flunoon.pages.dev









Vad är batterier gjorda av vi

Batteri

För andra betydelser, titta energikälla (olika betydelser).

Ett batteri existerar ett komponent bestående från ett alternativt flera celler likt innehåller lagrad energi vilket görs tillgänglig inom elektrisk struktur till andra komponenter vilket existerar anslutna mot den.[1]

Den vanligast förekommande typen från energikälla lagrar energin elektrokemiskt (galvaniska celler).

detta förekommer även elektrostatisk lagring (kondensator), samt bränsleceller. Ytterligare tekniker är kapabel anlända för att användas inom framtiden.[2] Vissa typer från batterier får ett viss mängd energi nära produktionen. då denna energi förbrukats existerar även batteriet förbrukat samt bör avfallssorteras i enlighet med kommunens bestämmelser.

Ett energikälla existerar ett komponent bestående från enstaka alternativt flera celler såsom innehåller lagrad energi vilket görs tillgänglig inom elektrisk form eller gestalt till andra komponenter likt existerar anslutna mot den.

andra batterityper förmå återuppladdas genom för att anslutas mot enstaka ytterligare elektrisk spänningskälla.[3] en energikälla alternativt enstaka fängelse, liksom existerar avsedd till återladdning, kallas ackumulator.[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

År Framsteg
1780 Luigi Galvani utför grodexperimentet såsom visar för att ett elektromotorisk kraft uppstår då metaller står inom förbindelse tillsammans ett elektrolyt[5]
1800 Alessandro Volta skapar detta inledande elektriska batteriet inom modern period, Voltas stapel.[6]
1836 John Frederic Daniell konstruerar Daniells element såsom äger elektroder från koppar samt zink.

Spänning ca 1,1 volt.

1843 Robert Bunsen konstruearar Bunsen's fängelse tillsammans pluspol från kol inom blandad med vätska salpetersyra samt minuspol från zink inom blandad med vätska svavelsyra skilda från enstaka porös skiljevägg. Denna fängelse fanns enstaka förbättring från Grove's fängelse likt ägde platina vilket pluspol.

1859 Gaston Planté konstruerar blycellen, den inledande laddbara cellen.[7]
1866 Georges Leclanché får patent vid enstaka primitiv torrcell. ANSI använder alltjämt LeClanché såsom generisk beteckning vid brunstensbatterier från varenda slag. [8]
1881 Fransmännen Felix dem Lalande samt Georges Chaperon får patent vid den inledande alkaliska cellen.

Den gav 0,85 V. Anoden plats från zink, katoden från kopparoxid tillsammans med natriumoxid liksom elektrolyt.[9]

1887 Wilhelm Hellesen får patent vid den inledande torrcellen, utfärdat från danska Kongl Patentbyrån, tillsammans med nr 291. Cellen ägde ett EMK vid drygt 1,4 V tillsammans med Ri = 0,1 Ω[10]
1890 Thomas Edison förbättrar Lalande-Chaperons fängelse samt ersätter zinkanoden tillsammans med ett anod från grundämne.

Cellen marknadsförs liksom Edison-Lalandecell.[9][11]

1899 Waldemar Jungner konstruerar den inledande laddbara cellen tillsammans basisk elektrolyt, NiFe-cellen[12]
1916 Philip Rogers Mallory grundar Malloryfabriken inom New York[13]
1942 Samuel Ruben konstruerar kvicksilveroxidcellen[14]
1960 Företaget Eveready Industries lanserar inledande knappcellsbatteriet baserat vid silveroxid.[15]
1985 De inledande litiumbatterierna kommer inom handeln[16]
1991 De inledande litiumjonackumulatorerna tas inom praktiskt bruk.[17] ett vidareutveckling leder mot litiumpolymerbatteriet
2002 Ny kemi inom litiumjonbatterier ger många förbättrat energi/volym-förhållande[18]

Funktionsprincip

[redigera | redigera wikitext]

När en energikälla kopplas mot ett förbrukare börjar enstaka ström från elektroner för att röra sig ifrån den negativa polen (anoden) genom förbrukaren mot den positiva polen (katoden).

Inga elektroner stannar kvar inom förbrukaren samt förbrukas vid något sätt. Strömmen från elektroner pågår tills skillnaden inom spänning mellan polerna äger jämnats ut. Elektronerna besitter då flyttat sig ifrån minuspolen mot pluspolen. Detta existerar likvärdigt tillsammans med för att positiva laddningsbärare skulle äga flyttats inom motsatt riktning detta önskar yttra inom identisk riktning liksom den elektriska strömmen.

Elströmmen går alltså ifrån pluspolen genom den elförbrukande apparaten in inom anoden (definition[19] från anod) samt vidare inne inom batteriet mot pluspolen. Inne inom batteriet står joner (katjoner och/eller anjoner) på grund av strömmen. då batteriets spänning äger jämnats ut finns ingen kraft för att pressa elektronerna genom förbrukaren vilket innebär för att batteriet äger tagit slut.[20] Består batteriet från seriekopplade celler finns fara på grund av för att enstaka dålig fängelse reverserar (få omkastad polaritet) innan spänningen besitter jämnats ut.

detta existerar olika kemiska ämne (se tabeller nedan beneath Batterityper) vilket upprätthåller spänningsskillnaden mellan pluspol samt minuspol. nära strömuttag förbrukas dessa ämne.

Det existerar inom flera tillämpningar viktigt för att batteriet ansluts polriktigt mot produktens kontaktdon. utför man fel samt besitter tur sker inget annat än för att önskad funktion uteblir. äger man otur är kapabel detta leda mot mer alternativt mindre allvarliga skador vid såväl produkten såsom batteriet.[3]

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Elektriska batterier används inom en många stort antal olika elektriska varor såsom fordon (bilbatteri), mobiltelefoner samt ficklampor.

inom programminnesstyrda apparater (datorer, diskmaskiner, TV-mottagare samt därför vidare) används ofta speciella minnesbatterier även då apparaterna normalt existerar nätanslutna. detta blanka myntliknande batteriet vid bilden mot motsats till vänster används inom flera portabla varor samt kallas knappcell. då energin inom batterier börjar ta slut förmå detta erhålla förändrade elektriska attribut oftast för att spänningen sjunker alltför många vilket är kapabel leda till inom för att ett ansluten apparat börja bygga sig vid oförutsett sätt alternativt slutar fungera helt.[3]

När batteribyte sker inom ett vara tillsammans med flera batterier bör man byta samtliga batterier vid ett gång samt helst bara nyttja nya, alternativt fulladdade, batterier från identisk typ, symbol samt styrka.

Då detta existerar möjligt bör batterier temporärt avlägsnas ifrån varor vilket ej används beneath ett längre period. Detta på grund av för att förhindra läckage, vilket är kapabel skada såväl batteriet såsom produkten samt miljön.[3]

Förvaring

[redigera | redigera wikitext]

Batterier skall inte någonsin förvaras sålunda för att detta är kapabel uppstår fara på grund av kortslutning, t.ex.

inom ett ficka då detta förmå leda mot explosion alternativt brand[21]. Batterier bör förvaras svalt samt torrt utan exponering till direkt solljus. Kall förvaring utför för att livslängden blir längre än inom enstaka motsvarande högre temperatur.[22] Dock finns detta vissa batterityper såsom ej tål minusgrader då kristaller bildas beneath smältpunkten.

Förvaring från engångsbatterier inom kylapparat ger enstaka många nedsänkt självurladdning samt fullgod kapacitet inom åratal. Förvaringen måste dock ske inom en ogenomträngligt för vatten omslag på grund av för att ej fuktskadas från kondens. Batterier bör ej heller utsättas till direkta stöt, stötar alternativt eld.[23]

Livslängd

[redigera | redigera wikitext]

Batterier besitter en bäst-före-datum liksom existerar satt mot en visst antal kalenderår efter tillverkningsdatum.

Detta gäller ej minimalt då man köper elektronikprodukter var batterier ingår inom produktförpackningen. Bäst-före-datumet existerar dock bara en riktmärke samt anger ej batteriets faktiska livslängd. Batterier såsom förvarats alternativt hanterats felaktigt kunna ett fåtal enstaka avsevärt förkortad brukstid.[3] Man är kapabel mäta samt ett fåtal enstaka tecken vid batteriets kvarstående styrka tillsammans med enstaka batteriprovare alternativt multimeter (universalinstrument).

Därvid existerar detta viktigt för att batteriet beneath mätningen ges ett till batteritypen typisk tryck. ett sådan tryck brukar artikel inbyggd inom dem speciella batteriprovarna. då man mäter tillsammans med ett multimeter existerar detta spänningen inom volt likt bör bli mättad, samtidigt vilket man ger batteriet enstaka avpassad tryck tillsammans enstaka yttre ansluten resistans alternativt den apparat likt batteriet existerar tänkt för att användas mot inom påslaget tillstånd.[24]

Förbrukade batterier får ej eldas upp eftersom detta förmå leda till inom explosion samt utsläpp av ämnenofta föroreningar från skadliga ämnen.[23]

Självurladdning

[redigera | redigera wikitext]

Alla batterier besitter enstaka viss självurladdning, varför dem sålunda småningom tar slut, även angående dem ej existerar inkopplade mot någon förbrukare.

Kall förvaring (i matförvaring alternativt frys) reducerar självurladdningen betydligt.[3][23]

Bil- samt båtackumulatorer likt ej bör användas vid utdragen period måste antingen existera ständigt inkopplade mot ett på grund av syftet eller målet speciellt konstruerad underhållsladdare liksom ger ett svag ström vilken lagom många kompenserar till självurladdningen.

alternativt inom avsaknad från underhållsladdare behöver batteriet genomgå ett fullständig uppladdning då samt då.[25]

Batterityper

[redigera | redigera wikitext]

Engångsbatterier

[redigera | redigera wikitext]

De batterier liksom ej går för att ladda ifall kallas till engångsbatterier ("primärbatterier") samt förmå mot skillnad ifrån ackumulatorer ej laddas ifall då dem existerar förbrukade.

Förbrukade batterier klassas inom land liksom farligt sopor samt uttjänade batterier bör därför ej slängas bland hushållssoporna, utan samlas in i enlighet med kommunens bestämmelser.[3]

Batterityp[3]Pluspol[3]Minuspol[3]Elektrolyt[26]Spänning[3]Hållbarhet[3]Speciell egenskap[3]
BrunstensbatteriMangandioxidZinkSalmiak1,5 V3 kalenderår Miljövänligt
Alkaliskt batteriMangandioxidZinkKalium-hydroxid1,5 V 6 tid Större ström samt kapacitet
Silveroxid-batteriSilveroxidZinkKalium-hydroxid1,55 V 2 tid Konstant spänning tills detta existerar urladdat
LitiumbatteriVarierar, vanligt tillsammans med

mangandioxid alternativt

järnsulfid

LitiumVarierar 1,5-3 V 5-20 tid Hög energitäthet, upphöjd påverkan samt

brett temperaturintervall

Zink-luftbatteriSyre ifrån luftZinkpulver Kalium-hydroxid1,45 V Mycket nedsänkt självurladdning,

miljövänligt, upphöjd energitäthet

Kvicksilver-batteriKvicksilveroxidZinkKalium-hydroxid1,35 V Spänningen konstant beneath utdragen tid.[27]Tillverkas ej längre från miljöskäl

Ackumulatorer

[redigera | redigera wikitext]

En elektrisk ackumulator existerar enstaka kemisk spänningskälla såsom går för att återställa, detta önskar yttra för att den är kapabel laddas ifall.

De flesta batterier oss använder mot vardags behöver artikel lätta för att flytta.

ett sådan typ från batterier kallas även till sekundära batterier. Namnet kommer från för att elektriciteten inom ackumulatorn kommer ifrån ett ytterligare energikälla, detta önskar yttra sekundärt.[4]

Även då ackumulatorn avger ström, förbrukas polmaterialens kemiska ämnen dock vid en sådant sätt för att reaktionen även inom praktiken existerar reversibel.

mot skillnad ifrån en engångsbatteri är kapabel den kemiska sammansättningen vid ackumulatorns poler inuti återställas genom för att man kopplar enstaka yttre spänningskälla alternativt strömkälla mot polerna, vilket laddar ackumulatorn. då polerna existerar återställda existerar ackumulatorn färdigladdad.[4]

Vanligen medför dem kemiska reaktionerna för att varenda sekvens urladdning-laddning existerar förenad tillsammans med viss materialtransport.

Detta inom kombination tillsammans med för att åtminstone någon från dem kemiska föreningarna nära ackumulatorns poler, antingen inom fylld med energi eller spänning alternativt oladdat tillåtelse, äger dålig elektrisk ledningsförmåga alternativt kemisk löslighet, fullfölja för att ackumulatorer äger begränsad livslängd. varenda gång ackumulatorn urladdas förmå den efter färsk laddning återfå bara nästan identisk kapacitet såsom före urladdningen.[4] Trots en intensivt utvecklingsarbete sedan tid 1800 då Alessandro Volta publicerade voltas stapel[6] besitter detta bekymmer ännu blivit olöst samt existerar något liksom begränsar bland annat användningen från elbilar.[28]

I samband tillsammans med olämplig laddning, ibland även inom samband tillsammans med självurladdning, sker för att elektrolyten sönderdelas samt tillsammans med tiden förbrukas.[25]

Batterityp Pluspol Minuspol Elektrolyt Spänning Hållbarhet Speciell egenskap
Litiumjonbatteri[29][30]Varierar mellan olika litiuminsättningsmaterial Varierar mellan olika litiumlegeringar Varierar, ofta mellan olika polymerer från litiumsalter 3,6 V (1000 - 3000 cykler) Har relativt upphöjd cellspänning vilket utför för att färre celler behövs
Blyackumulator[31][32]Blydioxid (Poröst) bly Svavelsyra 2 V Obegränsad livstid angående batteriet förvaras utan elektrolyt
Nickel-kadmiumackumulator[33]Nickel(III)oxidhydroxid[34]Kadmium Kaliumhydroxid 1,2 V (~500 cykler) Låg inre resistans
Nickel-metallhydridackumulator[35]Nickel(III)hydroxid Väteabsorberande metallhydrid Kaliumhydroxid 1,2 V 10 kalenderår Fungerar vid en stort temperaturintervall
FlödesbatteriVarierar[36]Varierar[36]Varierar 1 - 2,2 V Varierar, dock relativt utdragen jmf.

m. traditionell batterityper

Elektrolyten existerar energibäraren[37]
Nickel-järnackumulator[38]Nickel(III)oxidhydroxid[34]Järn Kaliumhydroxid 1,2 V 30 - 50 år[38]

Bränsleceller

[redigera | redigera wikitext]

Bränslecellen kunna sägas existera en mellanting mellan primärbatterier samt ackumulatorer.

Den aktiva substans likt förbrukas beneath urladdning tillförs då utifrån inom stället till för att regenereras vid sådant sätt likt sker inom ackumulatorer. beneath förutsättning för att bränslet existerar helt rent äger bränsleceller teoretiskt samt snart sagt även praktiskt oändlig livslängd.[39]

De flesta bränsleceller arbetar ännu tillsammans gasformiga drivmedel, dock detta finns inget likt säger för att detta måste artikel så[40].

Fasta drivmedel bör existera elektriskt inflytelserik samt åtminstone mekaniskt sönderdelat inom struktur från exempelvis pulver sålunda för att nytt bränsle är kapabel tillföras. Vidare bör sönderfallsprodukterna artikel lösliga sålunda för att detta enkel kunna avlägsnas. Detta medför sålunda stora praktiska svårigheter för att bränslecellerna vanligen arbetar tillsammans gasformiga samt vätskeformiga drivmedel.

Exempel vid batterityper

[redigera | redigera wikitext]

Alkaliska batterier[41][42]

[redigera | redigera wikitext]

IECANSIJISAndra beteckningar Spänning

[V]

Dimensioner

[mm]

Kapacitet

[mAh]

Exempel vid

användningsområde

LR03AAAUM4 MN2600 1,5 ø10,5 × 44,5 250 – 1 200 Ficklampor, fjärrkontroller, miniräknare,

väckarklocka, febermätare, mätinstrument

LR1 N MN9100, 910A 1,5 Fjärrkontroller till billarm
LR6AAUM3MN1500.

Mignon, Penlight

1,5 ø13,5-14,5 ×

49,2-50,5

1 800 – 2 600 Små stavlampor; därav namnet Penlight (ljuspenna),

väggklocka, väckarklocka, fjärrkontroller, mätinstrument, miniräknare

LR14 C UM2 MN1400

Baby

1,5 ø26,2 × 50 4 000 – 8 000 Stavlampor, portabel stereo
LR20D UM1 E 95, MN1300, HP2 1,5 ø33,2 × 61,5 12 000 – 18 000 Stavlampor, portabel stereo
LR61 AAAA UM6 1,5
3LR124,5 Platta ficklampor
4LR44 6 Kameror
6LR611604A MN1604, 6LF22, PP3 9 15,5-17,5 ×

24,5-26,5 ×

46,5-48,5

565 Brandvarnare, minnesbatteri på grund av väckarur,

mätinstrument

4R25X6 12 000 – 26 000Strålkastare

Brunstenbatterier[42][43]

[redigera | redigera wikitext]

IECANSIJISAndra beteckningar Spänning

[V]

Dimensioner

[mm]

Kapacitet

[mAh]

Exempel vid

användningsområde

R03 AAA UM4 1,5 ø10,5 × 44,5 540 Ficklampor, fjärrkontroller, miniräknare,

väckarklocka, febermätare, mätinstrument

R1 N 1,5 Fjärrkontroll till billarm
R6 AA UM3 Penlight1,5 ø13,5-14,5 ×

49,2-50,5

400-1700 Små stavlampor; därav namnet Penlight (ljuspenna),

väggklocka, väckarklocka, fjärrkontroller, mätinstrument, miniräknare

R14 C UM2 Mignon, Baby1,5 ø26,2 × 50 3800 Stavlampor, portabel stereo
R20D UM1 1,5 ø33,2 × 61,5 8000 Stavlampor, portabel stereo
R61 AAAA UM6 1,5
3R124,5 Platta ficklampor
4R256
6F221604D PP3 9 15,5-17,5 ×

24,5-26,5 ×

46,5-48,5

400 Brandvarnare,minnesbatteri till väckarklocka,

mätinstrument

Zink-luftbatterier[44]

[redigera | redigera wikitext]

IECANSIJISFörsegling Spänning

[V]

Dimensioner

∅ × t [mm]

Kapacitet

[mAh]

Exempel vid

användningsområde

ZA10 Gul 1,4 5,8 × 3,6 85 Hörapparater
ZA312 Brun 1,4 7,9 × 3,6 150
ZA13 Orange 1,4 7,9 × 5,4 280
ZA675 Blå 1,4 11,6 × 5,4 605…635

Zink-luftbatterier existerar täckta tillsammans ett hermetiskt försegling, liksom består från ett folie, vilken tas försvunnen då cellen skall tas inom bruk.

Då kommer atmosfär in samt aktiverar cellen.[45]

Batterier samt miljö

[redigera | redigera wikitext]

Batterier innehåller olika typer från metaller likt väcker miljöproblematik. dem maximalt problematiska existerar tungmetaller vilket kvicksilver, bly samt grundämne likt samtliga klassas vilket farligt sopor samt kunna äga ett negativ effekt vid miljö samt välbefinnande.

inom landet konsumerades kalenderår 2005 ca 25 000 ton bly samt 20 000 ton från dessa användes inom ackumulatorer.[46] Skulle batterier förbrännas därför sprids tungmetaller tillsammans rökgaserna, förorenar atmosfären samt hamnar därför småningom inom mark samt vätska. Den största delen från dem tungmetaller vilket hamnar inom marken blir kvar var beneath utdragen tidsperiod.

Halten från tungmetaller inom atmosfären existerar många nedsänkt inom Sverige.[47] Läggs batterierna vid deponi kunna mark samt dricksvatten förgiftas mot resultat från läckage samt urlakning.[48]

Många elektroniska varor således vilket mobiltelefoner, hörapparater tillsammans flera äger integrerade batterier.

Upptäck enstaka djupgående överblick samt föredrag från dem olika typerna från batterier inom elbilar.

Inom EU äger medlemsländerna en ansvar för att titta mot för att varor tillverkas vid sådant sätt för att batterier enkel kunna separeras ifrån produkten på grund av för att behärska återvinnas.[49] Idag existerar litiumjonackumulatorer den ledande batteritypen till denna typ från produkter.[50]Litiumjonackumulatorer innehåller metaller inom halter såsom förmå artikel skadliga till miljö.

Exempelvis, i enlighet med ett forskning från Hsing Po Kang et Al (2013), plats halterna från kobolt, koppar samt nickel inom batterier på grund av mobiltelefoner till höga i enlighet med Kaliforniens regelverk.[50]

Inom batteriindustrin besitter man sedan 80-talet jobbat tillsammans med för att minska användningen från kvicksilver samt andra tungmetaller.[51][52]Tungmetaller ifrån batterier återvinns samt återanvänds vid olika sätt.[52]

Alla brunstensbatterier samt alkaliska batterier återvinns.

Batterierna krossas inledningsvis till för att separera järninnehåll, resten smälts sedan ner på grund av för att återvinna eventuell zink. Dessa batterier existerar helt återvinningsbara.[52]

Regelverk

[redigera | redigera wikitext]

EU besitter en insamlingsdirektiv till batterier vilket skiljer sig något mellan medlemsstaterna. Detta till för att detta anpassas efter nationens egna lagstiftning kring avfallshantering.

land såsom modell äger ett högre data än vilket direktivet kräver vid bas från enstaka tidigare upphöjd insamlingsgrad.[53]

Direktivet säger att:

  • Batterier bör återvinnas mot således upphöjd grad vilket möjligt
  • Deponi från batterier bör motverkas
  • Alla batterier bör artikel märkta
  • Minimikrav vid data från batterier inom all EU
  • Lägre toleransnivåer på grund av tungmetallernably samt kadmium
  • Förbud mot bärbara kadmiumbatterier vilket ej sitter inom bärbara handverktyg, nöd- samt alarmsystem alternativt medicinsk utrustning.[54]

Mer specifika uppgift ifrån Naturvårdsverket på grund av data från batterier:

  • 95 andel från detta totala antalet avyttrade bil- samt industribatterier liksom innehåller bly samlas in.
  • 95 andel från detta totala antalet avyttrade bil- samt industribatterier liksom ej innehåller bly samlas in.
  • 75 andel från detta totala antalet avyttrade batterier från andra typer än dem liksom avses inom 1 samt 2 samlas in.

Mer specifika syfte ifrån Naturvårdsverket på grund av vård samt återvinning från batterier:

  • Batterier liksom innehåller kvicksilver, för att 98 andel från batteriernas kvicksilverinnehåll omhändertages särskilt.
  • Batterier likt innehåller bly, för att 65 från batteriernas genomsnittsvikt återvinns tillsammans högsta tänkbara återvinningsgrad från blyinnehållet.
  • Batterier likt innehåller nickelkadmium, för att 75 andel från batteriernas genomsnittsvikt tillsammans högsta tänkbara återvinningsgrad från kadmiuminnehållet.
  • Andra batterier än dem vilket avses inom 1-3, för att 50 andel från batteriernas genomsnittsvikt återvinns.[55]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^IEC 60050-482-01-04
  2. ^”Utvecklar färsk batterityp | färsk Teknik”.

    http://www.nyteknik.se/energi/utvecklar-ny-batterityp-6405408. Läst 9 november 2016. 

  3. ^ [abcdefghijklm] ”Hur fungerar en batteri? | Batteriexperten”. www.batteriexperten.com.

    Ny svensk undersökning visar för att tillverkningen från en elbilsbatteri är kapabel motsvara utsläppen för att köra enstaka dieselbil upp mot 25 000 mil.

    https://www.batteriexperten.com/sv/info/batteri-wiki.html. Läst 9 november 2016. 

  4. ^ [abcd] ”ackumulator - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ackumulator. Läst 9 november 2016. 
  5. ^”Nordisk familjebok / Uggleupplagan.

    9. Fruktodling - Gossensass s. 655-656”. Nordisk familjebok. 1 januari 1908. https://runeberg.org/nfbi/0346.html. Läst 9 november 2016. 

  6. ^ [ab] Finn, Bernard S (2002). ”Origin of Electrical Power”. Powering The Past: A Look Back. Smithsonian Institution.

    http://americanhistory.si.edu/powering/past/prehist.htm. Läst 26 Oktober 2016. 

  7. ^Gurevich, Vladimir (2014). ”Power Supply Devices and Systems of Relay Protection”. CRC Press, Taylor & Francis Group.

    Vad existerar batterier gjorda av?

    https://books.google.se/books?id=VGvSBQAAQBAJ&pg=PA155&lpg=PA155&dq=planté+ackumulator+1859&source=bl&ots=Kguo89FctC&sig=4lgfLvoTxJWE-1c5SO2LX1fsdQg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwikyafPo-XJAhWBrSwKHU33DLQQ6AEIIjAE#v=onepage&q=planté%20ackumulator%201859&f=false. Läst 26 Oktober 2016. 

  8. ^ANSI_C18_1M part 1
  9. ^ [ab] Trueb, Lucien F.; Rüetschi, Paul (1997). Batterien und Akkumulatoren: Mobile Energiequellen Für Heute und Morgen.

    Springer. sid. 225. ISBN 9783540629979 

  10. ^”Energi vid dåse – et dansk industrieventyr – der endte inom detta fjerne - angående firmaet W. Hellesen’s og Alkaline Batteries”. Arkiverad ifrån originalet den 28 september 2007. https://web.archive.org/web/20070928002618/http://www.elmuseet.dk/pdfer/hellesenskorrektur.pdf. Läst 9 november 2016. 
  11. ^Edison, Thomas Alva. ”Voltaic Battery, patent US00430279”.

    United States Patent Office. http://edison.rutgers.edu/patents/00430279.PDF. Läst 26 Oktober 2016. 

  12. ^Bard, Allen J. (2012-08-30) (på engelska). Electrochemical Dictionary. s. 523–524. Springer Science & Business Media. ISBN 9783642295508. https://books.google.se/books?id=sOTEs76vAFkC. Läst 9 november 2016 
  13. ^”About us | Duracell” (på brittisk engelska).

    https://www.duracell.co.uk/about-us/. Läst 9 november 2016. 

  14. ^Linden, David; Reddy, Thomas B. (2002). ”Kapitel 11: Mercury oxid batteries”. Handbook of batteries (3).

    Upptäck vårt imponerande sortiment från kraftfulla batterier på grund av fordon samt maskiner!

    New York: McGraw-Hill. http://www.etf.unssa.rs.ba/~slubura/diplomski_radovi/Zavrsni_rad_MarkoSilj/Literatura/Handbook%20Of%20Batteries%203rd%20Edition.pdf. Läst 9 november 2016 Arkiverad 4 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.

  15. ^”BAJ Website | The history of the battery : 2) Primary batteries”. www.baj.or.jp. Arkiverad ifrån originalet den 26 femte månaden i året 2018.

    https://web.archive.org/web/20180526181058/http://www.baj.or.jp/e/knowledge/history02.html. Läst 9 november 2016. 

  16. ^^ P. Novak, K. åskljud, K. S. V. Santhanam, O. Haas, Electrochemically Active Polymers for Rechargeable Batteries, Chem. Rev., 97, p.272 (1997)
  17. ^”Keywords to understanding Sony Energy Devices”.

    Sony. Arkiverad ifrån originalet den 25 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161025130855/http://www.sonyenergy-devices.co.jp/en/keyword/. Läst 26 Oktober 2016. 

  18. ^Chung, Sung-Yoon; Bloking, Jason T.; Chiang, Yet-Ming. ”Electronically conductive phospho-olivines as lithium storage electrodes”. Nature Materials 1 (2): sid. 123–128.

    doi:10.1038/nmat732. ISSN1476-1122. http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nmat732. 

  19. ^[1]|Faraday, Michael, 1834 ”Experimental Researches in Electricity. Seventh Series” paragraf 11 stycke 663. Philosophical Transactions of the Royal Society
  20. ^”Batteriet inom närbild - Batterier | Kjell.com”. www.kjell.com. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/batterier/batteriet-i-narbild. Läst 9 november 2016. 
  21. ^”Batteriet inom fickan började brinna”.

    http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23033415.ab. Läst 27 juni 2017. 

  22. ^”Skötselanvisningar”. Batteriexpressen. http://www.batteriexpressen.se/Skotselanvisningar.html. Läst 26 Oktober 2016. 
  23. ^ [abc] Alkaline Manganese Dioxide Handbook and Application Manual.

    "Vol. 2". Energizer Battery Manufacturing Inc. 2012. Arkiverad ifrån originalet den 16 månad 2010. https://web.archive.org/web/20101216071857/http://data.energizer.com/PDFs/alkaline_appman.pdf. Läst 19 månad 2018. 

  24. ^”multimeter - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/multimeter. Läst 9 november 2016. 
  25. ^ [ab] ”Batteriladdning | CTEK”. www.ctek.se.

    http://www.ctek.se/de/sv/page/whycharge/battery-charging. Läst 9 november 2016. 

  26. ^”Alkaline, silveroxid, kvicksilveroxid | Batteriföreningen”. batteriforeningen.se. Arkiverad ifrån originalet den 24 femte månaden i året 2016.

    https://web.archive.org/web/20160524000600/http://batteriforeningen.se/ej-laddningsbara/knappcellsbatterier/alkaline-silveroxid-kvicksilveroxid/. Läst 9 november 2016. 

  27. ^David Linden, Thomas B. Reddy (ed). Handbook Of Batteries 3rd Edition. McGraw-Hill, New York, 2002 ISBN 0-07-135978-8, chapter 11.
  28. ^”Elbilar”. www.miljobilar.net. Arkiverad ifrån originalet den 6 november 2016.

    https://web.archive.org/web/20161106024232/http://www.miljobilar.net/elbilar---sa-fungerar-de.aspx. Läst 9 november 2016. 

  29. ^”HowStuffWorks”. 14 november 2006. http://electronics.howstuffworks.com/everyday-tech/lithium-ion-battery.htm. Läst 14 november 2016. 
  30. ^”Lithium-ion batteries - Section of Chemistry - Uppsala University, Sweden”. www.kemi.uu.se.

    Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116015214/http://www.kemi.uu.se/research/structural-chemistry/aabc/research-areas/li-ion-batteries/. Läst 14 november 2016. 

  31. ^”Lead-Acid Batteries”. hyperphysics.phy-astr.gsu.edu. http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/electric/leadacid.html. Läst 14 november 2016. 
  32. ^”Lead Acid Batteries”. www.mpoweruk.com.

    http://www.mpoweruk.com/leadacid.htm. Läst 14 november 2016. 

  33. ^”Nickel Cadmium NiCad Batteries”. www.mpoweruk.com. Arkiverad ifrån originalet den 4 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190104210630/https://www.mpoweruk.com/nicad.htm. Läst 14 november 2016. 
  34. ^ [ab] Hägg G. 1963, Allmän samt oorganisk kemi, del 16 h sidan 415, Almqvist & Wiksell
  35. ^”Nickel metall Hydride NiMH Batteries”. www.mpoweruk.com.

    Arkiverad ifrån originalet den 1 femte månaden i året 2017. https://web.archive.org/web/20170501225454/http://www.mpoweruk.com/nimh.htm. Läst 14 november 2016. 

  36. ^ [ab] BU-210b: How does the Flow Battery Work? – Battery University Senast visad 14 November 2016 batteryuniversity.com
  37. ^”Flow Batteries | Energy Storage Association”. energystorage.org.

    Arkiverad ifrån originalet den 7 november 2016. https://web.archive.org/web/20161107081432/http://energystorage.org/energy-storage/storage-technology-comparisons/flow-batteries. Läst 14 november 2016. 

  38. ^ [ab] ”Nickel Iron Batteries”. www.mpoweruk.com. Arkiverad ifrån originalet den 26 augusti 2018.

    https://web.archive.org/web/20180826150135/http://www.mpoweruk.com/nickel_iron.htm. Läst 14 november 2016. 

  39. ^”bränslecell - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/br%C3%A4nslecell. Läst 9 november 2016. 
  40. ^"Fuel fängelse Technologies Program: Glossary"Arkiverad 23 månad 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine..

    Department of Energy Energy Efficiency and Renewable Energy bränsle fängelse Technologies schema. 7 July 2011. Accessed 3 August 2011.

  41. ^”Fakta angående Batterier”. www.safecast.se. Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116020517/https://www.safecast.se/page/fakta-om-batterier. Läst 10 november 2016. 
  42. ^ [ab] ”Battery Guide -- Battery types, pros & nackdelar, comparisons, råd & tricks”. michaelbluejay.com.

    http://michaelbluejay.com/batteries/. Läst 10 november 2016. 

  43. ^http://www.rayovac.com/Consumer-Services/Technical-OEM/~/media/Rayovac/Files/Product%20Guides/pg_battery.ashxArkiverad 10 månad 2013 hämtat ifrån the Wayback Machine. Visad senast 10 November 2016
  44. ^”Hörapparatsbatterier, Hörapparatsbatteri, energikälla mot hörapparat”. www.xn--hrapparatsbatteributiken-loc.se.

    http://www.xn--hrapparatsbatteributiken-loc.se/page/detail/vara-batterier/248. Läst 13 november 2016. 

  45. ^David Linden, Thomas B. Reddy (ed). Handbook Of Batteries 3rd Edition, McGraw-Hill, New York, 2002 ISBN 0-07-135978-8, chapter 13 and chapter 38
  46. ^Kemikalieinspektionen (2006) "Konsumtion avArkiverad 24 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    bly inom olika användningsområden 1995 samt 2005, ton, Läst 26 Oktober 2016

  47. ^Naturvårdsverket "Fakta ifall tungmetaller inom luft"Arkiverad 23 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. Läst 26 oktober 2016
  48. ^European Comission Environment Directorate-General (2014): "Frequently Asked Questions on Directive 2006/66/EU on Batteries and Ackumulators and Waste Batteries and Accumulators", sid.

    7, Läst 26 oktober 2016

  49. ^Europeiska Unionens Officiella dagblad (2006) [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:266:0001:0014:sv:PDF "UROPAPARLAMENTETS samt RÅDETS DIREKTIV 2006/66/EG från den 6 september 2006 angående batterier samt ackumulatorer samt förbrukade batterier samt ackumulatorer samt ifall upphävande från direktiv 91/157/EEG, nyhet 11 - Avlägsnande från förbrukade batterier samt ackumulatorer", Läst 26 oktober 2016
  50. ^ [ab] Hsing Po Kang et Al (2013) [http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/es400614y "Potential Environmental and Human Health Impacts of Rechargeable Lithium Batteries in Elektronik Waste", Environmental Science & Technology, 2013, 47, sid 5495−5503.

    Läst 27 oktober 2016

  51. ^Batteriföreningen [https://web.archive.org/web/20160206141413/http://batteriforeningen.se/miljo/ Arkiverad 6 månad 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine. "Batteriföreningen - Miljö". Läst 27 oktober 2016
  52. ^ [abc] Battery Solutions [https://web.archive.org/web/20151114081444/http://www.batteryrecycling.com/Battery+Recycling+Process Arkiverad 14 november 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    "End Sites Recycling Processes". Läst 27 oktober 2016

  53. ^”Batterier | Batteriföreningen”. batteriforeningen.se. Arkiverad ifrån originalet den 10 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160610140230/http://batteriforeningen.se/lagstiftning/batterier/. Läst 9 november 2016. 
  54. ^ DIRECTIVE 2006/66/EC OF THE europeisk PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL.

    2006-09-06. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:02006L0066-20131230&rid=1. Läst 9 november 2016 

  55. ^Sedin, Jessika. ”Batterier - data samt producentansvar”. Naturvårdsverket. Arkiverad ifrån originalet den 16 november 2016. https://web.archive.org/web/20161116015904/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Producentansvar/Batterier/. Läst 10 november 2016. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]