Tätting med färg som sjunger om våren
Tättingar
Tättingar (Passeriformes) existerar den största ordningen inom klassen fåglar. Ungefär hälften från varenda världens fågelarter existerar tättingar samt majoriteten från dem existerar musikfåglar. väl utvecklade muskler inom syrinx tillåter dem enstaka bred samt diversifierad förmåga att kommunicera.
Gamla världens subosciner förblev däremot enstaka små lag tillsammans med familjer liksom brednäbbar samt juveltrastar.Deras bon existerar ofta många välbyggda. Ungarna existerar nära födseln personer som inte kan se, nästan nakna samt fullständigt beroende från sina föräldrar. dem skriker typiskt inom ett klunga samt tigger efter maten då föräldrarna anländer mot boet tillsammans med sin fångst.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Tättingar skiljs ifrån andra fåglar genom nästa kännetecken: Tårna existerar fyra, varav tre existerar riktade vidare samt enstaka bakåt.
Baktån existerar kraftfull, försedd tillsammans med större klo än framtårna samt rörlig till sig egen.
Vingarna existerar mörkbruna tillsammans med ljus bräm samt existerar utan metallglans.Yttertån existerar nära roten mot största delen sammanväxt tillsammans med mellantån. Underarmens stora övre täckfjädrar når ej lika långt ut liksom armpennornas mitt. Endast den vänstra från halsartärerna existerar på grund av handen. Hos dem flesta arterna existerar detta nedre struphuvudet utvecklat mot ett sångapparat.
Systematik samt evolution
[redigera | redigera wikitext]Idag pekar all fylogenetisk undersökning vid för att ordningen tättingar utvecklades beneath kritaperioden vid superkontinenten Gondwanaland.
Dock besitter man funnit många ett fåtal tättingfossil ifrån tidig tertiär samt än sålunda länge ingen ifrån yngre krita vilket resulterade inom för att man tidigare trodde för att ordningen tättingar utvecklades inledningsvis beneath tertiärperioden.
Tättingarnas systematik existerar beneath samtal. Bland annat existerar detta oklart vilken liksom utgör tättingarnas systergrupp, detta önskar yttra vilken ordning liksom utvecklats sidled tillsammans tättingarna ifrån en gemensamt ursprung.
vid bas från detta därför vet man ej vilken ordning likt utgör tättingarnas närmsta anhörig. Viss undersökning pekar dock vid för att den lilla fågelfamiljen klättersmygar skulle behärska utgöra enstaka systergrupp. Sentida studier visar dock för att tättingarna tillhör enstaka gemensam utvecklingslinje tillsammans tillsammans med papegojorna (Psittaciformes), falkarna (Falconidae) samt seriemorna (Cariamidae).[1][2] titta även beneath Fåglar.
Även ordningens inre taxonomi existerar omdiskuterad. detta besitter föreslagits för att ordningen delas upp inom dem numeriskt värde underordningarna Acanthisitti samt Eupasseres var den senare delas in inom infraordningarna osciner samt subosciner, främst beroende vid röstorganens uppbyggnad.[3] Oscinerna, såsom ett majoritet från tättingfamiljerna tillhör, dominerar inom Gamla världen dock enstaka sektion äger spridit sig mot dem amerikanska kontinenthalvorna.
Suboscinerna finns främst inom Sydamerika samt enstaka sektion äger även spridit sig mot Nordamerika. detta finns även suboscina familjer inom Afrika samt södra Asien.
Ordningens latinska namn Passeriformes härstammar ifrån detta latinska termen passer (passeres inom plural) vilket refererar mot vilken små bevingat djur liksom helst dock främst sparvar.[4] Detta latinska mening besitter även gett vetenskapligt namn åt detta släkte såsom bland annat omfattar gråsparv (Passer domesticus).
Tättingarnas fylogeni
[redigera | redigera wikitext]Tättingarnas fylogeni äger länge varit omdiskuterad samt oklar, särskilt oscinernas.[5] Senaste år äger dock undersökningar tillsammans med hjälp från molekylära metoder kastat ljus ovan gruppens tillväxt. Nedan återges resultaten ifrån viktiga undersökningar från Barker 2004,[6] vilket rekonstruerar både släktskap samt djurgeografisk bakgrund.
Resultaten bygger vid studier från generna RAG-1 samt 2. Tidsskalan bygger vid antaganden angående genernas förändringstakt liksom existerar omdiskuterade, dock trots osäkerheten nämns tidpunkterna nedan. Resultaten sammanfattas inom figur 2 inom Barker.[7]
Tättingarna besitter troligen uppstått inom Australasien, d.v.s. nuvarande Australien samt Nya Guinea, nära slutet från krittiden.
dem tre arterna från klippsmygar (Acanthisittidae), såsom kvar lever inom Nya Zeeland, står dem äldsta tättingarna nära, samt dem äger divergerat ifrån övriga redan till 82 miljoner kalenderår sedan.
1.Huvuddelen från tättingarna äger sedan delats inom numeriskt värde stora grupper, subosciner samt osciner, på grund av 77 miljoner tid sedan.
De primitivare tättingarna, suboscinerna, liksom kännetecknas från en enkelt byggt röstorgan (syrinx), delades upp inom Gamla världens subosciner samt Nya världens subosciner redan nära slutet från krittiden (cirka 71 miljoner tid sedan).
Nya världens subosciner radierade mot enstaka många massiv samt ledande lag inom den neotropiska region tillsammans familjer likt tyranner, myrfåglar, ugnfåglar tillsammans med flera. Gamla världens subosciner förblev däremot ett små team tillsammans med familjer såsom brednäbbar samt juveltrastar.
I Gamla världen utvecklades inom stället oscinerna alternativt sångfåglarna, den maximalt avancerade delen från tättingarna.
dem besitter troligen utvecklats inom Australasien samt divergerat ifrån suboscinerna redan beneath slutet från krittiden. dem besitter en många mer komplicerat röstorgan tillsammans upp mot 8 muskler inom syrinx mot 2 hos suboscinerna.[8] start från oscinernas radiation tycks sammanfalla tillsammans med krita/tertiär-gränsen till 65 miljoner tid sedan.
en antal familjer vilket idag lever inom Australasien, vilket lyrfåglar (Menuridae), lövsalsfåglar (Ptilonorhynchidae), eukalyptuskrypare (Climacteridae), samt gruppen Meliphagoidea tillsammans honungsfåglar (Meliphagidae) tillsammans flera äger grenat från sig tidigt inom oscinernas tillväxt, redan beneath paleocen (65-55 miljoner kalenderår sedan).
Därefter besitter oscinerna delats upp inom dem numeriskt värde stora, idag helt ledande grupperna Passerida (med sångare, finkar, mesar, sparvar samt flera andra familjer från "småfåglar") samt Corvoidea (med kråkfåglar tillsammans med flera). Corvoidea förmå äga divergerat ifrån övriga osciner inom Australasien beneath tidig eocen (45-50 miljoner tid sedan).
Den största gruppen, Passerida, besitter skilts ifrån sina systergrupper, dem små familjerna kråktrastar (Picathartidae) samt sydhakar (Petroicidae) till 45 miljoner tid sedan samt ungefär samtidigt spridit sig mot Eurasien samt Afrika, var den radierat enormt.
Nedanstående kladogram existerar omritat efter Barker. dem största grupperna existerar markerade tillsammans med versaler.
Vem blir ej lycklig från för att lyssna enstaka kvillrande rödhake angående våren?"Core Corvoidea" (kärn-Corvoidea) avser Corvoidea inom inskränkt fras.
| Tättingar |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
nästa statistik visar oscinernas samt särskilt passeridernas totala dominans: från 9702 fågelarter existerar 5739 tättingar (Passeriformes) samt från dessa existerar 4580 osciner (underordningen Passeri), d.v.s.
oscinerna existerar 47% från varenda fågelarter. Passerida besitter 3473 från totalt 5739 tättingarter, alltså ca 60 andel från tättingarna alternativt 36% från samtliga fåglar. Corvoidea (familjen Petroicidae tillsammans med 44 arter ej medräknad) besitter 752 arter. Nya Världens subosciner (infraordningen Tyrannides) besitter 1105 arter.[9]
Familjer inom ordningen
[redigera | redigera wikitext]Hur ordningen tättingar bör indelas existerar omdiskuterat samt detta pågår många undersökning kring ämnet.
Den på denna plats presenterade indelningen följer Ericson m.fl 2003[10] tillsammans med tillägg.[11]
Ordning Tättingar (Passeriformes)
[redigera | redigera wikitext]Underordning Acanthisitti
[redigera | redigera wikitext]Underordning Eupasseres
[redigera | redigera wikitext]Underordning Tyranni (subosciner)
[redigera | redigera wikitext]Underordning Passeri (osciner)
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^Hackett, Shannon J.; Kimball, Rebecca T.; Reddy, Sushma. ”A Phylogenomic Study of Birds Reveals Their Evolutionary History” (på engelska). Science 320 (5884): sid. 1763–1768.
doi:10.1126/science.1157704. ISSN0036-8075. http://www.sciencemag.org/content/320/5884/1763. Läst 18 juli 2015.
- ^Ericson P.G.P. et al. (2008) Current perspectives on the evolution of birds (pdf)Arkiverad 20 femte månaden i året 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., Contributions to Zoology, 77(2): 109–116
- ^Markus Lagerqvist (2008) Trassliga familjeförhållanden, Roadrunner, vol.16, nr.1, sid.
36–43
- ^Proz – The translators workplace, läst 26 juli 2007
- ^Hanström red: Djurens planet, sektion 10, Fåglar (Författare: S. Ulfstrand). Förlagshuset Norden, malm, 1963.
- ^Barker, F.K. et al.: Phylogeny and diversification of the largest avian radiation. 2004. Proc. Natl.Tättingar äger mörkgrått dun vilket vanligtvis döljs från konturfjädrarna, dock likt existerar inom ögonfallande då man finner enstaka fjäderhög efter ett predators byte.
Acad. Sci. U.S.A. 101: 11040–11045.
- ^fig. 2
- ^Gill, F.B.: Ornithology. 3 ed. W.H. Freeman and Company 2007.
ISBN 978-0-7167-4983-7, ISBN 0-7167-4983-1.
- ^Monroe, B. L. Jr samt Sibley Ch. G.: A World Checklist of Birds. Yale University Press 1993. ISBN 0-300-05547-1.
- ^Ericson et. al (2003)
- ^Clements Checklist of the Birds of the World (2019)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Lennart Nilsson, Australien – tättingarnas urhem?, Vår Fågelvärld, #2, 2004
- Per G.
P. Ericson, Martin Irestedt and Ulf S. Johansson (2003) Evolution, biogeography, and patterns of diversification in fågelrelaterad birds, Journal of avian biology, vol.34, sid.
När talgoxen börjar sjunga inom start från januari får detta flera för att börja hoppas vid för att våren existerar vid väg.3–15, (pdf), Naturhistoriska riksmuseet Läst 15 månad 2009
- Erling Jirle (2012) Världens fågelfamiljer, utgåva 6. 19 månad 2012, läst 13 mars 2012
- Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, B.L. Sullivan, C. L. Wood, and D. Roberson. (2011) The Clements checklist of birds of the world, utgåva 6.6 (xls), <www.birds.cornell.edu/clementschecklist> Läst 13 mars 2012