Vad har vi för mynt i sverige
Mynt
Ett mynt alternativt ett slant existerar en präglat stycke från metall, avsett för att användas likt betalningsmedel. Mynt ges inom allmänhet ut från ett myndighet inom enstaka stat. inom monarkier betraktas detta liksom en regale (myntregale).
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet mynt härleds mot detta latinska termen moneta.
Detta fanns ursprungligen en binamn mot den romerskagudinnanJuno. nära hennes tempel vid Capitolium fanns sedan runt 270 f.Kr. en myntverk. Myntverket samt senare även produkten nämndes efter gudinnan. termen kom in inom svenskan såsom en från dem allra första lånorden ifrån lågtyskan inom formen munita tillsammans med betoningen vid inledande stavelsen.
ifrån dem äldsta runskrifterna vet oss för att dem obetonade vokalerna föll försvunnen beneath tiden mellan 550 samt 800 e.Kr. då även u fick drag från i samt blev y.
I landet kallas dem olika sidorna från mynt samt medaljeråtsida (avers/advers) samt frånsida (revers). topp samt klave existerar en åldrat formulering.
Benämningen klave besitter kanske uppkommit från för att detta funnits halvrund samt starkt stiliserad sköld avbildad, såsom mot formen påminde angående enstaka kreatursklave. ett ytterligare äldre svensk benämning existerar "gubbe" samt "pil" var dessa återfinns vid fanns sin blad angående myntet, likt även ifall den stämmer vid andra mynt ursprungligen torde äga syftat vid Karl XIV Johan samt Oscar I:s kopparmynt.
Ett mynt kunna existera försett tillsammans med ett legend inom form eller gestalt från ett inskrift alternativt omskrift, varigenom man lättast är kapabel besluta dettas hemland samt ålder. Legenden anger myntherren, hans titel, valspråk tillsammans mera. Den existerar anbragt vid myntets en blad alternativt vid båda, antingen kretsformigt, såsom omskrift, alternativt inom räta linjer vid ett alternativt flera rader.
Legend vid dem äldsta grekiska samt romerska mynten saknades alternativt bestod från erhålla, merendels enstaka tecken. dem äldsta fullständiga legender finnas vid mynt ifrån Syrakusa samt Rhegion.[1]
Det finns även myntliknande objekt liksom ej existerar mynt. Polletter existerar betalningsmedel inom en företag, mot modell inom automater.
Medaljer existerar ej betalningsmedel utan endast dekorativa myntliknande objekt. dem används vilket lön alternativt ren dekoration.
Tillverkning
[redigera | redigera wikitext]Tillverkningen sker inom numeriskt värde steg. inledningsvis framställs en myntämne, sedan sker myntpräglingen vid detta myntämne.
Myntens historia
[redigera | redigera wikitext]Även till många länge sedan, beneath stenåldern fanns handelsutbyte, samt resor på grund av affär.
Ursprungligen skedde byteshandel. Den liksom ägde gott angående vissa produkter kunde byta tillsammans någon vilket ägde behov från dem samt inom gengäld ett fåtal produkter man egen behövde. Problemet plats för att detta ej fanns säkert för att varorna passade respektive handelspartner. Handelsvaror liksom ägde känt värde, dessutom ganska högt (lättare för att bära) kunde användas likt ett mellanvara, en slags valuta.
Metallerna, inom synnerhet dem ädla, användes många tidigt likt bytesmedel inom struktur från tackor, stenar, ringar (enkla alternativt lagda inom spiral) samt således vidare. nära inköp fastställdes priset mot ett viss kvantitet från ett uppgiven metall, samt till för att erlägga denna kvantitet måste man väga den metall man ägde för att tillhandahålla.
Större stycken delades, samt bitarna vägdes, tills man fick den rätta vikten. Vågen måste alltså användas nära varenda inköp. eftersom detta plats krångligt, kom man vid för att ge dem på grund av betalningar avsedda metallstyckena sådana mått, för att dem motsvarade enheter alternativt mångfalder inom detta gällande viktsystemet.
Svenska mynt besitter präglats sedan Olof Skötkonungs tidsperiod, till inledande gången cirka kalenderår 995–1000, samt fram mot nutid.detta hände för att man vid sådana metallstycken satte märken, såsom gav antydningar angående vikten. dock man ägde ingen garanti till för att dessa metallstycken verkligen ägde den vikt dem skulle äga. ej heller kunde man från själva metallstycket utan närmare granskning erhålla information angående detta ägde den normalhalt, såsom förutsattes.
Senare kom man vid för att inom rörelsen släppa ut mindre, ovala metallstycken, tillsammans med kullriga sidor, försedda tillsammans med inslagna stämplar, vilka gjorde ett offentlig myndighet, oftast kunglig, ansvarig på grund av både vikt samt halt till varenda stycke.
Dessa metallstycken, försedda tillsammans enstaka offentlig myndighets frimärke samt därför mottagna tillsammans med full tillit från allmänheten, existerar dem inledande mynten.
Österns urgamla kulturstater, Egypten, Babylonien, Assyrien, inom vilka många köp bedrevs, ägde inga mynt. Äran för att äga infört bruket från liknande tillkommer Kina, lyderna samt Indien.[2] Världens äldsta kända myntfabrik äger grävts ut inom Henanprovinsen inom Kina, samt var präglades bronsmynt ifrån 640 mot 550 f.Kr.[3] dem inledande kända myntet, från elektrum (silverblandatguld), liksom präglades från dem lydiska kungarna inom Mindre Asien existerar daterat omkring 630 mot 600 f.Kr..[2] Något senare präglades silvermynt från monark Feidon vid ön Egina.
Exemplet följdes snart inom vidsträckta områden. nära mitten från 500-talet fanns knappast något grekiskt enhet, likt ej ägde eget mynt, samt myntningen upptogs även inom icke grekiska länder, från dem persiska storkungarna, från fenicierna (dock ursprunglig nära utbrottet från dem persiska krigen), från etrusker, karthager samt således vidare.
Antika mynt
[redigera | redigera wikitext]Grekiska mynt
[redigera | redigera wikitext]De grekiska mynten präglades från stads- samt statsmyndigheter, dock torde även, framför allt inom äldsta tidsperiod, äga präglats inom templen, likt plats rika vid ädla metaller.
Den främsta myntmetallen plats silver dock även guld, elektron, koppar samt (sällan) järn användes. detta mot vikten normerade metallstycket göts samt lades vid ett inom städet anbragt tapp. Stämpeln, inom vilken fanns graverad enstaka beskrivning, likt antydde den präglande myndigheten, sattes mot metallstyckets övre blad, samt präglingen skedde tillsammans hammarslag.
De äldsta mynten (de arkaiska) visade därför vid den en sidan enstaka foto, vid den andra märken från tappen inom städet. Dessa mynt kallas incusi (av latin incudere, smida). Senare försåg man även tappens övre yta tillsammans med ett graverad beskrivning, varigenom mynten fick numeriskt värde bildsidor.
Bilderna vid dem grekiska samt grekisk-romerska mynten, inom allmänhet från religiös karaktär, fanns från massiv vikt till studier från den grekiska konsten samt lokalkulterna. Inskrifter förekom vid flera mynt, dock dem fanns inom dem flesta fall många korta.
Alexander den store ifrån Makedonien lät inte någonsin prägla några mynt då han ansåg för att denne fanns på grund av dominerande till för att nyttja sig från mynt.
På varenda grekisk handelsplats fick man inom allmänhet ej nära betalningar nyttja andra mynt än ortens egna, vilket innebar för att ankommande främlingar måste växla sig mot sådana. Dock fanns mynt, liksom tillsammans nöje mottogs även utom präglingsstaden alternativt präglingslandet, världsmynt, såsom dem persiska dareikerna, Atens mynt tillsammans gudinnan Athenas viktig samt hennes uggla, Korinths mynt tillsammans Pegasos, beneath enstaka period även Rhodos mynt, monark Filips från Makedonien samt Alexanders mynt samt således vidare.
dem grekiska myntenheterna plats stater (guldmynt) samt drachme (silvermynt).
Romerska mynt
[redigera | redigera wikitext]Koppar fanns länge den främsta myntmetallen inom Rom. dem äldsta romerska kopparstyckena, vilka användes vilket betalningsmedel, plats rektangulära samt saknade samtliga märken (aes rude). Senare fick kopparstyckena ett bestämd vikt, samt denna angavs genom märken (aes signatum), ursprunglig punkter samt streck, senare vilt samt andra objekt.
Aes signatum avlöstes vid decemvirernas tidsperiod (450 f.Kr.) alternativt något senare från aes grave, vilket fanns runt samt dryckesställe vid den en sidan bilden från enstaka skeppsstäv, vid den andra huvudet från någon gudomlighet. Även märken, antydande vikten, förekom.
I land finns till närvarande inom praktiken fyra olika mynt likt betalningsmedel, värda 1 topp, 2 kronor, 5 kronor samt 10 kronor.Myntenheten plats as.
Mynt inom egentlig bemärkelse präglades inom Rom samt Capua ifrån omkring 338 f.Kr. Silvermynt började präglas inom Rom omkring 269 f.Kr. Den republikanska tidens mynt dryckesställe namnen vid dem liksom ansvarade för myntningen. Man äger orätt kallat dessa mynt "konsularmynt"; ej heller namnet "familjemynt" existerar riktigt.
Mot slutet från republikens period började man prägla guldmynt. ifrån Neros tidsperiod (54–68) visar sig ett pågående tendens för att utföra mynten sämre mot vikt samt halt, tillsammans med därav framkallade, tidtals återkommande försök för att åstadkomma förbättringar. inom Rom gjordes mot samt tillsammans mynt från koppar, likt fanns överdragna tillsammans med ett tunn hinna från silver.
dem benämndes subaerati samt kallas inom nyare tidsperiod "fodrade" (franskafourrées, tyskagefütterte). Guldmyntet kallades inom start helt enkelt aureus ("gyllene"), senare solidus samt dennas tredjedel triens alternativt tremissis. detta vanligaste silvermyntet hette denarius, dess hälft quinarius.
Sestertius betecknade inom start en litet silvermynt, senare en kopparmynt.
Rätten för att mynta tillkom inom Rom regeringen. nära republikens slut, då makten skenbart delades mellan kejsaren samt senaten, tilldelades den tidigare rätten för att prägla mynt från guld samt silver. Senaten fick överta kopparmyntningen samt därför sattes vid kopparmynten "S C" (det önskar yttra senatus consultu, "efter senatens beslut").
Även vissa underlydande städer ägde korrekt för att prägla mynt.
Fullständigt romersk prägel tillsammans med latinsk inskrift ägde enstaka period bortåt dem mynt, såsom efter Romerska rikets delning (395) präglades från kejsarna inom östromerska riket (Bysantinska riket) mot dettas undergång (1453). således småningom blev dock stilen mera barbarisk, samt ifrån slutet från 700-talet ersattes dem latinska inskrifterna tillsammans grekiska.
dem bysantinska mynten (bysantiner), beneath 1000–1300-talen ofta konkava, slogs inom guld (solidi), silver samt brons samt präglades ej bara inom Konstantinopel, utan även inom många områden, likt hållbart alternativt enstaka mindre period tillhörde östromerska riket, mot modell Alexandria, Antiochia, Thessaloniki, Rom, Ravenna, Milano samt Karthago.
Österländska mynt
[redigera | redigera wikitext]I Kina finns världens äldsta kända myntfabrik, vilket fanns inom produktion 640 mot 550 f.Kr.[3][2] dem persiska storkungarna lät ifrån omkring 500 f.Kr. prägla mynt från guld samt silver (dareiker alternativt dariker samt sigler).
Prägeln, densamma vid båda någon som har blivit besegrad eller nedslagen, visar vid en sidan kungen skjutande tillsammans med båge; mynten kallades mot resultat därav inom Grekland "bågskyttar". Även satraper samt lydstater slog mynt. Karthagerna slog mynt ursprunglig vid Sicilien på grund av för att erlägga sina trupper där; senare blev Karthago myntningsort.
Judarna präglade mynt ursprunglig beneath mackabéerdömets period. Inom Arabien präglades mynt efter atenskt mönster. dem persiska kungarna inom Partiska riket präglade mynt tillsammans sin personlig samt sin stamfaders foto. Deras person som följer efter någon i en position eller roll, sasaniderna, upptog typer, likt påminde ifall forntidens persiska gudsdyrkan, samt deras mynt dryckesställe inskrifter inom pehlevialfabetet.
Ännu längre försvunnen, inom Baktrien samt inom Indien, fanns spår från grekiskt påverkan vid mynten.
Västerländska mynt
[redigera | redigera wikitext]I Spanien visade dem iberiska mynten spår från grekisk samt fenicisk effekt, senare från romersk. Inskrifterna fanns ofta tecknade tillsammans iberiska tecken. Inom Gallien ägde den sydvästra delen, Akvitanien, mynt såsom påminde ifall dem iberiska.
Den stora grekiska handelsstaden Massilias (idag Marseilles) silvermynt efterbildades visserligen inom detta kringliggande landet, dock från största innebörd blev på grund av Gallien monark Filips från Makedonien guldstaterer, vilka efterbildades tillsammans med enstaka pågående försämring från typerna. inom Britannien präglades mynt likt liknade dem galliska.
maximalt urartade förekom dessa mynt inom detta från keltiska stammar befolkade södra Tyskland. Mynten, från guld, tjocka, skålformiga, kallade regenbogenschüsselchen (folket trodde dem existera nedfallna tillsammans med regnbågen) samt visade inom allmänhet endast lösryckta streck samt punkter. inom den mellersta Donaudalen, inom Pannonien, präglades mynt efter nordgrekiska mönster.
Medeltidens mynt
[redigera | redigera wikitext]Folkvandringsstaterna
[redigera | redigera wikitext]Folkvandringsstaterna, bildade inom romerskt zon, anammade inom viktigt grad detta romerska systemet samt styrelseskicket. Detta gällde ej minimalt mynten, vid vilka man länge behöll kejsarens foto samt namn. detta ansågs ifrån bysantinsk blad liksom en betänkligt övergrepp, då dem frankiska kungarna började prägla mynt utan för att iakttaga detta.
beneath denna period präglades mynt från vandalerna inom Afrika, östgoterna inom Pannonien samt Italien, langobarderna inom Italien, västgoterna inom Spanien, samt från burgunderna samt frankerna. dem sistnämndas mynt, vanligen kallade "merovingiska", visade dock sällan regentens namn, utan oftast endast myntstadens samt myntmästarens.
dem merovingiska mynten plats inom allmänhet från guld; inledningsvis mot slutet började man prägla även silvermynt, samt liknande – kallade sceattus – präglades även inom England. Västgoterna präglade inte någonsin annat än guldmynt.
Den karolingiska silvermyntningen
[redigera | redigera wikitext]Germanerna ägde sedan gammalt haft förkärlek till silvermynt.
då karolingerna, ifrån landet öster angående Rhen, ägde kommit mot makten, blev silvret den enda myntmetallen; man präglade bota valuta, denarer, samt halva, oboler. dem karolingiska myntens typer fanns få: bröstbild (mindre ofta), monogram från härskarens namn, kors samt ett kyrkfasad från antikt utseende (en kolonnad tillsammans med gavel).
Vanligen fanns vid myntet präglingsorten angiven.
Den efterkarolingiska silvermyntningen
[redigera | redigera wikitext]Efter detta karolingiska rikets fall bibehölls silvret liksom uteslutande myntmetall. inom land i västeuropa, var mynt präglades från kungarna samt enstaka mängd vasaller, behöll man inom massiv utsträckning dem karolingiska typerna, dock lät dem undergå varjehanda förändringar.
från dem franska typerna blev numeriskt värde mera omtalade än dem övriga: type chartrain, tillsammans en ansikte, liksom snart blev mot ytterlighet vanställt, samt type tournois, större mynt tillsammans med ett beskrivning från ett kyrkfasad samt tvåradig inskrift. inom Tyskland uppenbarade sig även inom viss mån fasthållandet från dem karolingiska typerna, dock var rådde större diversitet inom framställningarna, samt flera mynt visade inom utförandet ett ej ringa grad från konstfärdighet.
inom England visade den rådande typen vid den en sidan kungens foto, vid den andra en kors från växlande beskaffenhet. Den engelska valutan blev vida vän beneath namnet sterling.
De tyska brakteaterna
[redigera | redigera wikitext]Under den senare delen från 1000-talet började man inom vissa delar från Tyskland utföra silvermynten stora samt tunna (så kallad halvbrakteater), vilket ägde mot resultat, för att prägeln blev otydlig.
på grund av för att undvika denna olägenhet började man mot mitten från 1100-talet för att prägla ensidiga mynt, kallade brakteater. Baksidan visade inom fördjupning framsidans foto. beneath den inledande tiden plats framställningarna vid dessa egendomliga mynt verkliga verk, dock snart blev dem många grova. detta ägde ej varit möjligt för att släppa ut således tunt mynt inom rörelsen, ifall ej dessa mynt ägde haft ett många kreditkort omloppstid: åtminstone enstaka gång ifall året präglades nya mynt, samt därefter fick dem tidigare mynten ej användas.
Medeltidens guldmynt
[redigera | redigera wikitext]I sydligaste Italien fortsatte man för att inom någon mån prägla guldmynt. därför gjorde hertig bekräftelse II från Apulien, nära mitten från 1100-talet. Hans guldmynt dryckesställe dels, mot resultat från grannskapet mot Sicilien, arabisk inskrift, dels latinsk, inom vilken hans titel återgavs tillsammans orden Dux Apuliae; vid bas från denna titel kallades guldmynten dukater.
Även kejsar Fredrik II (första hälften från 1200-talet) präglade inom södra Italien guldmynt, kallade augustaler. Viktigare plats den guldmyntning, vilket 1282 börjades inom Florens. vid dessa mynt, liksom kallades floriner, sågs bilden från stadens skyddshelgon (Johannes döparen) samt stadens vapenbild. Omkring 1280 började man inom Venedig prägla guldmynt vilket liknade dem bysantinska, kallade zecchiner (av zecca, mynthus).
Båda dessa myntslag framkallade efterbildningar, dock florinen plats viktigast till Europa. 1356 fick Tyska rikets kurfurstar riktig för att prägla guldmynt, samt dem beredde övergången ifrån florinen mot gulden (gyllen), inom ett senare period, då man präglade silvermynt från identisk värde, kallade guldgyllen. Kurfurstarnas modell följdes från flera myndigheter.
Myntens halt började dock snart försämras. dem bästa plats dem gyllen, vilket präglades inom Ungern. inom land i västeuropa, var guldmyntspräglingen infördes från Ludvig den helige, fanns guldmynten inom allmänhet stora, tillsammans med olika utseende samt namn. inom England infördes guldmyntningen från Edvard III. detta maximalt bekanta engelska guldmyntet plats nobeln, såsom beneath Edvard IV, vid bas från ett mindre förändring från den en sidans foto, fick namnet rosenobel.
Henrik VII präglade en guldmynt, såsom fick namnet sovereign.
Här kunna ni studera ifall några viktiga händelser!De större silvermynten
[redigera | redigera wikitext]Under 1200-talet började man inom dem flesta stater prägla stora silvermynt, vid latin kallade grossi (i land i västeuropa gros, inom England groats, inom Tyskland groschen). inom land i västeuropa började Ludvig den helige denna myntning, inom England Edvard III samt inom BöhmenVenceslav II.
inom dem nordtyska städerna, vilka ej upptog groschenpräglingen, slogs dubbelsidiga mynt vid fyra alternativt numeriskt värde penningar; dem förra, kallade albi ("vita") alternativt witten, blev dem viktigaste. inom Tyskland fortsatte man för att prägla brakteater mot skiljemynt.
Den nyare tidens europeiska mynt
[redigera | redigera wikitext]I Italien, var medaljkonsten blomstrade beneath 1400-talet, började man nära identisk period slå större mynt, vid vilka sattes myntherrens skalle (testa), varför dessa mynt kallades testoner.
I Tyskland började ärkehertigSigismund från Tyrolen prägla stora silvermynt, vilka ägde identisk värde vilket guldgyllen samt därav fick namnet guldengroschen alternativt güldiner.
Giltiga mynt.dem inom norra Böhmen boende grevarna från Schlick präglade ifrån 1519 lika stora mynt (på numeriskt värde lod) från silver, hämtat ifrån gruvorna nära Joachimsthal. Dessa mynt kallades därför joachimsthaler; namnet förkortades senare mot thaler. detta elände, likt framkallades från Trettioåriga kriget, vållade enstaka ytterlig försämring från detta tyska myntväsendet.
Thalern fanns kvar huvudmynt mot 1871, då marksystemet infördes. (De inledande markmynten präglades inom start från 1500-talet inom hansestäderna.)
Även inom land i västeuropa präglades mynt från flera stöt, mot modell écu samt sou. på grund av silvermynt användes namnet franc inledande gången beneath Henrik III:s period.
Ludvig XIII präglade guldmynt, såsom efter honom kallades louisd'or.
I England präglades guldmyntet sovereign samt inom silver präglades crowns samt shillings. inom detta nation började kopparmyntningen många sent, inledningsvis 1672.
Se nordiska mynt.
Österländska mynt beneath medeltiden samt nyare tid
[redigera | redigera wikitext]Sedan araberna ägde underlagt sig vidsträckta riken inom öster, nöjde dem sig någon tidsperiod tillsammans med dem mynt, liksom sedan äldre tider fanns inom omlopp.
Senare började dem prägla egna mynt. dem äldsta visade spår från främmande förebilder, samt inom allmänhet visade dem arabiska mynten endast flerradiga inskrifter. Kopparmyntet kallades fels (av latin follis), silvermyntet dirhem (av grekiska drachme), guldmyntet dinar (av latin denarius). vid muslimska mynt, präglade inom Indien, förekom bilder, mot modell djurkretsens indikator samt porträttbilder.
I Kina användes tidigt såsom indikator dels vissa produkter, dels objekt, vilket ägde endast imaginärt värde, mot modell snäckskal. detta kinesiska myntväsendet plats många förvirrat. varenda regeringens försök för att införa förbättrad mynt strandade mot falskmyntarnas aktivitet. Silvermynt slogs således gott likt inte någonsin inom Kina, dock silvertackor förekom.
I Japan användes flera myntmetaller, samt var infördes mynt efter europeiskt mönster 1870; 1897 erhöll Japan guldmyntfot.
I museets katalog finns världens största mynt ifrån 1644, vid 19,7 kg.Svenska mynt
[redigera | redigera wikitext]I land finns på grund av närvarande inom praktiken fyra olika mynt såsom betalningsmedel, värda 1 topp, 2 kronor, 5 kronor samt 10 kronor.
Lagen (SFS 1988:1385) ifall Sveriges riksbank inom dess lydelse den 1 januari 2007 säger inom 5 kap för att sedlar samt mynt liksom ges ut från Riksbanken existerar lagliga betalningsmedel.
Mynt får ges ut tillsammans med valörerna femtio öre, enstaka topp, fem kronor samt tio kronor. Dessutom får minnes- samt jubileumsmynt tillsammans andra valörer ges ut.
Mynt inom valörerna 1 topp, 2 kronor, 5 kronor samt 10 kronor liksom tidigare getts ut existerar giltiga betalningsmedel. Detta gäller även samtliga jubileums- samt minnesmynt liksom präglats sedan kalenderår 1897.
2-kronorna samt minnesmynten räknas likt betalningsmedel på grund av för att dem bör räknas liksom riktiga mynt, ej prydnadsföremål samt till för att undvika för att dem smälts ner.
I september 2012 presenterade Sveriges riksbank nya mynt, vilka existerar avsedda för att tas inom bruk oktober 2016. detta tidigare tiokronorsmyntet behålls, medan enkronan samt femkronan ersätts samt myntserien kompletteras tillsammans enstaka färsk tvåkrona.
Omkring kalenderår 995 tillverkades dem inledande mynten inom land, beneath vikingatiden.Skulptören Ernst Nordin vann tävlingen angående utformning tillsammans en förslag vid temat Sol, luftström samt vatten efter ett låt från Ted Gärdestad. Solstrålar, enstaka vindpust samt vågor ingår inom utformningen vid siffersidorna från respektive enkronan, tvåkronan samt femkronan.[4]
Den nya enkronan bör tillverkas inom kopparpläterat stål tillsammans enstaka vikt från 3,6 gram, ett diameter från 19,5 mm samt ett tjocklek vid 1,79 mm.
Tvåkronan bör även tillverkas inom kopparpläterat stål tillsammans ett vikt från 4,8 gram, enstaka diameter från 22,5 mm samt enstaka tjocklek vid 1,79 mm. Den nya femkronan bör tillverkas från kopparlegeringen Nordic Gold tillsammans ett vikt från 6,1 gram, ett diameter från 23,75 mm samt enstaka tjocklek vid 1,95 mm.
Kanske besitter mynt redan beneath 1200-talet slagits inom Kalmar, inom varenda fall gjorde man detta beneath 1300-talets senare sektion, då detta finns mynt tillsammans denna stads namn.De nya mynten kommer för att tillverkas inom Nederländerna från Koninklijke Nederlandse Munt. dem gamla mynt, liksom dessa ersätter, blir ogiltiga den 30 juni 2017[5]
Avbildningar från mynt
[redigera | redigera wikitext]Det existerar inom allmänhet belagt tillsammans med stränga straff för att förfalska mynt.
ifall detta existerar tydlig för att efterbildningarna från mynten ej existerar menade likt betalningsmedel existerar detta dock ej brottsligt för att tillverka dem. därför förmå mot modell sötsak tillverkas inom struktur från chokladpengar.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Mynt, 1904–1926.