪ | ʊ | |
| Mellanöppen | ɛ | ɜ | ɔ |
| Öppen | a |
Källa:[4]
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Källa:[4]
Språkets namn samt skrift
[redigera | redigera wikitext]Språkets ursprungliga namn plats lashon-ashkenaz (לשון-אַשכּנז = "ashkenaz-språk"), ifrån detta dåtida judiska namnet på grund av detta sektor, samt benämndes även taytsh (טײַטש), enstaka variant från tiutsch, beteckningen vid språket såsom på grund av övrigt talades inom den region (nutidens Deutsch, tyska).
inom dagligt anförande kallades språket till מאַמע-לשון (mame-loshn = "modersmål") på grund av för att särskilja detta ifrån לשון הקודש (Loshn-hakodesh = "det heliga språket") hebreiska samt arameiska.
Idag talas jiddisch från fyra miljoner människor samt inom städer liksom New York, Jerusalem, Antwerpen samt Montreal existerar jiddisch en vardagsspråk.Benämningen jiddisch används inom litterära kontext dock kom inom bruk inledningsvis beneath 1700-talet. inom likhet tillsammans andra judiska tungomål såsom saknar släktskap tillsammans hebreiska, likt ladino (judeo-spanska) samt dzhidi (judeo-persiska), skrivs jiddisch tillsammans ett personlig variant från detta hebreiska alfabetet.
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Eftersom jiddisch samt högtyska äger en gemensamt ursprung liknar dem båda språken varandra inom grammatisk uppbyggnad. mot modell använder jiddisch en något förenklat fyrkasussystem samt verbböjningen liknar även tyskans. Däremot avviker jiddisch syntax markant ifrån högtyska då ordföljden tämligen strikt följer mönstret subjekt-objekt-verb.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar baserat vid medelhögtyska, framför allt då medelrhenländska, dock innehöll redan ifrån start en klart inslag från mening ifrån hebreiskan samt arameiskan. Allteftersom språkområdet spreds österut absorberades även väsentliga mängder slaviska språkelement.
Detta ledde tillsammans med start beneath 1300-talet mot enstaka dialektal delning mellan västjiddisch samt östjiddisch. Den senare delades därefter vidare inom nord-, central-, samt sydöstjiddisch.[5]
Tidigt beneath 1900-talet inleddes försök mot för att standardisera jiddisch rättstavning.
Det exakta antalet jiddischtalare inom landet idag existerar svårt för att skatta.Detta ledde mot enstaka modern standardjiddisch, såsom mot största sektion baserades vid den nordöstliga dialekten vilket talades inom Litauen — Litvish. Detta accepterades därför småningom inom pedagogiska kontext, dock ägde ingen märkbar utfall vid den dialektala variationen inom vare sig dagligt anförande alternativt litterära kontext förutom för att sätta igång ett argumentation såsom alltjämt pågår[6] ifall om någon struktur från standardisering plats behövlig samt hur den inom sålunda fall bör utformas.
detta största antalet jiddischtalare tillhör den centrala dialektgruppen, Poylish, följt från den sydöstra Ukrainish. Västjiddisch betraktas idag vilket utdött.[7]
När flera östeuropeiska städer beneath 1600- samt 1700-talet utvecklades mot centra till judiskt liv, blev jiddisch detta ledande språket till enstaka massiv sektion från Östeuropas judar.
detta betraktades liksom en vardagsspråk, mot skillnad ifrån hebreiskan liksom förblev språket till religiösa studier. Därför kom den sekulära judiska tradition likt uppstod för att nyttja sig från jiddisch. beneath 1800-talet började detta utvecklas mot för att omfatta enstaka litteratur liksom inom varenda avseenden kunde jämföras tillsammans med den såsom skrevs vid mer allmänt erkända "kulturspråk".
mot dem "tre stora" klassiska jiddischförfattarna räknades Schalom Jakob Abramovitj, Sholem Aleichem samt Isaac Leib Peretz.[8] ett ytterligare nödvändig författare ifrån mellankrigstiden existerar Sholem aska, liksom fortsatte för att publicera vid jiddisch efter andra världskriget.
Från sent 1800-tal spreds jiddisch mot USA såsom en effekt från judisk migration samt inom New York utvecklades enstaka jiddischspråkig dagspress tillsammans ett grundlig version (som existerar ännu idag fast tillsammans den dagliga utgivningen numera reducerad mot veckovis). Inom den sionistiska rörelsen debatterades livligt angående jiddisch alternativt den nyskapade moderna hebreiskan skulle bli detta officiella språket.
Antalet jiddischtalande ökade fram mot andra världskriget samt 1935 uppskattades språket talas från omkring 10,7 miljoner människor världen ovan, varav ovan 63 andel fanns inom östra Europa,[9] främst Litauen, Polen, Ukrainska SSR samt Vitryska SSR. inom Ukrainska SSR, Vitryska SSR samt Judiska autonoma länet inom Sovjetunionen plats jiddisch dessutom officiellt tungomål.
Eftersom den tyska ockupationen från Polen samt västra Sovjetunionen omfattade dem områden var jiddisch plats såsom livskraftigast, innebar förintelsen från Östeuropas judar 1941–1944 för att bota den sammanhängande jiddisch-världen även utplånades, sålunda då liksom vid mindre ortodoxa grupper samt invandrarsamhällen utanför Europa.[10]
Jiddisch betraktas oftast vilket en tungomål vid väg för att dö ut, tillsammans upphöjd medelålder bland primärtalarna.
detta fortlever dock bland vissa ortodoxa grupper inom USA samt Israel (som ej använder hebreiska inom vardagliga sammanhang). Även ifall dessa existerar relativt begränsade mot antalet, håller dem vid för att växa genom ett upphöjd nativitet.
Under 1600- samt 1700-talen talades jiddisch främst inom Östeuropa.en nyfikenhet till för att skydda jiddischkulturen äger även gjort för att allt fler lär sig jiddisch till för att återuppta den egna språktraditionen, respektive såsom en främmande tungomål. Språket fick förnyad uppmärksamhet då den jiddisch-språkige författaren Isaac Bashevis Singer tilldelades Nobelpriset inom litteratur 1978.
Den israeliska sångerskan Chava Alberstein besitter spelat in en flertal folksånger vid jiddisch. Bland filmer vid språket förmå nämnas Menashe.
Status liksom språk
[redigera | redigera wikitext]Finland
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch, mer särskilt dess i nordost dialekt, plats vid 1880-talet modersmål till nästan samtliga judar inom land i norden.
Tyskan ägde massiv resultat vid jiddisch liksom användes inom land i norden. Användningen från jiddisch inom land i norden minskade vid 1900-talet, ända mot kalenderår 1930 sade bara sju andel från judarna inom land i norden för att dem använde jiddisch liksom talspråk. Jiddisch ägde fått ett nedsänkt ställning eller tillstånd såväl bland judarna likt bland dem övriga finländarna.
Numera används jiddisch ej längre inom land i norden, även ifall 24 andel från finländska judar tid 2003 sade för att dem kunna samt 40 andel för att dem förstår jiddisch.
Judiska autonoma länet
[redigera | redigera wikitext]Judiska autonoma länet etablerades 1934 inom dåvarande Sovjetunionen tillsammans med jiddisch såsom officiellt tungomål.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch existerar sedan 2000 en från Sveriges officiella minoritetsspråk. Den svenska minoritetspråkskommittén rekommenderade inom sitt betänkande för att jiddisch ej skulle ett fåtal ställning eller tillstånd vilket minoritetsspråk (SOU 1997:192). Regeringen valde dock för att vandra emot kommitténs förslag, vilket även fick stöd från riksdagen.
Därmed blev jiddisch erkänt liksom en extraterritoriellt minoritetsspråk inom landet, vilket betyder för att språkets brukare mot skillnad ifrån mot modell tornedalsfinskans ej är kapabel knytas mot något avgränsat geografiskt enhet.
Jiddisch existerar en från Sveriges fem officiella minoritetsspråk.likt en effekt från jiddischs ställning liksom minoritetsspråk äger Lunds högskola fått regeringens uppgift för att bedriva utbildning samt undersökning inom språket.[11]
Uppskattningen från antalet talare varierar mellan 2 000 samt 6 000 personer i enlighet med dem olika sammanställningar samt enkäter liksom gjorts inom land.
Bland dessa ingår personer vilket ej existerar modersmålstalare samt vars kunskaper inom jiddisch förmå variera mellan "bra alternativt många bra" samt för att bara behärska enstaka mening. Modersmålstalare från jiddisch inom landet anses existera nästan uteslutande äldre individer, flera från dem invandrare beneath efterkrigstiden fram mot 1960-talet.
Utifrån enkäter ifall språkkunskaper inom jiddisch inom svenska judiska församlingar, antalet invandrade judar samt andelen jiddischtalande inom judiska befolkningar inom andra länder äger lingvisten Mikael Parkvall uppskattat antalet modersmålstalare från jiddisch inom land mot 750–1500 talare.[12]
Ukrainska folkrepubliken
[redigera | redigera wikitext]Jiddisch plats officiellt tungomål inom Ukrainska folkrepubliken (1917–1921).[13]
USA
[redigera | redigera wikitext]Den judiska migrationen mot USA bestod mot enstaka start från judar tillsammans med sefardisk bakgrund, vilka ej ägde jiddisch liksom modersmål.
detta plats ej förrän nära mitten från 1850-talet liksom jiddischtalande började emigrera mot USA, samt likt jiddisch etablerades likt en minoritetsspråk. Framför allt utgjordes den jiddischtalande minoriteten från ashkenaziska judar ifrån Central- samt Östeuropa. Vidare besitter den jiddischtalande språkminoriteten beneath 1900-talet fortsatt för att växa inom antalet talare, vilket möjliggjorts från ett energisk isolationsprocess inom olika ortodoxt judiska grupperingar.[15]
Under 1900-talet besitter flera olika jiddischtalande bosättningar planta fram inom USA var jiddisch utgjort majoritetsspråket.
Framför allt besitter framväxten från judiska bosättningar uppkommit inom New York.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [ab] ”jiddisch - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jiddisch. Läst 22 november 2021.
- ^Jiddisch inom Nordisk familjebok (fjärde upplagan, 1951)
- ^”Jiddisch - angående språket”. Minoritet.se.
https://www.minoritet.se/om-jiddisch. Läst 22 november 2021.
- ^ [ab] Kleine, Ane (2003). ”Standard Yiddish” (på engelska). Journal of the International Phonetic Association (International Phonetic Association) 33 (2): sid. 261–265.
- ^"Om Jiddisch," Skolverket.Arkiverad 6 femte månaden i året 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^”Yiddish Duolingo Dialect Question a Subject of Great Interest”.
Jewish daglig Forward. https://forward.com/yiddish/435240/yiddish-duolingo-dialect-question-a-subject-of-great-interest/. Läst 29 januari 2020.
- ^2011: Minigrammatik till jiddisch från Susanne Sznajderman-Rytz, läst 2021-12-14.
- ^Weinreich (1971), ss. 94-95.
- ^Weinreich (1971), s. 80.
- ^”Yiddish alphabet, pronunciation and language”. omniglot.com.
https://omniglot.com/writing/yiddish.htm. Läst 23 juni 2020.
- ^Jiddisch blir Lunds ansvar inom fräsch språkuppdelningLunds universitet, 6 månad 2006
- ^Mikael Parkvall, Sveriges tungomål. Vem talar vilket samt var?. RAPPLING 1. Rapporter ifrån avdelningen till lingvistik nära Stockholms högskola. 2009[1], s.Regeringen samt detta offentliga genomför flera olika insatser på grund av för att stärka förutsättningarna till judiskt liv inom land, däribland insatser på grund av judisk traditioner samt jiddisch.
68-72
- ^Yekelchyk, Serhy (2007-04-05) (på engelska). Ukraine: Birth of a Modern Nation. OUP USA. ISBN 978-0-19-530546-3. https://books.google.se/books?id=yZLtAAAAMAAJ&redir_esc=y. Läst 29 januari 2021
- ^”Data Center Results”. web.archive.org. 23 september 2006. Arkiverad ifrån originalet den 23 september 2006.
https://web.archive.org/web/20060923112824/http://www.mla.org/census_data_results%26state_id%3D36%26place_id%3D39853. Läst 29 januari 2021.
- ^Papadakis, Aristeides Moses (2003) (på engelska). Why Didn't the Press Shout?: American & International Journalism During the Holocaust. KTAV Publishing House, Inc. ISBN 978-0-88125-775-5.
https://books.google.se/books?id=I3lItIwOzCkC&pg=PA18&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false. Läst 29 januari 2021
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Kerbel, Lennart; David Peter (2005). Jiddisch-svensk-jiddisch ordbok. Bromma: Megilla-förlaget.
Libris9996894. ISBN 91-89340-26-4 (inb.)
- Weinreich, Uriel (1971) (på engelska). College Yiddish: an introduction to the Yiddish language and to Jewish life and culture (5., rev. ed.). New York: YIVO Inst. for Jewish Research. Libris30135
- Zuckerman, Marvin S.; Herbst Marion, Kerbel Lennart, David Peter, Waltman Manja (2006). Jiddisch 2000: lärobok till alla (2., omarb.
uppl.).
Jiddisch fanns detta tredjeplats största germanska språket inom världen innan Förintelsen.Bromma: Megilla-förlaget. Libris10131801. ISBN 91-89340-29-9