Hur vet man om man har hjärnskakning

Under den första tiden efter enstaka hjärnskakning är detta vanligt tillsammans med huvudvärk, yrsel, illamående, trötthet, koncentrationssvårigheter samt reducerad minne. Man är kapabel också artikel inom känslomässig obalans samt äga reducerad kroppslig prestationsförmåga.

Prognosen är god samt dem allra flesta blir snabbt återställda, såsom regel inom några dagar mot veckor.

Så tar ni grabb angående enstaka hjärnskakning.

För enstaka sektion tar detta längre period dock besvären klingar vanligtvis från efter några månader.

I akutskedet

Akut bör man söka sjukvård för enstaka bedömning från skadan. angående hjärnskakning konstateras får man åka bostad, eventuellt efter ett tids insamling, tillsammans kunskap samt lugnande besked.

Man bör existera uppmärksam på hur man mår dem första dagarna efter olyckstillfället samt söka vård nära försämring.

Första tiden

Efter ett hjärnskakning rekommenderas enstaka period tillsammans med ”hjärnvila”, detta önskar säga vila från aktiviteter.

Hjärnvilan behövs för för att minimera belastningen på hjärnan samt rekommenderas pågå 24–48 timmar. När symtomen börjar avta är detta lämpligt för att börja tillsammans lätt handling inom små omfattning. inom tidigt skede rekommenderas för att ta detta lugnt då hjärnan kvar är känslig.

För för att ta reda vid angående hjärnan besitter skadats undersöker läkaren hur ni rör dig samt angående ni är kapabel svara vid vanliga frågor.

ifall aktiviteten är för krävande är detta lätt för att återfå dem symtom såsom börjat minska. mot för att börja tillsammans med rekommenderas för att avstå från koncentrationskrävande data, mot modell för att utföra datorarbete. Fysiska aktiviteter liksom är ansträngande bör också undvikas, dock lugna sådana såsom promenader inom långsam takt rekommenderas.

Socialstyrelsens sjukskrivningsriktlinjer säger en par dagar mot fyra veckors sjukskrivning.

Om symtomen kvarstår

Ungefär 10–20 andel från dem personer liksom fått enstaka hjärnskakning får besvär likt kvarstår mer än några månader.

Vanliga symtom är ökad känslighet för intryck, huvudvärk, trötthet, yrsel, orkeslöshet, reducerad minne, samt koncentrationssvårigheter.

Om man ej är väsentligen återställd inom tre månader bör man inom första grabb söka primärvården för enstaka bedömning samt rådgivning.

Om ni besitter varit tillsammans angående enstaka sådan incident samt varit avsvimmad, känner dig yr, förvirrad alternativt äger huvudvärk, kunna detta existera indikator vid för att ni äger drabbats från ett hjärnskakning.

Orsaken mot för att besvären blir långvariga går ej ständigt för att hitta. detta är dock känt för att även andra faktorer än påverkan på hjärnan är från innebörd, mot modell skador på andra delar från kroppen, bekymmer, stress, tidigare sjuklighet, sårbarhet alternativt andra händelser inom existensen.

Skrämmande upplevelse inom samband tillsammans olyckan förmå också bidra.

Bra för att tänka på

Efter ett hjärnskakning är detta vanligt för att man blir lättare uttröttad än före. detta likt brukar trötta ut maximalt är många intryck samtidigt.

En huvudskada existerar komplex samt kunna uppkomma vid mer alternativt mindre uppenbara sätt samt tar sig olika uttryck.

Känslighet för ljud samt ljus är vanligt. detta brukar existera påfrestande tillsammans med stimmiga miljöer mot modell när många personer pratar samtidigt. Hjärnan blir också uttröttad från tankeprocesser likt förberedelse samt problemlösning.

Ofta önskar man för många samt fortsätter leva sitt liv likt vanligt.

Aktivitetsnivån är kapabel då bli för hög samt man blir både fysiskt samt mentalt uttröttad.

Patient bör äga någon likt håller uppsikt samt söka akut ifall symtomatologin förändras, t.ex.

inom detta läget behövs detta ett minskning från aktivitetsnivån alternativt vila samt sedan aktivering inom små omfattning annars är kapabel symtomen öka.

Man behöver vila ordentligt på natten samt ofta ett stund på dagen för för att få återhämtning. andra sätt för att återhämta sig är kapabel artikel för att ta enstaka vandring alternativt för att lyssna på lugn musik.

Hjärnan behöver näring för för att fungera, därför är detta viktigt tillsammans med regelbundna måltider.

Man behöver också få inom sig tillräckligt tillsammans med vätska.

Om detta är svårt för att anlända ihåg, mot modell detta likt bör inhandlas alternativt möten såsom är inbokade, förmå detta artikel ett hjälp för att notera ner detta. Mobiltelefonen kunna användas likt hjälpmedel för för att lägga in påminnelser, använda kalendern, göra inköpslistor samt fotografera alternativt spela in information.

Stegvis återgång inom dagliga aktiviteter

Hjärnskakning inom samband tillsammans med idrottsutövning är vanlig.

Då rekommenderas ofta vila följt från successivt utökad aktivitetsnivå i enlighet med enstaka teknik vilket kallas hjärntrappan. detta finns olika hjärntrappor skapade för olika idrottsgrenar dock dem förmå också fungera för återgång mot ytterligare handling än idrott.

Hjärnskakning orsakas från stöt mot huvudet samt förmå ge minnesförlust, huvudvärk, illamående samt yrsel.

Här presenteras ett variant på hjärntrappa utformad för vardagliga aktiviteter.

Börja tillsammans med för att ta detta riktigt lugnt, hjärnvila, samt minimera varenda intryck beneath 24–48 timmar. Efter 24 timmar kunna aktiviteterna sakta trappas upp. Börja tillsammans med enkla vardagsaktiviteter, öka tillsammans ett färsk handling alternativt tryck per solens tid alternativt fanns energisk längre stunder.

Steg 1 – Hjärnvila

Aktivitet för hjärnan:

• Täta vilo- och/eller sovpauser.
• Avslappning.
• Undvik, ifall möjligt, TV, datamaskin samt mobiltelefon.
• Undvik, angående möjligt, andra koncentrationskrävande sysslor.

Fysisk aktivitet:

• Ingen kroppslig ansträngning.
• Lätta hushållssysslor såsom för att diska samt laga lätt mat.

Social aktivitet:

• Umgås tillsammans med få personer åt gången.
• Undvik röriga miljöer.

  Minimera ljud- samt synintryck.

Steg 2 – Lätta aktiviteter

Aktivitet för hjärnan:

• Vilo- och/eller sovpauser.
• Avslappning.
• Korta resehandling tillsammans med TV, datamaskin alternativt mobiltelefon.
• Korta resehandling tillsammans med andra koncentrationskrävande sysslor.
• Läsa enklare ord förslagsvis enstaka tidningsartikel.

Fysisk aktivitet:

• Lätt kroppslig ansträngning mot modell lugn vandring 15 minuter.
• Flera resehandling tillsammans med lätta hushållssysslor, lättare städning.

Social aktivitet:

• Umgås tillsammans med få personer åt gången.
• Undvik röriga miljöer.

  Minimera ljud- samt synintryck.

Om symtomen återkommer, fortsätt på föregående trappsteg.

Steg 3 – Utökade lätta aktiviteter

Aktivitet för hjärnan:

• Vilopauser nära behov.
• Avslappning.
• Flera mindre resehandling tillsammans med TV, datamaskin, mobiltelefon.
• Prova för att läsa böcker, gärna skönlitteratur.

Fysisk aktivitet:

• Längre rask promenad.
• Lättare trädgårdsarbete.
• Dammsuga, handla inom mindre affär.

Social aktivitet:

• Träffa flera personer samtidigt inom lugn miljö Vistas inom röriga miljöer korta stunder.
• Om symtomen återkommer, fortsätt på föregående trappsteg.

Steg 4 – Utökade aktiviteter

Aktivitet för hjärnan:

• Vilopauser nära behov.
• Avslappning.
• Längre resehandling tillsammans med TV, datamaskin alternativt mobiltelefon.
• Läs mer krävande skrivelse vilket faktaböcker.

Fysisk aktivitet:

• Lätt konditionsträning, trampcykla alternativt lätt jogging högsta 30 minuter.
• Inkludera flera tyngre hushållssysslor liksom för att städa, tvätta, handla, laga mat.
• Tyngre trädgårdsarbete.

Social aktivitet:

• Träffa flera personer samtidigt inom mer krävande miljö.
• Besök köpcenter alternativt större affär.
• Om symtomen återkommer, fortsätt på föregående trappsteg.

Steg 5 – Normal aktivitetsnivå

Kom ihåg för att existera uppmärksam på ifall symtom återkommer samt ta inom sådana fall en steg tillbaka inom hjärntrappan!

Texten är framtagen från Infoteket angående funktionshinder, område Uppsala 2020-02-18.

Författare:

• Lena Grip, mentalvårdare, Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset inom Uppsala.
• Carina Sandström, arbetsterapeut, Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset inom Uppsala.

Faktagranskad av: Björn Johansson, överläkare, Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset inom Uppsala.

Infotekets övriga faktatexter angående förvärvade hjärnskador

Här på Infotekets webbplats är kapabel ni också läsa:

Faktatexter på Lättläst svenska:

Faktatexter på engelska - In english: