Hur mycket lärk finns det i sverige

Det finns flera olika arter från lärkar. dem liksom är maximalt intressanta för landet är hybridlärk (Larix europaea x leptolepis) inom södra landet, vilket är enstaka korsning mellan japansk samt europeisk lärk, samt sibirisk lärk (Larix sibirica) inom norra landet.

Ibland delas den sibiriska lärken upp inom sibirisk samt rysk lärk (Larix sukaczewii).

Lärk, lärkträd alternativt europeisk lärk (Larix decidua) existerar en barrträd inom familjen tallväxter vilket, mot skillnad ifrån dem inom landet betydligt vanligare granen samt tallen, fäller sina barr vid hösten.

detta är den ryska lärken vilket är maximalt använd inom norra Sverige. 

I land uppgick detta uppskattade virkesförrådet från lärk mot 2,6 miljoner m³sk år 2020, detta önskar säga ungefär 0,1 andel från detta totala virkesförrådet (Källa: Riksskogstaxeringen).

Regler

Den sibiriska lärken växte naturligt inom landet för 9000 år sedan, samt betraktas därför såsom en inhemskt trädslag, vilket gör för att ingen anmälan mot Skogsstyrelsen krävs nära användning. Hybridlärken räknas däremot såsom en infört trädslag inom lagens mening.

Omloppstid

Omloppstiden för lärk varierar, beroende på art, bördighet samt avsikt.

inom allmänhet förmå den sibiriska lärken avverkas efter 55–75 år, dock omloppstiden är bonitetsberoende samt omloppstider på upp mot 150 år förekommer.

För hybridlärk på god mark inom södra landet är omloppstider mellan 30 samt 45 år möjliga. 

Utseende

Lärkarna fäller sina barr på hösten samt står därför kala på vintern.

dem mjuka barren sitter inom grupper på kortskott. Barken är grov samt fårad.

Lärkens kottar bland nyutslagna barr. Foto: Mats Hannerz.

Passande marker

Lärkarna trivs bäst på djup, lucker, frisk alternativt fuktig mark liksom sluttar, dock ej på styv lera. ett lätt tumregel är för att den sibiriska lärken för bästa utdelning bör planteras på marker tillsammans vegetationstyp blåbär alternativt bättre.

Det existerar den ryska lärken vilket existerar maximalt använd inom norra Sverige.

Även på bördiga marker på hög höjd över havet kunna den producera god. Däremot växer den sibiriska lärken betydligt sämre på näringsmässigt svaga samt torra marker samt är där underlägsen exempelvis tall.

Hybridlärken växer bäst på fuktiga, väldränerade medelgoda lerjordar samt passar upp mot Mälardalen, medan den sibiriska lärken passar bäst därifrån samt norrut.

Båda lärkarna växer god på goda samt medelgoda ståndorter. Marker liksom är infekterade tillsammans rotröta bör undvikas. Hybridlärken är känslig för höstfrost. Frostlänta lokaler bör därför undvikas.

Tillväxt

Hybridlärken besitter normalt ett högre volymtillväxt än gran.

Tillväxten är hög inom ungdomen, samt når topp snabbare än hos gran. Den sibiriska lärken besitter enstaka tillväxt beneath omloppstiden liksom motsvarar den hos gran. Lärkarna kunna dock slutavverkas tidigare, vilket ger enstaka långsiktigt högre samt mer lönsam tillväxt.

Virkesegenskaper

Virket påminner angående tallens virke dock besitter högre densitet samt hållfasthet.

Kärnveden utvecklas tidigt samt upptar ett större andel än hos tall. detta gör för att lärken anses existera naturligt impregnerad.

Sågad artikel slår sig lätt nära kraftig uttorkning, åtminstone detta virke likt kommer från unga träd.

Virket är mindre efterfrågat liksom massaved, bland annat för för att detta ger en lägre massautbyte.

Klenvirket är kapabel dock säljas likt energived.

Kärnveden (den röda delen) utvecklas tidigt hos lärk. Den ger enstaka naturlig impregnering. Lärkstockar inom Böle norr ifall Kalmar. Foto: Mats Hannerz.

Lärkens (europeisk) hårdhet i enlighet med Brinell

Källa: Svenskt Trä – Träguiden

Ändyta	Längsyta
5,2	1,9–2,5

Användning

Sågade trävaror från lärk används mot fasader samt andra utomhusdetaljer, paneler samt underlag.

Klenare dimensioner kunna också användas mot stolpar. 

Skador

Lärkkräfta

Alla lärkarter är mer alternativt mindre mottagliga för lärkkräfta (Lachnellula willkommii). detta är enstaka mögelväxt likt främst lever från döda kvistar dock också kunna gå in inom levande ved via sår samt död vävnad.

Lärkkräftan utbreder sig när trädet är inaktivt beneath vinterhalvåret.  Mindre grenar är kapabel dö från angreppet, dock på stammar samt större grenar kunna ”kampen” mellan mögelväxt samt träd bli långvarig. Lärkträd inom åldern 10–20 år är maximalt utsatta, dock individer inom samtliga åldrar förmå angripas.

Hybridlärk äger hög resistens mot lärkkräfta, medan den sibiriska lärken förmå angripas, dock äger högre motståndskraft än den europeiska lärken. 

Lärkskyttesvamp

Lärkskyttesvampen (Meria laricis) infekterar lärkens barr där den orsakar nekroser, vilket avbarrar träden.

Europeisk lärk är extremt känslig. Även hybridlärk kunna drabbas från svåra angrepp, dock är allmänt sett mindre känslig.

Medelhöjden till lärkplantorna plats 3,7 m.

För japansk lärk finns rapporter angående angrepp inom Europa medan den på Nya Zeeland anses artikel resistent. Lärkskytte gynnas från fuktig väderlek beneath detta tidiga utvecklingsstadiet från barren samt återkommande nederbörd beneath sommaren förmå därför ge upprepade infektioner.

Lärkskytte förekommer ofta, dock ej ständigt, tillsammans tillsammans med mjöldaggssvamp (Hypodermella laricis), liksom också gynnas från fuktig väderlek. Den kombinerade effekten från dem båda svamparna är kapabel äga betydligt större negativ påverkan än effekten från dem plats för sig.

I plantskolor orsakar lärkskytte förluster inom form eller gestalt från direkt dödlighet på lärk, vilket gör lärkskytte mot enstaka från dem maximalt avgörande sjukdomarna.

Den upptäcks oftast på barrotsplantor beneath andra växtsäsongen. När svampen väl fått en eruption kvarstår sjukdomen oftast inom plantskolan. Man bör därför rutinmässigt förebygga infektion från lärkskytte tillsammans med besprutning från svampbekämpningsmedel.

Törskate

Törskatesvamp förekommer inom två former, ett värdväxlande (Cronartium flaccidum) samt ett icke värdväxlande (Peridermium pini).

dem angriper framför allt tall, medan lärksläktet anses artikel betydligt mer motståndskraftigt. Detta gör lärk intressant på bättre tallmarker inom törskatedrabbade områden inom norra Sverige.

Rotröta

Alla lärkar kunna angripas från rotticka. Rottickan orsakar rotröta inom framför allt kärnveden samt är kapabel sprida sig högt upp inom stammen.

eftersom lärk besitter ett relativt mörk kärnved är kapabel detta ibland existera svårt för att titta begynnande rötangrepp inom mot modell stubbskäret. Dessutom uppträder rötan ofta fläckvis inom kärnveden. Lärk kunna bli kraftigt smittsam från rotticka nära odling på mark där detta tidigare beståndet utgjorts från rötinfekterad gran.

Den verkar också behärska bli infekterad väldigt tidigt.

Rostsvamp

Andra svampar såsom är kapabel nämnas är rostsvampen (Melampsora epitea) liksom är den vanligaste svampen inom salixodlingar.

I land äger lärken, främst den ryska varianten, funnits sedan 1700-talet samt betraktas likt en inhemskt trädslag.

Den värdväxlar mellan salix samt lärkträd dock orsakar ej någon direkt skada på lärk. Bladrostsvampen Melampsora laricipopulina likt är kapabel existera seriös på poppel värdväxlar också tillsammans med lärk dock orsakar ej heller någon direkt skada på lärken.

Skadeinsekter

Den möjligen viktigaste skadegöraren är snytbaggen (Hylobius abietis L.) likt angriper lärkplantor inom identisk utsträckning vilket gran- samt tallplantor.

inom dem områden från landet där snytbaggen utgör en bekymmer, behövs därför någon form eller gestalt från plantskydd inom kombination tillsammans enstaka väl utförd markberedning.

En ytterligare insekt likt ger sig på lärk är lärksäcksmalen (Coleophora laricella) likt kunna artikel enstaka seriös skadegörare inom planteringar samt fröplantager inom södra land samt utmed Norrlandskusten. 

Lärkborren (Ips cembrae Heer) är ytterligare enstaka potentiell skadegörare såsom inom utseende, storlek samt levnadssätt äger många stora likheter tillsammans med granbarkborren.

Den största skillnaden är för att den föredrar lärk samt för att den även förmå yngla från sig inom klent virke. 

Granbarrlusen kunna också angripa lärken. Angripna ny tillväxt täcks från ljus ”ull” samt grenarna blir svarta från lössens utsöndringar.

Barrmassan är kapabel minska betydligt på bas från angreppen, vilket påverkar tillväxten negativt detta närmsta året alternativt åren. 

Ytterligare insekter liksom kunna angripa lärk dock idag ej är några avgörande skadegörare är lärkbock, bladstekel, larver från blomflugan Strobilomyia laricis, lärkträdsvecklaren samt barrskogsnunnan.

Viltbetning

Lärk kunna skadas kraftigt från viltbetning, dock besitter ett massiv förmåga för att återhämta sig.

Virkesförråd: 1,4 milj m3sk.

Den växer dessutom snabbt förbi detta betningskänsliga stadiet.

Vind

Unga lärkar anses existera instabila samt känsliga för luftström. inom äldre välgallrade bestånd är lärken mer stormfast. Jämfört tillsammans med gran verkar lärken artikel något mindre stormkänslig än gran.

Föryngring samt skötsel

Plantering är den vanligaste föryngringsmetoden.

Den sibiriska lärken är kapabel också självföryngras.

För närvarande betraktas samtliga lärk­arter, förutom sibirisk lärk, vilket exoter inom land, vilket medför restriktioner på grund av användning inom skogsbruket.

Plantorna är känsliga för snytbagge samt behöver därför behandlas på identisk sätt likt gran samt tall.

Lärkar är ljusälskande samt behöver gott angående utrymme för för att växa samt ge timmerdimensioner. dem behöver därför gallras ofta samt hårt. En hög stamtäthet inom kombination tillsammans hög tillväxt resulterar snabbt inom högt upphissade grönkronor, vilket reducerar trädtillväxten.

För hybridlärk på bördig mark inom södra land är kapabel exempelvis gallringar tillsammans 5–6 års intervall artikel lämplig från ca 15 års ålder.

Behovet från lövröjning är oftast mindre än hos gran eftersom lärkarna växer snabbt inom ungdomen.

Ofta planteras 2000–2500 plantor per hektar.

Hybridlärken växer sedan snabbt samt når brösthöjd redan efter 3-4 år. Den första gallringen bör göras tidigt, nära 15 års ålder.

en lämpligt stamantal efter den första gallringen kunna artikel 1100-1200 plantor per hektar. Beståndet gallras sedan vart femte år fram mot för att tillväxten når topp samt beståndet förmå slutavverkas. För hybridlärk på goda marker inom södra land sker detta redan inom 35-årsåldern.

Då återstår ofta bara 300-400 stammar per hektar.

För sibirisk lärk samt europeisk lärk inom mellersta samt norra landet gäller längre omloppstider, dock även dessa lärkarter behöver ljus samt glest förband för för att växa bra.

Frökällor

Det finns flera inhemska fröplantager för både hybridlärk samt sibirisk lärk.

Lärk (Larix spp.) existerar en barrträd såsom naturligt förekommer vid norra halvklotet samt omfattar omkring 13 arter.

Fröplantager inom land är också en alternativ för hybridlärk. inom norra land är kapabel också importerat frö från nordvästra Ryssland alternativt land i norden artikel alternativ.

Miljökonsekvenser

Lärkar anses behärska ge såväl positiva såsom negativa miljöeffekter. ett positiv konsekvens förmå existera för att lärk är kapabel bidra mot ökad variation inom en ofta grandominerat skogslandskap.

enstaka ökad dock måttlig användning från lärk förmå antagligen också förhöja skogens rekreationsvärde framför allt inom struktur från relativt öppna bestånd tillsammans äldre lärkträd.

Negativa miljöeffekter tillsammans med lärk hänger främst ihop tillsammans för att varenda lärkarter, förutom sibirisk lärk, betraktas likt exoter nära odling inom landet, vilket medför restriktioner för användning utifrån både skogsvårdslagen samt olika miljöcertifieringssystem.

Hotbilden nära grundlig användning från ett exot anses komma från ett ökad fara för angrepp från skadesvampar samt insekter. en annat hot är angående arten lätt sprider sig, så för att den konkurrerar ut ytterligare inhemsk vegetation.