Vilka funktioner har vår hud
Hud
Hud (latincutis, grekiskaderma) existerar den mjuka vävnad vilket täcker kroppsytan vid människor samt andra ryggradsdjur. Huden utgör en mekaniskt skydd mot omvärlden samt bidrar mot vätskebalans samt värmereglering.
Kemiska ämnen inom hudens utsöndringsprodukter skyddar även mot patogener. Den inrymmer känselsinnet samt speciella vävnader likt kalufs, naglar samt hudkörtlar.
Hudens viktigaste funktioner existerar att:
- skydda kroppens inre
- reglera kroppstemperaturen
- känna kontakt, värme samt kall luft ifrån omgivningen.
Ordet hud
[redigera | redigera wikitext]Hud existerar detta mjuka, skyddande yttersta skiktet från kroppen vid människor samt vilt.
till människor används termen särskilt angående detta skikts ytliga, synliga sektion. Även termen hy används till den yttre, synliga ansiktshuden samt termen syftar särskilt vid dess utseende, färg, struktur, standard.
Ordet skinn äger tidigast använts till enstaka avdragen (och behandlad) djurhud, dock äger inom senare tidsperiod även använts likt synonym mot hud.
inom betydelsen "avdragen djurhud" besitter hud ofta avsett större, korthåriga varelse samt skinn vanligen mindre, långhåriga vilt.
Människans hud
[redigera | redigera wikitext]Det existerar karaktäristiskt till flera vattenlevande däggdjur (delfin, omröstning, dugong, uppmanat samt flodhäst) för att äga naken hud – utan päls (vattenlevande däggdjur tillsammans med päls existerar även landdjur inom kalla miljöer).
Människan existerar isolerad bland primaterna för att äga naken hud. Detta besitter tolkats vid flera olika sätt, dels liksom en sätt på grund av kroppen för att behärska avge tillräckligt tillsammans med värme nära insats, dels vilket spår från ett tidigare anpassning mot ett beläget nära stranden tillvaro, titta vattenapahypotesen.
Människan existerar enstaka social varelse var huden besitter massiv innebörd nära kroppskontakt.
Hud (latin cutis, grekiska derma) existerar den mjuka vävnad vilket täcker kroppsytan vid människor samt andra ryggradsdjur.nära behaglig kontakt frisätts hormoner likt kunna motarbeta stress samt ge ett emotion från lugn samt trygghet.[1] inom västerlandet är kapabel även visuell exponering från hud ge tydliga relaterade till känslor signaler.
Hudarean hos enstaka myndig människa ligger mellan 1,5 samt 2 kvadratmeter. Huden balanserar hos ett människa normalt runt fyra mot fem kilogram.[1] tillsammans med underhudens fettlager inräknat är kapabel vikten uppgå mot ett femtedel från den totala kroppsvikten, vilket fullfölja huden mot kroppens tyngsta kroppsdel.
På hudytan förmå man tillsammans med lupp alternativt blotta ögat urskilja porer från olika storlek. Detta existerar talgkörtlars/hårsäckars samt svettkörtlars mynningar. Svettkörtlarnas porer existerar minimalt. dem finns exempelvis inom stort antal inom handflatan. Stora porer ifrån talgkörtlar finns inom ansiktet.
På huden finns dels rynkor samt veck, dels dem vid fingertopparna till varenda individ karakteristiska fingeravtrycken, bestående från parallella, upphöjda ”åsar”.
Till huden hör även naglar (unguis) samt kalufs (pilus, trichos).
Huden äger flera funktioner samt agerar enstaka kritisk roll på grund av vår välbefinnande samt vårt välmående: Temperaturreglering: Huden svettas på grund av för att kall luft ned kroppen samt drar ihop blodkärlen inom dermis på grund av för att skydda värmen inom kroppen.dem består båda från hårt keratin. Även bröstkörtlarna räknas ibland mot huden. Omkring 20 körtlar mynnar separat inom ett bröstvårta. Huden liksom omger bröstvårtan, vårtgården, existerar rikligt pigmenterad. Den innehåller även glatt muskulatur samt apokrina svettkörtlar.
Hår
[redigera | redigera wikitext]Håret vid huvudet tolkas ofta såsom dels solskyddande, dels från 'ornamentär' innebörd, den äger enstaka statusmarkerande samt sexuell signalfunktion.
Största delen från hudens yta äger kalufs, dock detta existerar olika kraftigt vid olika områden. skalliga områden existerar exempelvis handflator samt fotsulor, huden på baksidan öronen samt vid ögonlocken. Vissa områden vid huden förmå titta skalliga ut, dock dem besitter tunna, ibland helt opigmenterade kalufs (vellushår).
Hårväxt samt hårens utbredningsområde vid huden existerar efter puberteten inom upphöjd grad könsberoende.
Håret beneath armar samt kring könsorganen existerar placerade kring doftkörtlar samt saknar funktion till människor inom kalla samt västerländska kulturer likt vanligtvis små frukter från växter plagg. Detta inom allmänhet mörkare samt grövre kalufs, slutligt kalufs, äger enstaka klart könsmarkerande utbredning.
Hårens rötter existerar gömd inom huden samt omges från sin hårsäck.
Tillväxt sker inom botten vid hårroten. inom hårsäcken mynnar oftast enstaka talgkörtel såsom tillför smörjande, fetthaltig talg mot håret samt hudens yta. Talgkörtelns handling styrs från hormonella faktorer, vilket existerar klart nära puberteten då ökad handling förmå leda mot ökad sekretansamling samt inflammationer (akne).
Pigmentering
[redigera | redigera wikitext]Hudens pigmentbildning skyddar hudcellernas DNA, vilket förmå skadas från ultraviolett strålning.
Solljus kunna utföra huden solbrynt alternativt solbränd. Detta stimulerar pigmentbildningen, dock den påverkas även från hormonella faktorer, mot modell enstaka ökande färgning nära graviditet. Vissa hudområden existerar normalt mer pigmenterade, exempelvis vårtgård samt delar från könsorgan. Människans hudfärg beror dessutom vid fler faktorer än färgning, exempelvis vid blodets syremättnad samt födan.
Pigmenteringen förmå även existera ojämn, exempelvis liksom små bruna fläckar på huden.
Hudens skikt
[redigera | redigera wikitext]Liksom hos flera andra däggdjur kunna människans hud förenklat ses såsom treskiktad.
Överhuden
[redigera | redigera wikitext]Hudens yttersta lager kallas överhuden (epidermis) samt existerar mellan 0,05-1,5 mm tjockt.
Huden existerar kroppens största kroppsdel samt besitter flera funktioner.nära ögonlocken existerar överhuden tunn, medan den vid fotsulorna samt andra delar från kroppen såsom utsätts på grund av påfrestningar existerar grövre. Hornlagret kallas detta översta lagret från överhuden, vilket består från döda celler såsom innehåller detta hårda hornämnet keratin. Hornlagret skyddar kroppen mot stötar samt utför huden nästan helt vattentät.
Samtidigt hindrar hornlagret bland annat bakterier samt kemikalier ifrån för att komma in inom kroppen.
Hornlagrets hudceller, främst keratinocyter, "nöts" all tiden försvunnen samt ersätts från nya celler liksom bildas inom tillväxtlagret liksom finns noggrann beneath. längst bort ner inom överhuden återfinns pigmentceller, melanocyter liksom äger inom arbetsuppgift för att skydda arvsanlagen inom cellkärnorna mot solens ultravioletta strålar. inom epidermis finns även Langerhansceller såsom ingår inom detta adaptiva immunförsvaret.
Läderhuden
[redigera | redigera wikitext]Under överhuden existerar läderhuden (dermis) belägen.
Detta lager existerar omkring 1–4 mm tjockt. detta existerar uppbyggt från fibrer samt innehar gott ifall blodkärl, nerver samt känselkroppar. inom läderhuden finns även svettkörtlar samt talgkörtlar. inom talgkörtlarna bildas talg liksom fullfölja huden mjuk. inom svettkörtlar produceras svett såsom senare mynnar ut inom små hål, porer.
Svett består från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt salter samt existerar nästan helt luktfri; detta existerar endast då svett kommer inom förbindelse tillsammans med bakterier liksom detta börjar lukta. angående man duscha samt tvålar in sig till många är kapabel hudens naturliga fettyta försvinna vilket utför huden torr.
Underhuden
[redigera | redigera wikitext]I underhuden (subcutis) lagras fett vilket isolerar kroppen ifrån stötar samt kall luft.
Huden besitter flera viktiga uppgifter.Överviktiga personer äger mer underhud än magra.
Bland annat proteinerna kollagen samt elastin bygger upp huden.
Temperaturhållning
[redigera | redigera wikitext]Blodkärlen existerar viktiga till kroppens temperaturreglering. Detta styrs från sensoriska strukturer (känselkroppar).
Svettkörtlarna existerar temperaturreglerande.
Speciella typer från apokrina svettkörtlar vid vissa från hudens områden (bland annat axiller) producerar vissa dofter.
Underhuden utgör en skyddar mot värmeförlust samt stötdämpande skikt. Den existerar dessutom enstaka energidepå vilket förmå utnyttjas nära födobrist. Även på denna plats finns känselkroppar. Kvinnor äger maximalt utvecklad underhud.
Huden besitter flera funktioner: den reglerar kroppstemperaturen, skyddar kroppen mot yttre angrepp därför vilket mikroorganismer (t ex bakterier, virus), UV-strålning, uttorkning, kemikalier samt andra skadliga ämnen.Hudens åldrande
[redigera | redigera wikitext]Överhudens celler avstöts kontinuerligt samt ersätts från celler vilket bildas inom hudens basala lager. Hudens yta, hornlagret, utgörs från döda celler, fulla från detta motståndskraftiga proteinet keratin. Tillväxten från celler regleras från flera faktorer. Hudens åldrande existerar ett långsam process beneath all existensen.
indikator observeras redan inom 30-årsåldern. Huden blir tunnare samt får fina linjer, tydligast kring ögonen var huden existerar tunn. Kollagenproduktionen reducerar samt huden blir mindre elastisk samt tappar lyster. Samtidigt börjar fler pigmentfläckar synas.
Huden består från tre delar samt varenda sektion besitter sina speciella funktioner.Då huden blir tunnare blir den mer ömtålig samt reagerar starkare vid yttre inflytande vilket mot modell solljus. Hastigheten inom hudens åldrande beror dels vid arv, dels vid yttre faktorer, exempelvis solljus, tobaksrökning, kost samt livsstil.
Hudens åldrande samt utseende uppfattas äga massiv innebörd, ej minimalt från kvinnor. Läppstift, nagellack samt hudvårdskrämer utgör enstaka massiv multinationell industri, tillsammans med företag likt Q-med, Beiersdorf, Procter & Gamble, Estée Lauder samt L’Oreal.
Sjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Hudsjukdomar (dermatoser) existerar den gemensamma benämningen vid sjukdomar vilket kännetecknas från symptom ifrån huden. detta finns flera hundra olika sjukdomar samt omkring 10–15 andel från befolkningen beräknas lida från någon slags hudsjukdom. Hudsjukdomar existerar vanliga dels vid bas från för att huden utsätts på grund av stora yttre påfrestningar, fysiska såväl liksom kemiska, samt dels till för att hudens komplicerade funktioner enkel störs från sjukdomar likt drabbar läka kroppen.
Eksem orsakas från inflammationer inom huden. detta fullfölja därför för att huden bli skarlakansröd samt börjar klia. Använder man prydnader såsom innehåller nickel kunna man drabbas från ett struktur från allergiskt eksem såsom kallas nickelallergi.
Akne alternativt finnar bildas då talgkörtlarna täpps igen från hornämnen.
Talgen stängs in samt bildar små vävnader.
Hudcancer är kapabel orsakas från till många UV-strålning. på grund av många solande kunna utföra för att man drabbas från den svåraste formen från hudcancer, malignt melanom.
Fjällning uppstår nära bland annat eksem. nära fjällning faller hudceller från. detta förmå bli rött samt irriterat.