Vad betyder det när man ser en hjort
Hjortdjur
Hjortdjur (Cervidae) existerar enstaka släkt inom underordningen idisslande (Ruminantia) vilket tillhör ordningenpartåiga hovdjur (Artiodactyla). detta finns omkring 40 olika arter samt mot dem vanligaste hör älg, kronhjort, ren, rådjur samt dovhjort.
Betande hane samt hona inom land 2020.En älghona kallas ko samt ett kronhjorts- alternativt dovhjortshona kallas till hind. Älghanen kallas tjur alternativt oxe, medan enstaka kronhjorts- alternativt dovhjortshane kallas hjort. Hos rådjur heter hanen bock samt honan get. Avkomman hos älg, kronhjort samt dovhjort kallas kalv, hos rådjuret kid.
till renar kallas honan vaja samt hanen sarv.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjuren varierar inom storlek ifrån ett hares mot större än enstaka hästs. dem äger ett längd mellan 70 samt 290 centimeter, enstaka mankhöjd mellan 30 samt okänt centimeter samt enstaka vikt mellan 7 samt 800 enhet för massa.
Den största arten existerar älgen samt den minsta existerar sydlig pudu (Pudu puda). Hos dem flesta arter finns ett utpräglad könsdimorfism likt visar sig genom för att hanar existerar betydligt större än honor.[1]
Angående kroppsform finns skillnader mellan dem olika arterna.
At titta enstaka hjort beneath ett særlig begivenhed alternativt tidspunkt är kapabel indikere, at der venter enstaka positiv overraskelse alternativt enstaka betydningsfuld begivenhed inom ens liv.detta förekommer kraftigt byggda hjortdjur samt smärta exemplar. Å andra sidan existerar extremiteterna ständigt ganska slanka. Svansen existerar allmänt ett små stump. Typiskt på grund av huvudet existerar stora ögonen vid sidorna samt öron högt uppe vid hjässan.[2] Pälsen existerar vanligtvis brun alternativt grå samt några arter besitter prickar vid kroppen, liksom ungdjuren hos dem flesta arterna.
Hjortdjurens mage existerar liksom hos dem flesta idisslande indelad inom fyra kamrar. vid därför sätt äger dem tillfälle för att nedbryta cellulosa. Vanligen äger honor fyra spenar.[1]
Hos hjortdjur existerar den tredjeplats samt den fjärde tån förstorade samt bara dem når marken. Den inledande tån saknas helt samt den andra tån existerar liksom den femte förminskad.
Horn
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjuren kännetecknas från för att hanarna små frukter från växter horn. Renen existerar den enda art var även honorna små frukter från växter horn, dock mindre än hanens. Den enda arten inom familjen liksom helt saknar horn existerar vattenrådjuret.[3]
Hornen består från benvävnad, mot skillnad ifrån slidhornsdjurens horn vilket består från keratin.[2]
Hornen används från hannarna till för att imponera vid motståndare samt beneath strider till rätten för att para sig.
Under vintern är kapabel flera grupper förena sig mot enstaka massiv hjord.samtliga hornbärande vilt förmå även nyttja hornen till för att försvara sig mot jagare. Hornen sitter vid en tappliknande benutskott, rosenstocken, vid pannbenet samt består från benvävnad. Hornens form eller gestalt existerar avhängiga från arten samt djurets ålder. detta förekommer enkla stänger samt komplexa former tillsammans avdelningar samt skovlar.
Första året existerar hornet ogrenat. andra året tillkommer vanligen ett tagg liksom kallas till ögontagg. då hornet får fler grenar kallas den andra inom ordningen, ifrån rosenstocken räknat, på grund av istagg samt den tredjeplats mellantagg. Antalet grenar ökar beneath djurets levnad dock ej nödvändigtvis tillsammans ett angående året.[4]
När hornen växer får dem samtliga näringsämnen via en hårigt hudskikt, basthuden, vid utsidan.
då hornen äger nått sin slutgiltiga storlek skrapas huden försvunnen samt djuret äger ej längre någon beröring inom hornen. Efter parningstiden fälls [förtydliga] hornen innan dem blir nybildade ett period senare. Hos arter tillsammans med fastlagda parningstider existerar även tidpunkten till hornens bortkastning[förtydliga] bestämd (hos rådjuret samt hos ren från hankön vid senhösten, hos ren från honkön samt andra europeiska arter beneath senvintern alternativt våren).
Hos arter inom tropiska områden finns ingen speciell tidpunkt.
Tänder
[redigera | redigera wikitext]Alla hjortdjur saknar framtänder inom överkäken.
Jag önskar ju tro lite vid magi samt kollade upp vad detta betyder för att möta en rådjur, samt i enlighet med Solöga (djurens språk) således existerar rådjurets budskap: "Bejaka kärleken inom ditt liv.inom underkäken finns tre framtänder inom varenda käkhalva. dem övre hörntänderna existerar förstorade samt synliga utanför munnen hos arter liksom saknar horn alternativt besitter små horn (vattenrådjur, muntjak, tofshjort). Hos dem andra arterna existerar denna hörntand förminskad alternativt obefintlig. dem undre hörntänderna liknar framtänderna. inom varenda käkhalva finns tre premolarer samt tre molarer.
vid sålunda sätt existerar tandformeln 0/3 0-1/3 3/3 3/3, sammanräknad alltså 32 mot 34 tänder.[1]
Kroppsbehåring
[redigera | redigera wikitext]I kyliga klimat skiftar hjortdjurens kroppsbehåring (fäll) efter årstiden. Vinterfällen existerar allmänt mörkare än sommarfällen.[1] Vinterfällens hårstrån existerar ihåliga samt kraftigare än sommarfällens, dock dem existerar samtidigt skörare.
Övergången ifrån sommarfäll mot vinterfäll sker inom Norden successiv beneath september/oktober. inom maj/juni fälls vinterfällen.
Rådjuret, möjligen detta maximalt klassiska svenska vilt oss äger tillsammans tillsammans älgen.Detta sker vanligen fläckvis samt hjortdjuren förmå beneath denna period ge en luggslitet intryck.
Utbredning samt habitat
[redigera | redigera wikitext]Familjen förekommer inom Eurasien samt inom Nord- samt Sydamerika. inom Afrika finns hjortdjur bara norr ifall Sahara. Dessutom existerar hjortdjur inplanterade inom Australien, Nya Zeeland[5], Nya Guinea samt några småöar inom Karibien.
inom land förekommer arterna dovhjort, kronhjort, ren, rådjur samt älg. Vitsvanshjorten likt härstammar ifrån Nordamerika blev 1934 införd inom land i norden samt förekommer för tillfället även inom Sveriges östnordlig delar. inom land finns förvildade sikahjortar.
Hjortdjur lever inom flera olika regioner samt biotoper. dem förekommer inom öken, stäpper, träskmarker, skogar, buskskogar samt inom den arktiska tundran.[1]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Socialt beteende samt fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Individerna hos några arter lever utan sällskap dock dem flesta arter lever inom grupper alternativt hjordar.
Gruppernas storlek varierar efter art samt levnadsområde. Oftast består dessa grupper från enstaka hane vilket lever tillsammans flera honor samt deras ungar samt likt ej tillåter andra vuxna hanar inom närheten. Därför äger dessa arter en polygynt parningsbeteende var ett hane parar sig tillsammans flera honor. Före parningstiden förekommer ofta strider mellan hanarna till rätten för att para sig.
beneath striden används dem förstorade hörntänderna alternativt hornen. till kommunikationen mellan artfränderna samt på grund av för att märka reviren används körtelvätskor liksom bildas nära huvudet alternativt nära fötterna.[förtydliga] Ibland indikeras även tillsammans urin.
I tropiska regioner finns inga särskilda parningstider.
inom tempererade områden infaller dessa oftast vid hösten alternativt vintern. Dräktigheten varar vanligtvis inom 6 mot 9 månader samt enstaka alternativt numeriskt värde (ibland tre mot fyra) ungar föds. Hos rådjuret vilar ägget efter befruktningen ett tidsperiod innan den egentliga dräktigheten börjar.[1] Ungarna är kapabel vandra direkt efter födelsen.
Försvaret mot fiender sker beroende vid artens storlek samt kroppsbyggnad.
Små familjemedlemmar söker snabb skydd inom en gömställe, större arter når stora hastigheter beneath flykten samt ägarna kunna försvara sig genom motangrepp.[2]
Födan
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjur existerar växtätare samt livnär sig från olika växtdelar liksom växtdel, växttäcke, bark, unga växtskott samt kvistar.[1] Jämfört tillsammans slidhornsdjuren föredrar dem mjukare växtdelar likt nya växtskott, ungt växttäcke, mjuka växtdel, alger samt frukter.[2]
Hjortdjur samt människor
[redigera | redigera wikitext]Jakt samt domesticering
[redigera | redigera wikitext]Människan började tidigt för att jaga hjortdjur till deras animalisk föda samt deras päls.
Idag sker jakten även likt idrott samt på grund av för att ett fåtal hanarnas horn vilket trofé. ett art, renen, blev domesticerad samt existerar ej bara enstaka källa på grund av animalisk föda samt päls utan även till mejeriprodukt samt används samtidigt vilket lastdjur. till jakten samt vilket prydnad på grund av olika parkerar infördes inom olika världsdelar främmande hjortdjur.
sålunda finns mot modell dovhjort inom Nord- samt Centraleuropa, vattenrådjur inom västra europa samt kronhjort inom Australien samt Nya Zeeland.
På således sätt ökade beståndet från några arter dock andra arter blev hotade vid bas från jakten samt förstöringen från deras levnadsområde. enstaka thailändsk art, Rucervus schomburgki, dog ut 1938.[6] ett ytterligare art, davidshjort, räddades bara genom avel inom europeiska inhängningar, dock beståndet existerar ännu hotat.
IUCN listar fyra arter liksom starkt hotade (endangered) samt sex andra arter liksom känsliga (vulnerable), på grund av några arter saknas data.
Hjortdjur samt trafik
[redigera | redigera wikitext]Att fordon kolliderar tillsammans hjortdjur såsom kommit ut vid vägar samt järnvägar existerar relativt vanligt.
1983 dödades inom land 4 900 älgar vid vägarna [7]. Olycksrisken existerar störst beneath gryning, tidig mörker samt morgon då hjortdjuren rör sig mycket.[8] beneath snörika vintrar ökar även risken då hjortdjuren medvetet söker sig mot dem snöfria vägarna. dem vanligaste åtgärderna till för att minska dessa viltolyckor existerar för att sätta ut varningsmärken samt för att sätta upp viltstängsel längs vägarna.
till för att hejda hjortdjur bör en viltstängsel existera minimalt numeriskt värde meter högt.
Hjortdjur inom kulturen
[redigera | redigera wikitext]I mytologin samt kulturen förekommer ofta hjortdjur. flera teckningar inom grottor ifrån äldre stenåldern (paleolitikum) visar både personer samt vilt tillsammans horn. inom keltisk sagor existerar Cernunnos ett figur såsom tolkas liksom "hjortgud", ett gestalt likt förekommer även inom andra religioner.
inom den grekiska antiken fanns samtliga hjortdjur vilket tillhörde jaktgudinnan Artemis helgade. då Agamemnon dödade ett från Artemis hjortar blev detta vindstilla samt den grekiska flottan likt skulle avsegla mot Troja fick vänta inom hamn tills detta för att Agamemnon offrat sin dotter Ifigenia mot jaktgudinnan.
en annat helgat hjortdjur fanns den kerynitiska hinden tillsammans gyllene horn såsom levde inom Arkadien. Herakles tredjeplats övning plats för att fånga djuret levande. Även inom skandinavisk sagor förekommer hjortdjur, mot modell betar fyra hjortdjur vid knoppar samt växtdel ifrån världsträdet Yggdrasil.
I bibliska kontext förekommer hjortdjur inom psaltaren 42:2 – "som hjorten trängtar efter färskt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, sålunda trängtar min själ efter dig, min Gud". inom olika berättelser angående helgon existerar hjortar tillsammans krucifix bland hornen, mot modell inom texter ifall Eustachius (en från dem fjorton nödhjälparna) samt ifall Sankt Hubertus.
Utanför Europa uppträder hjortar bland annat inom Shinto, var dem existerar gudomliga budbärare. Därför hölls hjortar nära Shintotemplen Kasuga-Taisha. inom indianernas sagor förekommer huvudsakligen vapiti såsom tecken till saktmod samt tacksamhet.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Extern systematik
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjur existerar ett från dem 6 familjer likt finns inom underordningen idisslande (Ruminantia).
Hjortdjuren existerar idisslare.detta råder inga tvivel angående för att idisslande utgör enstaka monofyletisk team (en team likt besitter utvecklats ifrån identisk stamfader) dock förhållanden inom underordningen existerar omstridda. till bara några kalenderår sen räknades hjortdjuren tillsammans tillsammans med myskhjortar (Moschidae) samt gaffelantilopen (Antilocapridae) mot överfamiljen Cervoidea.
Yngre molekylärgenetiska undersökningar motsäger denna indelning. i enlighet med dessa utgör hjortdjur systergruppen mot en taxon vilket bildas från myskhjortar tillsammans tillsammans med slidhornsdjur.[9] Även denna indelning existerar kontroversiell bland forskarna.
Intern systematik
[redigera | redigera wikitext]Hjortdjur indelas vanligtvis inom fyra underfamiljer efter skillnader inom tårnas, skallens samt hornens uppbyggnad.
Evolution
[redigera | redigera wikitext]De inledande fossilen från hjortdjur härstammar ifrån individer såsom levde beneath oligocen inom Asien. Sedan vandrade dem beneath tidigt miocen mot Europa samt Nordamerika. beneath mellersta miocen fanns mot modell släktet Dicrocerus inom Europa. Sydamerika nådde familjen inom jordhistorisk nyare period på grund av 3 miljoner tid sedan efter för att Panamanäset ägde bildats.
beneath pleistocen fanns inom Europa hjortdjur tillsammans med särskilt stora horn, mot modell Eucladoceros samt "jättehjorten" (Megaloceros), likt plats något större än ett älg dock ägde klart bredare horn än varenda hjortdjur liksom lever idag.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Don E.
efternamn, DeeAnn M. Reeder (Hrsg.): Mammal Species of the World. 3 tryckning. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
- Hubert Hendrichs und Roland Frey: Cervidae, Hirsche. in: Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (Hrsg.): Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder Schädeltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg – Berlin 2004, ISBN 3-8274-0307-3, S.
628-630.
- Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. The Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefg] Nowak, R. M. (1999) sid.1091−1093, Deer.
- ^ [abcd] Goodwin & Handley (red.) (2004). ”Deer”. The Encyclopedia of Animals.
University of California Press.
Hjortdjur (Cervidae) existerar ett släkt inom underordningen idisslande (Ruminantia) liksom tillhör ordningen partåiga hovdjur (Artiodactyla).sid. 190−195
- ^Carwardine, Mark (2008). ”Deer”. Natural History Museum: djur Records. Sterling Publishing Company. sid. 15
- ^Thyselius Erik, Söderberg Verner, Lorents Yngve, red (1923-1937). Nordisk familjebok: encyklopedi samt konversationslexikon. "9 Gullberg–Hopliter" (3., något som är viktigt eller nödvändigt omarb.
samt koncentrerad uppl.). Stockholm: skandinavisk familjebok. sid. 1081. Libris1440270
- ^Deer An uppslagsverk of New Zealand 1966
- ^Rucervus schomburgki vid IUCN:s rödlista (2008)
- ^Svenska Jägarförbundet, 1981 Högviltvård samt högviltjakt, ISBN 91-970275-0-2
- ^”Älgskadefondsföreningen - Undvik olyckan”.
Arkiverad ifrån originalet den 27 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070727181104/http://www.aelgen.se/display_sub2.asp?apid=64.
- ^A. Hassanin und E. J. P. Douzery: Molecular and morphological phylogenies of ruminants, and the alternative position of the Moschidae. Systematic Biology 52 : 206-228 (2003).
- ^The phylogenetic position of the 'giant deer' Megaloceros giganteus.
inom Nature 438, 850–853 (8 månad 2005)