Kan man få frozen shoulder flera gånger i samma axel

Frusen skuldra, även känd vilket adhesiv kapsulit samt frusen axel, existerar en smärtsamt status liksom kännetecknas från progressiv stelhet samt negativt resultat från rörelseomfång inom axelleden. Tillståndet, vars exakta orsak ännu existerar oklar, utvecklas ofta successiv samt är kapabel delas in inom först samt sekundär typ.

Den huvudsakliga typen saknar enstaka uppenbar utlösande faktor, medan den sekundära formen är kapabel existera ett resultat från trauma, kirurgi, infektion alternativt inflammatorisk orsak.

Prevalensen från frusen skuldra varierar, dock sjukdomen drabbar uppskattningsvis 2-5% från befolkningen samt existerar särskilt vanligt hos individer mellan 40 samt 70 kalenderår.

Tillståndet existerar sällsynt hos människor yngre än 40 kalenderår. Studier visar för att sjukdomen existerar vanligare hos personer tillsammans diabetes, var incidensen förmå existera därför upphöjd likt 10-30%. då detta gäller könsskillnader varierar detta inom olika föremål eller textstycken. Ungefär 20 andel från dem drabbade uppskattas erhålla frusen axel även vid andra sidan.

Återfall inom identisk axel existerar även möjligt, särskilt hos diabetiker. Ungefär 14 andel kunna ett fåtal frusen axel inom båda axlarna samtidigt. ^[1][2][3]

Patofysiologi

[redigera | redigera wikitext]

Patofysiologin på baksidan adhesiv kapsulit, existerar ett komplicerad samt komplex process vilket initieras tillsammans med inflammation inom axelleden.

Denna inflammation ger upphov mot enstaka kedja från händelser, vilket leder mot enstaka inflammatorisk-fibrotisk kaskad. Inom denna kaskad sker ett ökning från kroppens produktion från inflammatoriska signalämnen, såsom cytokiner. Dessa cytokiner stimulerar ej bara tillväxten från nya celler samt blodkärl utan även utvecklingen från nya nerver inom detta drabbade området.

Detta bidrar mot smärtan vilket upplevs inom axeln.

Smärta samt begränsad rörlighet inom axeln?

I denna process sker även ett avgörande förändring inom vävnaden vilket omger axelleden, särskilt inom synovialhinnan. denna plats ökar produktionen från kollagen, vilket resulterar inom för att vävnaden blir fötjockad samt stelare. Denna patologiska förändring existerar ansvarig till den begränsade rörligheten samt smärtan inom axeln. Dessutom avslöjar ytterligare undersökning för att förändringarna inkluderar transformation från fibroblaster mot myofibroblaster, enstaka process liknande Dupuytrens kontraktur, tillsammans med den fibrotiska processen (bildning från ärrvävnad) existerar främst begränsad mot den främre delen från synovialhinnan.

Trots för att denna inflammatoriska-fibrotiska kaskad samt dess effekter vid axelvävnaden existerar väldokumenterade, finns detta ännu många för att lära ifall dem exakta mekanismerna på baksidan adhesiv kapsulit.

Operation nära fryst shoulder.

dem specifika utlösande faktorerna till denna sjukdomsprocess existerar ännu oklara. Pågående undersökning syftar mot för att förbättrad förstå dessa underliggande mekanismer samt förbättra nya behandlingsmetoder på grund av för att hantera detta smärtsamma samt funktionsnedsättande tillstånd.^[1][2]

Diagnos

[redigera | redigera wikitext]

Diagnostiken från frusen skuldra, existerar inom huvudsak klinisk samt baseras vid patientens symtom samt fynd nära kroppslig studie.

Tillståndet förmå delas in inom först samt sekundär frusen skuldra. nära ett först frusen skuldra finns ingen uppenbar anledning mot smärtan samt stelheten. nära ett sekundär frusen skuldra kunna ett bakomliggande orsak påvisas liksom exempelvis trauma, infektion alternativt inflammatoriskt tillåtelse.

Patienter tillsammans med först frusen skuldra rapporterar ett smygande debut från smärta samt stelhet inom axeln utan uppenbar orsak.

Smärtan existerar vanligen diffust lokaliserad runt axeln samt förmå stråla ner inom armen. Smärtan existerar ofta besvärlig vid natten då patienten ligger vid den drabbade sidan.

Vid analys från axeln finner man begränsning från både aktivt samt passivt rörelseomfång inom åtminstone numeriskt värde strategi.

negativt resultat från utåtrotation inom axelleden, tillsammans med armen nära sidan existerar en från dem allra första tecknen.

Sjukdomsförloppet genomgår tre faser:

1. Frysningsstadiet: Karakteriseras från successivt tilltagande smärta. Då rörelsebegränsningen inom detta etapp existerar diskret, är kapabel tillståndet misstas till för att existera en bekymmer relaterat mot rotatorkuffen.

   Denna fas förmå existera inom 2-6 månader.

2. Fruset stadie: Detta etapp karakteriseras från både smärta samt stelhet. Tidigt inom detta etapp förmå smärtan artikel mera tydlig än stelheten samt inom slutet från stadiet existerar inom regel stelheten mer tydlig än smärtan. Detta etapp förmå existera inom 4-12 månader.
3. Upptiningsstadiet: Detta etapp karakteriseras från lite smärta samt successiv minskad stelhet.

   Detta etapp kunna artikel inom 6-26 månader.^[4]

Prognos

[redigera | redigera wikitext]

Prognosen existerar inom allmänhet god, även angående tillståndet förmå existera långvarigt samt ofta smärtsamt. Majoriteten från patienterna upplever enstaka successiv förbättring samt återhämtar sig inom 12 mot 24 månader, även angående vissa är kapabel uppleva symtom inom längre perioder.

detta existerar dock ej ovanligt för att viss grad från rörelsebegränsning alternativt obehag kvarstår även efter för att tillståndet äger förbättrats.

I dem flesta fall löser sig tillståndet tillsammans konservativ behandling, likt förmå omfatta fysioterapi, smärtlindring samt ibland kortisoninjektioner. Kirurgiska ingrepp liksom artroskopisk kapsulär frigöring alternativt manipulation beneath anestesi förmå övervägas till dem fall var konservativ behandling ej ger tillräcklig lindring efter 6–9 månader.

Det existerar viktigt för att notera för att personer tillsammans med underliggande sjukdomar likt diabetes alternativt sköldkörteldysfunktion kunna uppleva en mera utdraget sjukdomsförlopp samt äger ett högre fara till återfall, antingen inom identisk alternativt inom den motsatta axeln. ^[1][2]

Behandling

[redigera | redigera wikitext]

Konservativ

[redigera | redigera wikitext]

Lokala kortisoninjektioner: äger demonstrerat god konsekvens vid smärta samt funktion, särskilt inom den inledande inflammatoriska fasen.

Dock omtvistat angående injektionen bör placeras subacromiellt alternativt intraartiklärt (i glenohumeralleden), ifall behandlingen bör utföras flera gånger, vilken typ från kortison liksom bör användas. Denna åtgärd kunna existera förbättrad än fysioterapi samt orala kortisontabletter. Kortisoninjektioner förmå leda mot temporärt ökade nivåer från blodsocker hos diabetiker, nyttan anses dock överstiga risker.

Behandlingen bör ej ges mot patienter tillsammans med okontrollerad diabetes. ett review samt metaanalys från randomiserade kontrollerade studier ifrån 2016, visade för att enstaka intraartikulär kortisoninjektion inom glenohumeralleden plats trygg samt medförde god smärtlindring.^[5]

Fysioterapi: Åtgärderna förmå existera olika beroende vid inom vilken fas sjukdomen befinner sig inom.

inom den maximalt inflammatoriska fasen existerar detta viktigt tillsammans ergonomi, avlastning samt smärtlindring. Senare inom förloppet är kapabel behandlingen inriktas vid mobilisering samt styrka.

Hydrodilatation: Metoden innebär spruta från saltlösning, steroider samt lokalanestetika inom glenohumeralleden till för att utvidga ledkapseln samt avbryta tidig intrakapsulär fibros, vilket hjälper mot för att utveckla rörelseomfånget (ROM). enstaka enstaka procedur äger demonstrerat sig artikel överlägsen placebo till för att utveckla röresleförmåga, smärta samt funktion vid betalkort sikt.

Upprepade behandlingar efter 2 veckor ger dock ingen ytterligare utfall jämfört tillsammans med enstaka enstaka behandling. Dessutom möjligen denna behandling ej erbjuder någon fördel jämfört tillsammans med intraartikulära steroidinjektioner.^[6]

Stötvågsbehandling: besitter åtminstone vid vykort sikt visats äga resultat vid smärta samt rörelseförmåga.^[7][6]

Akupunktur: Några studier äger demonstrerat viss inverkan vid smärta samt förmåga att röra sig, dock detta vetenskapliga stödet existerar svagt på grund av denna behandling.^[7]

I enstaka review ifrån 2021, var man sammanställde påverkan ifrån randomiserade kontrollerade studier, påvisades ingen meningsfull skillnad mellan olika behandlingsmetoder som:

• metoder inom fysioterapi
• kortisoninjektioner
• manipulation beneath narkos
• artroskopisk kapselrelease.

Skillnaden mellan metoderna samt endast stödjande behandling plats små samt ej nådde tröskeln till klinisk relevans.

dem kom även fram mot för att detta fanns en kunskapsgap vilket gäller resultat från hydrodilatation.^[8]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]