Vad är den äldsta kungliga blodlinjen
Svenska tronföljden
Den svenska tronföljden regleras inom successionsordningen, såsom existerar ett från Sverigesgrundlagar. Tronföljden avgör ej bara vem vilket skall ta ovan tronen angående den regerande monarken avlider alternativt abdikerar, utan även vem liksom tar nära vilket vikarierande statschef (tillfällig riksföreståndare) ifall ordinarie statschef existerar sjuk, utomlands alternativt vid annat sätt hindrad för att utföra sina data.
Sverige besitter sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså för att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende från kön.
Successionsordningen reglerar för att därefter ärver monarkens äldre bror/syster samt äldre syskons små människor före yngre bror/syster samt yngre syskons unge, dvs primogenitur. vad liksom skall gälla ifall enstaka svensk monark alternativt regerande drottning dör alternativt abdikerar samt detta ej finns någon tronföljare, regleras inom regeringsformen, liksom existerar enstaka ytterligare från Sveriges grundlagar.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Successionsordningens inledande paragraf stadgar att:
| ” | § 1. arvsrätt mot Sveriges tron tillkommer manliga samt kvinnliga efterkommande mot kronprins Johan Baptist Julii, sedermera Konung Karl XIV Johans, avkomling inom riktig nedstigande led, Konung Carl XVI Gustaf.
Äldre bror/syster samt äldre syskons efterkommande äga därvid prioritet framför yngre bror/syster samt yngre syskons efterkommande. | „ |
| – team (1979:935) | ||
En grundlagsändring likt började gälla 1 januari 1980 införde kvinnlig tronföljd - tidigare kunde enkom manliga efterkommande ärva.
Så tillkom vår äldsta läsning, Äldre Västgötalagen, kring 1280.Detta innebar för att dåvarande kronprins Carl Philip blev siffra numeriskt värde inom successionsordningen, efter nya kronprinsessan Victoria.
Att monarkens äldre bror/syster och äldre syskons barn ärver före yngre bror/syster samt yngre syskons ungar innebär exempelvis för att prinsessan Estelle ärver tronen före prins Carl Philip även ifall kronprinsessan Victoria skulle omkomma.[1]
I samt tillsammans med för att lagen skrevs ifall 1980 omfattar den enbart Carl XVI Gustafs efterkommande, varför hans äldre systrar, Margaretha, Birgitta, Désirée samt Christina, samt deras ättlingar ej ingår inom tronföljden.[1][2]
Om tronföljare saknas
[redigera | redigera wikitext]Om regerande monark samt samtliga tronföljare i enlighet med gällande successionsordning dör alternativt avgår, skall riksdagen utse ett riksföreståndare vilket skall fullgöra statschefens information tills vidare.
Detta stadgas inom 5 kap. 4 § 1 st. regeringsformen.
I 1809 års regeringsform, vilket fanns inom kraft ifrån 1809 mot utgången från 1974, fanns detta stadgat för att riksdagen skulle utse en nytt kungahus, angående detta befintliga kungahuset utslocknade. Någon sådan grundlagsfäst bestämmelse finns emellertid ej längre, utan detta förutsätts för att man får ta ställning mot detta framtida statsskicket ifall samt då den situationen skulle uppstå.
Sveriges kungar samt drottningar ifrån Vasa mot Bernadotte.Nuvarande tronföljd
[redigera | redigera wikitext]Gäller sedan 26 mars 2021 då Prins Julian föddes.
Historiska tronföljdsordningar
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden utsågs dem svenska konungarna genom omröstning från menigheter tillsammans med olika sammansättning. ursprunglig beneath Gustav Vasas mandatperiod infördes regler angående arvsrätt mot tronen.
Genom Västerås arvförening 1544 fastslogs ett tronföljdsordning såsom räknade tillsammans med arvsrätt endast till män samt genom män.
Museet angående Sveriges kungliga historia.vid riksdagen 1590 beslöts enstaka färsk arvförening, 1590 års arvförening, vilken innebar för att arvsrätt vid kvinnolinjen kunde anlända inom fråga angående samtliga manslinjer dog ut. i enlighet med dem arvföreningar liksom gällde beneath dem nästa hundra år plats arvsrätten tidvis begränsad mot män. beneath andra delar från identisk tidsperiod tillerkändes kvinnor ett understödjande arvsrätt.
ifrån tid 1719, då Ulrika Eleonora valdes mot drottning, blev kvinnlig tronföljd utesluten. Genom 1810 års successionsordning bekräftades ett agnatisk, strikt manlig, tronföljdsordning till efterkommande mot sedermera Karl XIV Johan samt likt gällde mot 1980.[3]
Tidigare tronföljder
[redigera | redigera wikitext]I släktträden indikeras regerande monark alternativt drottning tillsammans kapitäler.
ifrån mamma/pappa mot ungar går detta streck neråt såsom vinklas in mot motsats till vänster sålunda för att barnen existerar längre in vid raden. Siffrorna inom parentes anger ordningen inom tronföljden. Enbart gemensamma avlidna anfäder, såsom beneath sin levnad ägde arvsrätt, mot dem nära tiden successionsberättigade nära liv inkluderas.
Sverige besitter sedan 1980 full kognatisk tronföljd, alltså för att den äldsta bröstarvingen ärver tronen oberoende från kön.Avlidna personer indikeras föregångna från en kors samt tillsammans lutande stil. Då framgår släktskapet till tänkbara tronföljare likt ej existerar avkomlingar mot den regerande monarken.
Ett kryss (X) framför ett individ betyder för att denne äger uteslutits ur tronföljden. Personer tillsammans släktskap mot föregångare vid tronen (oavsett angående detta plats nära alternativt avlägset), dock vars arvsrätt uteslutande byggde vid specifika riksdagsbeslut ifall just den personen (exempelvis Karl X Gustav samt Adolf Fredrik), redovisas ej.
Under Gustav Vasa, 1523–1560
[redigera | redigera wikitext]1544
[redigera | redigera wikitext]1546
[redigera | redigera wikitext]Sten föds.
1547
[redigera | redigera wikitext]Sten avlider.
1550 – 4 oktober
[redigera | redigera wikitext]Karl föds.
Monarkin inom landet existerar enstaka från dem äldsta inom världen samt grundar sig vid traditioner likt sträcker sig mer än tusen kalenderår åter inom tiden.Under Erik XIV, 1560–1569
[redigera | redigera wikitext]1560 – 29 september
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustav Vasa avlider.
1566 – 20 juni
[redigera | redigera wikitext]Sigismund föds.
1568 – 28 januari
[redigera | redigera wikitext]Gustav föds.
Under Johan III, 1569–1592
[redigera | redigera wikitext]1569 – januari
[redigera | redigera wikitext]Ständerna fråndömer monark Erik XIV tillsammans efterkommande tron samt arvsrätt.[4] Hertig Johan utropas vilket monark Johan III.
1583
[redigera | redigera wikitext]1587
[redigera | redigera wikitext]1589 – 18 april
[redigera | redigera wikitext]Johan föds.
1590 – 7 mars
[redigera | redigera wikitext]1590 års arvförening antas nära riksdagen 1590 inom huvudstaden. på denna plats vidhålls agnatisk tronföljd på grund av monark Johan III:s avkomlingar, tillsammans med sekundogenitur på grund av hertig Karl samt hans manliga efterkommande, dock tillsammans med tillägget för att, ifall bota manslinjen utgick samt arvingar från kvinnliga linje levde gick tronen ovan mot enstaka sådan.
Den "sinnessjuke" brodern Magnus, liksom saknade inomäktenskapliga små människor, uteslöts därmed ifrån tronföljden.[4]
Under Sigismund, 1592–1599
[redigera | redigera wikitext]1592 – 17 november
[redigera | redigera wikitext]Kung Johan III avlider.
1593 – 23 maj
[redigera | redigera wikitext]Anna Maria föds.
Sverige existerar enstaka konstitutionell monarki tillsammans ett monark alternativt regerande drottning vilket landets statschef.1594
[redigera | redigera wikitext]1595 – 9 juni
[redigera | redigera wikitext]Vladislav föds.
1596
[redigera | redigera wikitext]11 juni1597
[redigera | redigera wikitext]Katarina avlider.
1598
[redigera | redigera wikitext]I avsättningskriget led monark Sigismund en kritisk nederlag inom slaget nära Stångebro mot farbrodern Hertig Karl 25 september 1598.
Sigismund flydde dagarna efter mot sitt andra rike, Polsk-litauiska samväldet.
1599
[redigera | redigera wikitext]Under Karl IX, 1599/1603–1611
[redigera | redigera wikitext]1600
[redigera | redigera wikitext]På riksdagen 1600 inom Linköping noteras detta för att Sigismund ej svarat vid erbjudandet ifrån föregående tid, samt därefter beslutar ständerna för att erkänna Hertig Karl vilket monark samt för att exkludera framlidne monark Johan III:s katolska ättlingar ifrån tronföljden.[4] dock då Johan III:s yngre son, Hertig Johan, i enlighet med arvföreningen stod tronen närmare än riksföreståndaren samt ej fanns katolik, avböjde Hertig Karl än sålunda länge kungatiteln samt kommer för att gå vidare styra liksom riksföreståndare fram mot 22 mars 1604.[5] inom samband tillsammans med riksdagen äger Linköpings slakt boende var riksföreståndaren utkräver att vedergälla något som upplevts som fel mot dem rådsherrar liksom stött Sigismund.
Det äldsta befintlig kungadömet existerar kungariket land, vars bakgrund sträcker sig igen mot 68 e.Kr., medan Japanska kejsardömet existerar ännu äldre i enlighet med lokala legender – samt därmed ofta anses existera världens äldsta monarki.1601 – 22 april
[redigera | redigera wikitext]Karl Filip föds.
1604 – 22 mars
[redigera | redigera wikitext]Vid riksdagen 1604 inom Norrköping, avsade sig monark Johan III:s andre son, Hertig Johan, sina krav mot tronen i enlighet med tidigare arvsförening samt enstaka nyskriven arvsförening (Norrköpings arvförening) var härefter monark Karl IX:s arvingar fick prioritet framför Hertig Johan beslutades.[5]
Under Gustav II Adolf, 1611–1632
[redigera | redigera wikitext]1611 – 30 oktober
[redigera | redigera wikitext]Kung Karl IX avlider.
1615 – 11 juni
[redigera | redigera wikitext]Katarina gifter sig tillsammans furste från främmande trosbekännelse, den reformerteJohan Kasimir från Pfalz-Zweibrücken, samt mister därmed arvsrätten mot tronen.[6]
1618
[redigera | redigera wikitext]1620 – 5 mars
[redigera | redigera wikitext]Karl Filip gifter sig inom hemlighet/25 januari1622, Karl Filip avlider[a]
1623 – 16 oktober
[redigera | redigera wikitext]Kristina Augusta föds.
21 september1624
[redigera | redigera wikitext]Kristina Augusta avlider.
1626 – 7 december
[redigera | redigera wikitext]Kristina föds.[7]
Under Kristina, 1632–1654
[redigera | redigera wikitext]1632 – 6 november
[redigera | redigera wikitext]Kung Gustav II Adolf stupar inom slaget nära Lützen.[8]