Är det krig i irak nu

Irakkriget
Del från USA:s konflikt mot terrorism
Ägde rum 20 mars 2003 — 18 månad 2011 (Sista soldaterna ute ur Irak) 8 tid samt 273 dagar Plats Irak Utfall Avgörande seger till koalitionen. Störtande från Baathpartiets statsmakt samt avrättning från Saddam Hussein Ockupation från koalitionsstyrkor samt enstaka färsk konstitution Omfattande våld samt påtagliga civila offer Omfattande skador från irakiska infrastrukturen[1][2] Privatisering från irakiska tjänster Fortsatt väpnad konflikt, titta Irakiska inbördeskriget
Stridande
Irak (2003) Ba'ath-anhängare(2003-) Al-Qaida inom Irak Upprorsrörelsen(2003-2011) Mahdimilisen(2004-2008)	Multinationella styrka inom Irak  USA  Storbritannien  Frankrike och andra KurdistanPeshmerge-styrkor Mahdimilisen (2008-2011)
Befälhavare samt chef
Saddam Hussein (tillfångatagen, avrättad) Qusay Hussein (död, stupad inom strid) Uday Hussein (död, stupad inom strid) Abu Musab al-Zarqawi (död, stupad inom strid) Abu Hamza al-Muhajir (död, stupad inom strid) Izzat Ibrahim ad-Douri Moqtada al-Sadr	Nouri al-Maliki Jalal Talabani George W. Bush Barack Obama Robert Gates Donald Rumsfeld Tommy Franks George Casey David Petraeus Raymond Odierno Tony Blair Gordon Brown Brian Burridge Peter Wall Kosrat Rasul Ali Masoud Barzani Moqtada al-Sadr Hadi Al-Amiri
Styrka
Irakiska armén 375 000+ reguljära trupper (tillfångatagna alternativt dödade, upplösta) Sunnirebeller: 70 000[3](2007) Mahdimilisen: 60 000[4](2007) al-Qaida/andra 1 300+[5]	Koalition 315 000 nära invasion (2003) ~176 000 nära ockupation (2004-2009) Privatkontrakterade soldater ~6 000-7 000 [6] Kurder 180 000 - 270 000(som högst) Nya irakiska armén 129 760 Irakiska polisen 79 000–140 000 Mahdimilisen 25 000 (inte längre aktiva mot koalitionen) [7] Badr-organisationen Okänt antal
Förluster
Irakiska militära döda (Saddam-tiden): 7 600 - 10 800 [8][9] Rebeller döda: ~24 000[10](2004-2009)	Irakiska säkerhetsstyrkor döda (efter Saddam-tiden): 15 196[10](2004-2009) Koalition döda (ink. 4 487 amerikaner, 179 britter, 139 andra): 4 805 [11][12] Koalition saknade alternativt tillfångatagna (US ): 4 Koalition skadade(ink. 30 324 U.S., 891+ UK, 3 963+ kontrakterade): 27 255 [13][14][15][16] Kontrakterade döda: 916
**Totalt döda (irakier) Johns Hopkins (från krigets start mot samt tillsammans med juni 2006): 392 979–942 636 [17][18] Krigsrelaterade samt kriminella dödsfall (irakier) Iraq Health Minister (från samt tillsammans start från 2004 mot samt tillsammans med november tidsperiod 2006): 100 000–150 000 [19]
*Kontrakterade (USA:s regering) = "före detta elitsoldater, chaufför, kockar, mekaniker, rörmokare, tolkar, elektriker, tvättpersonal samt ytterligare trosspersonal." **Totala antalet döda inkluderar varenda ytterligare dödsfall vid bas från ökad laglöshet, nedgången infrastruktur, sämre medicinsk vård, etc.

Irakkriget (av koalitionen officiellt kallat Operation Iraqi Freedom) plats ett armé kampanj inom Irak, liksom började inom samt tillsammans med invasionen från Irak den 20 mars 2003, vilken genomfördes från ett koalition från länder var Storbritanniens samt framförallt USA:s insatser fanns maximalt grundlig.

Kriget avslutades då dem sista amerikanska soldaterna lämnade Irak den 18 månad 2011.

Bakgrunden mot kriget plats för att USA hävdade för att Irak beneath Saddam Hussein utgjorde ett fara samt dem uppmanade FN för att avrusta landet. Iraks oljefyndigheter tros även äga haft massiv innebörd inom konflikten.^[20][21][22] Kravet stöddes från den brittiska underrättelsetjänsten medan Ryssland, land i västeuropa samt Tyskland motsatte sig detta krav.^[23][24][25] Meningsskiljaktigheterna resulterade inom enstaka diplomatisk kris samt FN skickade vapeninspektörer mot Irak.

Några spår efter massförstörelsevapen hittades dock ej. USA avgjorde sig då till för att producera enstaka koalition samt genomföra enstaka invasion utan FN:s stöd.^[26]

Tre veckor efter invasionen den 9 april 2003 ägde Iraks huvudstad Bagdad intagits samt Saddam Husseins regim störtats. Stridigheter kom dock för att gå vidare tillsammans grupperingar vilket motsatte sig den nyinrättade samhällsordningen.

tid 2008 ägde koalitionen kvar kvar merparten från dem utländska trupperna inom landet.

• Flera försök besitter gjorts för att beräkna hur flera civila irakier liksom dödats efter invasionen 2003, dock detta existerar enstaka många svår uppgift.

Irakkriget slutade officiellt den 1 femte månaden i året 2003 dock då stridigheterna fortgick ansågs kriget kvar pågå. Den 19 augusti 2010 lämnade dem sista utländska stridande trupperna Irak. 50 000 soldater pausade dock till rådgivning samt kurs från irakiska militärer inom ett fas kallad "Operation New Dawn" (operation färsk gryning) såsom avslutades inom månad 2011.^[27] Konflikterna inom Irak skulle anlända för att gå vidare inom detta Irakiska inbördeskriget.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Fientligheten mellan USA samt Irak sträckte sig tillbaka mot Gulfkriget 1990–1991 var dem numeriskt värde länderna befann sig vid motsatta sidor. inom april 1993 hävdade FBI för att Saddam Hussein försökt för att ett fåtal den dåvarande presidenten George H.W. Bush mördad beneath en mottagning inom Kuwait.^[28] Irak ägde varit objekt på grund av många strikta FN-sanktioner ända sedan invasionen från Kuwait 1990.

Sanktionerna ägde inom praktiken utblottat staten fullständigt samt försatt befolkningen inom extrem fattigdom samtidigt såsom kryssningsrobotar ifrån amerikanska krigsfartyg inom Persiska viken regelbundet slog ut vårdinstitution samt ytterligare infrastruktur.^[29] Levnandsstandarden inom Irak efter för att sanktionerna trädde inom kraft störtdök inom internationella mätningar jämfört tillsammans med innan.^[30] beneath 1990-talet bröt många uppror ut inom landet, bland annat från kurderna inom norr samt shiamuslimerna inom söder, samt genom för att åberopa skydd från dessa folkgrupper ifrån regeringens övergrepp vilket anledning upprättades flygförbudszoner var amerikanskt samt brittiskt stridsflyg patrullerade irakiskt luftrum samt regelbundet bombade landets luftvärn samt flygbaser.^[31][32] tid 2002 omvandlades flygförbudszonerna mot en rent offensivt luftherravälde ovan Irak.

År 1998 godkände Bill Clinton samt Kongressen en papper såsom sade för att detta fanns USA:s presidents skyldighet för att jobba på grund av för att erhålla försvunnen Saddam Hussein ifrån makten.^[33] inom månad identisk tid genomfördes beneath fyra dagar en massivt bombardemang mot irakiska syfte (Operation Desert Fox) vilket decimerade resterna från Iraks försvarsmakt samt även tillintetgjorde många från den redan förstörda civila infrastrukturen.^[34] Operationen fördömdes internationellt samt kritiserades inom Säkerhetsrådet även från bland annat land i västeuropa, Ryssland samt Kina vilket vände sig mot USA:s samt Storbritanniens konstanta angrepp vid Irak beneath dem ifrån amerikanskt håll återkommande förevändningarna från för att landet skulle äga hindrat FN:s vapeninspektörer.^[35][36] Chefen till FN:s vapeninspektion Unscom sade för att detta faktiskt fanns USA såsom fordrade för att inspektörerna skulle lämna Irak 1998.^[37] Irak ägde då låtit FN-inspektörerna ett fåtal besöka samtliga militärbaser dem ville dock ej Baathpartiets högkvarter, då man menade för att USA underminerade inspektörernas trovärdighet genom för att stationera agenter bland dem.^[38] Detta räckte på grund av för att Clintonadministrationen skulle godkänna detta massiva anfall vilket fanns Operation Desert Fox.

Senare visade detta sig för att anklagelserna angående amerikanska agenter bland vapeninspektörerna stämde samt FN:s generalsekreterareKofi ytterligare bad ifall ursäkt på grund av för att inspektionerna oavsiktligt ägde fungerat liksom täckmantel till amerikansk underrättelseverksamhet.^[39][40][41] såsom en konsekvens från detta ersattes UNSCOM 1999 från UNMOVIC vars ordförande 2000-2003 plats Hans Blix.

USA:s konflikt mot terrorismen

[redigera | redigera wikitext]

Kort efter 11 september-attackerna 2001 förklarade USA:s president George W Bush en internationellt "krig mot terrorismen".

Under natten äger USA attackerat en 80-tal syfte inom Irak samt Syrien liksom svar vid bombningen mot ett President Joe Biden äger bekräftat för att detta existerar han vilket beordrat attacken samt inom en uttalande.

USA:s försvarsministerDonald Rumsfeld samt biträdande försvarsministerPaul Wolfowitz ville äga enstaka omedelbar attack mot Irak till påstådd inblandning inom terrordåden. President Bush samt utrikesministerColin Powell motsatte sig detta eftersom detta ej fanns några bevis på grund av Iraks inblandning. Bush kom dock för att ändra sig efter för att äga sett CIA-rapporter var detta hävdades för att Saddam Hussein försökt införskaffa ämne på grund av beskrivning från kärnvapen, ej redovisat hur han förstört vapnen samt ägde missiler tillsammans till utdragen hur långt något sträcker sig eller når.

Saddam Hussein ägde tidigare använt kemiska vapen mot kurderna inom Halabja 1988 dock hävdade för att han förstört varenda kemiska samt biologiska vapen efter Gulfkriget.

2002 bildades beneath USA:s försvarsdepartement den särskilda myndigheten Office of Special Plans, vilket fick inom uppgift för att presentera all kunskap vilket antydde för att Irak ägde massförstörelsevapen, plats allierad tillsammans al-Qaida, samt utgjorde en hot mot USA samt världsfreden.

Office of Special Plans kritiserades senare hårt till för att presentera vilseledande kunskap vilket inte någonsin kontrollerades från underrättelseexperter samt på grund av för att drivas från krigshetsande ideologer inom Bushadministrationen.^[42][43][44]

Upptakten mot invasionen

[redigera | redigera wikitext]

Bushadministrationen uppmanade Förenta nationerna för att stärka mandaten på grund av för att avrusta Irak då dem hävdade för att Saddam Hussein kunde förse terrorister tillsammans massförstörelsevapen.

Kravet stöddes från brittiska underrättelsetjänsten medan detta motsattes från bland annat Ryssland, land i västeuropa samt Tyskland vilket kom för att leda till inom enstaka diplomatisk kris.^[45] Den 13 november 2002 påbörjade FN vapeninspektioner inom Irak beneath ledning från Hans Blix samt IAEA:s generaldirektör Mohamed ElBaradei inom enlighet tillsammans med Säkerhetsrådets upplösning 1441.

Några spår efter massförstörelsevapen fanns dock ej. USA hävdade för att irakiernas samarbete tillsammans vapeninspektörerna ej ständigt plats tillfredsställande, vilket ledde mot för att inspektörernas effektivitet ifrågasattes ifrån främst amerikanskt håll.^[46]

USA:s dåvarande utrikesminister Colin Powell avrådde kollegorna inom Bushadministrationen ifrån för att starta en väpnat angrepp mot Irak utan en klart godkännande från FN.

USA ville för att FN:s säkerhetsråd skulle godkänna ett upplösning vilket gav dem riktig för att nyttja våld mot Irak i enlighet med FN-stadganskapitel VII. Förslagen träffade starkt motstånd inom världen samt land i västeuropa hotade för att lägga in sitt veto. Detta gjorde för att man drog igen resolutionen samt förberedde sig vid konflikt genom för att producera the coalition of the willing, utan FN:s samtycke.^[47] Bushadministrationen hävdade dock för att kriget ägde stöd från gamla FN-resolutioner: "Under resolutionerna 678 samt 687 - båda giltiga - äger oss samt våra allierade riktig för att nyttja våld mot Irak på grund av för att avlägsna landets massförstörelsevapen.

detta existerar ingen fråga angående status, detta existerar ett fråga angående vilja." Merparten från länderna inom FN motsatte sig dock denna tolkning.

Enligt George Tenet, direktör på grund av CIA fram mot 2004, pressade element inom Bushadministrationen beneath ledning från vicepresident Dick Cheney hårt till ett omedelbar attack mot Irak utan för att låta enstaka skötsam argumentation angående om Irak egentligen utgjorde en hot mot USA äga rum.^[48]

Invasionen

[redigera | redigera wikitext]

Den 20 mars 2003 omkring 02:30 UTC (05:30 rum tid), 90 minuter efter för att tidsfristen gått ut till Saddam Hussein samt dennes söner för att lämna Irak, hördes explosioner inom Bagdad samt specialstyrkor ifrån detta australiska flygvapnet gick ovan gränsen inom södra Irak.

Klockan 03:15 UTC meddelade USA:s president George W. Bush för att han givit beställning ifall attack mot syfte inom Irak.

Före invasionen ägde flera bedömare räknat tillsammans ett längre flygbombningskampanj före insättandet från landstyrkor, såsom nära Kuwaitkriget alternativt invasionen från Afghanistan 2001.

inom stället gick USA:s metod ut vid plötsliga, överväldigande koordinerade flyg- samt landattacker till för att splittra dem irakiska styrkorna därför snabbt såsom möjligt, i enlighet med mönstret chock and awe.

Invasionen från Irak ökade missnöjet mot USA samt människor runt ifall inom världen protesterade. ett massiv mängd politiker ovan all världen, däribland FN:s dåvarande generalsekreterare Kofi ytterligare ifrågasatte krigets legitimitet.

Demonstrationer hölls mot kriget samt Bushadministrationens utrikespolitik samt dessa fanns inom vissa fall lika stora såsom dem vilket utspelade sig beneath Vietnamkriget. Media ägde ett betydelsefull roll beneath kriget samt efterfrågan vid nyheter plats massiv.

Bagdads fall

[redigera | redigera wikitext]

Tre veckor efter invasionen gick dem amerikanska styrkorna in inom Bagdad.

dem ursprungliga planerna gick ut vid för att låta pansarfordon omringa staden samt strida väg ifrån väg tillsammans hjälp från luftstyrkor. Den 5 april skickades ett mindre pansarstyrka till för att testa detta irakiska försvaret samt försöka inta Bagdads landningsplats. Denna styrka träffade hårt motstånd, tillsammans bland annat flera självmordsattacker, dock lyckades ändå nå flygplatsen.

numeriskt värde dagar senare skickades enstaka färsk styrka ut på grund av för att inta Saddam Husseins stor byggnad för kungligheter, var man etablerade ett bas. Inom några timmar efter intagandet från palatset ägde detta irakiska motståndet börjat falla sönder. Irakiska regeringsrepresentanter ägde antingen försvunnit alternativt kapitulerat. Den 9 april 2003 plats Bagdad formellt intaget från dem amerikanska styrkorna samt Saddam Husseins styre utropades existera ovan.

Saddam Hussein egen ägde försvunnit samt fanns vid okänd område.

En scen arrangerad från USA:s armé samt pressen kom för att symbolisera regimens fall: enstaka massiv Saddamstaty inom centrala Bagdad revs beneath publikens glädjerop. detta visade sig senare för att torget varit avspärrat tillsammans pansarfordon samt detta jublande människor en hundratal personer, åtminstone delvis exilirakier influgna från amerikanerna.^[49][50][51]

Den 1 femte månaden i året 2003 förklarade president Bush inom en berömt anförande ombord vid USS Abraham Lincoln för att dem militära operationerna idag fanns avslutade.

Detta anförande kom för att kritiseras då USA samt dem allierade stod inför en något som ökar i storlek eller antal bekymmer tillsammans med motståndsrörelser inom Irak.

Koalitionsstyrkorna påbörjade snabbt letandet efter nyckelpersoner inom Saddam Husseins styre. mot hjälp ägde man bland annat tillverkat ett kortlek tillsammans med bilder dem efterspanade ledarna.

Den 22 juli 2003 dödades Saddams söner, Qusay samt Uday Hussein, inom enstaka eldstrid efter en råd ifall deras gömställe.

Saddam Hussein egen infångades från amerikanska styrkor den 13 månad 2003 nära enstaka bondgård utanför hans hemstad Tikrit.

Efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober 2023 svarade Israel tillsammans med för att invadera Gaza.

denne ägde gömt sig tillsammans numeriskt värde vakter. denne befann sig inom enstaka små underjordisk håla utan hygienartiklar tillsammans med bland annat numeriskt värde oladdade vapen. denne avrättades 30 månad 2006, dömd från Tribunalen inom Irak till folkmord vid shiamuslimer inom Dujail 1982.

Utvecklingen inom Irak efter invasionen

[redigera | redigera wikitext]

Ockupation samt uppror (2003-2006)

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att äga besegrat den irakiska försvarsmakten samt ockuperat landet genomfördes enstaka strukturerad utrensning från varenda sympatisörer mot Baathpartiet samt Saddam Hussein inom statsapparaten samt ett ockupationsförvaltning, Provisoriska koalitionsmyndigheten, övertog samtliga verkställande samt lagstiftande befogenheter inom landet.

23 femte månaden i året 2003 beordrade den amerikanska ockupationsadministratören Paul Bremer för att samtliga irakiska militära enheter, underrättelsetjänsten samt övriga säkerhetsinstitutioner skulle upplösas.^[52] Beslutet kom för att kritiseras på grund av för att leda till inom en säkerhetsvakuum inom landet vilket gav upphov mot detta explosionsartade kaoset liksom skulle utmynna inom detta långvariga upproret mot ockupationen, samt på grund av för att spä vid missnöjet tillsammans ockupationen genom för att skicka hundratusentals irakiska soldater samt ytterligare säkerhetspersonal inom arbetslöshet.^[53][54] Den politiska situationen inom Irak efter invasionen plats många komplicerad vid bas från spänningar mellan etniska grupperingar (kurder samt araber) samt religiösa grupperingar (sunni- samt shiamuslimer).

Den ledande politiska gruppen blev den shiamuslimska koalitionen Högsta islamiska rådet inom Irak tillsammans med nära anknytning mot Iran. Snart träffade USA samt dess allierade allt intensivare motstånd ifrån diverse rebellgrupper inkluderande från allt religiösa miliser mot etniskt betonade grupper mot sympatisörer tillsammans med detta gamla styret. Upproret yttrade sig bland annat inom terrorattacker mot civila irakier samt angrepp mot soldater samt ockupationsmakten svarade tillsammans kraftigt ökad armé förstärkning inom landet.

Antalet rebellattacker (allt ifrån självmordsbombningar mot sabotage från broar samt liknande) fanns inom juli 2003 cirka 200 inom veckan samt ökade fast mot 1500 inom veckan inom femte månaden i året 2007.^[55] Flera bedömare, inklusive ministrar inom den irakiska regeringen,^[56] talade angående för att landet befann sig inom inbördeskrig.

Inom den amerikanska militären diskuterades detta öppet ifall för att Irak mot samt tillsammans med borde delas inom tre delar,^[57] eventuellt efter ett omdaning från läka främre Asien.^[58]

En övergångsregering tillträdde efter folkliga omröstning inom januari 2005 dock led från bristande tillit hos bland annat landets sunnimuslimska befolkning samt begränsad suveränitet vid bas från den utländska militära närvaron.

Den folkvalda församlingen fick inom uppgift för att nedteckna ett färsk författning liksom sedan godkändes inom ett folkomröstning. Ordinarie parlamentsval hölls inom slutet från 2005 varefter Jalal Talabani tillträdde såsom Iraks president^[59] samt Nouri al-Maliki ifrån Dawapartiet liksom premiärminister. inom den nya regeringen fanns detta tillsammans med representanter ifrån samtliga folkgrupper.^[60]

Truppförstärkningar samt inbördeskrig (2006-2009)

[redigera | redigera wikitext]

Den 10 månad 2006 höll Bush en direktsänt TV-sänt anförande var enstaka "ny strategi" tillkännagavs för att ytterligare 21 500 soldater skulle skickas mot Irak, varav 17 500 skulle stationeras inom Bagdad.^[61] Samtidigt plats målet för att dem amerikanska styrkorna inom större utsträckning skulle samverka tillsammans med irakiska styrkor till för att inom inledande grabb säkra Bagdad.

Planen fick omgående bedömning ifrån höga demokratiska politiker vilket ansåg för att Bushs "nya strategi" egentligen bara innebär ett upptrappning från konflikten. Även vissa republikaner plats negativa samt instämde inom kritiken.^[62] andra fanns mer positiva samt menade för att kritikerna saknade konstruktiva förslag.

inom juli 2007 fanns dem 21 500 soldaterna vid lokal, den stora offensiven på grund av för att säkra Bagdad pågick sen sedan mitten från månad identisk kalenderår. Bush gav beställning angående ytterligare truppförstärkningar. Våren 2007 försökte den demokratiska majoriteten inom kongressen tvinga fram enstaka tidtabell till en amerikanskt tillbakadragande.

President Bush svarade tillsammans med för att lägga in sitt veto. Motiveringen mot vetot fanns för att angående USA:s armé kallas bostad för tillfället kommer Irak för att förvandlas mot en helvete samt detta plats detta upprorsrörelsen ville.^[63] beneath hösten 2007 samt våren 2008 minskade våldet samt inom femte månaden i året 2008 ägde antalet angrepp minskat mot 200 inom veckan.^[64] vilket en utfall från den ökade stabiliteten inom Irak gav Bush inom juli 2008 beskedet för att vissa styrkor skulle behärska dras tillbaka.^[65]

I slutet från 2008 signerades detta därför kallade ställning eller tillstånd of Forces Agreement mellan Irak samt USA vilket fastslog för att samtliga amerikanska styrkor skulle lämna större städer inom landet innan 30 juni 2009 samt samtliga amerikanska styrkor skulle lämna irakiskt territorium innan 31 månad 2011.^[66] Avtalet införde krav vid för att fångar skulle häktas inom 24 timmar samt krav vid beslut ifall husrannsakan till för att vandra in inom byggnad utan militärt avsikt.

Avtalet möttes tillsammans med tystnad inom USA:s försvarsetablissemang var man menade för att detta fanns tolkningsutrymme till dem begränsningar vid amerikanska militära förehavanden inom Irak vilket fastslogs.^[67] Försvarsminister Robert Gates talade ifall ett permanent närvaro vid tiotusentals man efter 2011.^[68] inom Irak möttes avtalet inom huvudsak tillsammans bedömning samt protester såsom enstaka förlängning från ockupationen.^[69] dem flesta andra länder liksom deltog inom den multinationella styrka drog dock åter samtliga sina trupper inom slutet från 2008.

enstaka massiv fråga fanns den kring åtalsimmunitet på grund av dem legosoldater likt jobbade på grund av den amerikanska militären, främst Blackwater Worldwide såsom nedsänkt på baksidan massakrar vid civila.^[70]

Nedtrappning från dem amerikanska insatserna (2009-2011)

[redigera | redigera wikitext]

USA:s nya president Barack Obama avgjorde inom månad 2009 för att dra igen varenda aktivt stridande trupper ifrån Irak dock tillsammans utrymme till fortsatt armé närvaro på grund av träning samt träning från den irakiska armén.^[71] 29 juni 2009 drog sig amerikanska trupper ut ur Bagdad, dagen innan tidsfristen till USA för att lämna varenda irakiska städer.

Huvuddelen från dem 142 000 amerikanska soldaterna inom Irak lämnade landet innan augusti 2010. Mellan 30 000 samt 50 000 man pausade kvar på grund av för att utbilda irakisk armé samt polis.^[72] vid bas från oförmågan för att komma överens tillsammans den irakiska regeringen angående för att ge amerikansk armé anställda åtalsimmunitet ifrån detta irakiska rättsväsendet valde Obamaadministrationen inom oktober 2011 för att dra igen samtliga amerikanska trupper ifrån landet.^[73]

USA:s sista trupper lämnade Irak den 18 månad 2011.^[74] Upproret mot landets statsmakt besitter dock fortsatt, titta Upproret inom Irak (efter 2011).

Effekter från konflikten

[redigera | redigera wikitext]

Flyktingar

[redigera | redigera wikitext]

År 2011, åtta tid efter invasionen från landet, fanns uppemot tre miljoner irakier flyktingar varav cirka 1,3 miljoner internt samt resten utomlands, inom huvudsak inom grannländerna Syrien samt Jordanien.^[75] Mer än hälften från Iraks kristna minoritet vid totalt 1,5 miljoner flydde utomlands beneath laglösheten samt dem eskalerande stridigheterna likt följde vid störtandet från Saddam Husseins statsmakt 2003.^[76][77] tid 2007, fyra tid efter invasionen, ägde USA tagit emot mindre än 800 irakiska flyktingar.^[78]

Infrastruktur samt hälsa

[redigera | redigera wikitext]

Irak besitter beneath kriget haft stora infrastrukturproblem samt den redan beneath 1990-talet förfallna infrastrukturen skadades ännu mer efter 2003 års invasion.

Problemen äger framför allt drabbat vården, försörjning från el samt dricksvatten samt polisväsendet. Bagdadborna ägde inom månad 2006 inom snitt ingång mot elektricitet åtta timmar per solens tid, jämfört tillsammans 16–24 timmar före invasionen. inom augusti 2005 angav 71 andel från irakierna för att dem ägde bekymmer tillsammans med försörjning från rent en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt 70 andel tillsammans med avloppet.^[55] ovan hälften från varenda irakiska medicinsk expert flydde landet efter invasionen.^[79]

Andelen undernärda ökade ifrån 19% kalenderår 2003 mot 28% kalenderår 2007.^[80] i enlighet med källor citerade från Världslivsmedelsprogrammet minskade andelen irakier vilket ägde akut bristande vid föda ifrån 7% 2007 mot 6% 2011.^[81] Samtidigt finns stora skillnader mellan olika regioner inom landet samt enstaka majoritet från irakierna (57%) berodde 2011 vid matransoner ifrån staten vid bas från fattigdom samt allmän matbrist.

inom mitten från 2004 plats samtliga Iraks 240 vårdinstitution öppna (sjukvårdsbudgeten kalenderår 2002 fanns 16 miljoner dollar, idag existerar den 1000 miljoner dollar; innan blockaden fanns sjukvården inom Irak imponerande)^[82]. Nästan varenda skolor samt högskola besitter öppnats. Iraks BNP besitter vuxit tillsammans med 52 % efter kriget.

Arbetslösheten tros äga gått ner ifrån 50–60 andel inom juni 2003 mot 25–40 andel inom mars 2006.^[55]

Media

[redigera | redigera wikitext]

Iraks medier existerar ej längre censurerade vid identisk sätt likt dem plats vid Saddams tidsperiod. dem existerar dock tätt knutna mot olika politiska partier, religiösa grupper samt etniska minoriteter.

Situationen till journalister existerar dock svår, samt Irak hamnade 2022 vid ställe 172 vid den rankinglista ovan länders pressfrihet såsom publiceras från Reportrar utan gränser.^[83]

Regional påverkan

[redigera | redigera wikitext]

Det iranska inflytandet inom Irak besitter ökat kraftigt liksom resultat från invasionen samt parlamentsvalen, samt mannen liksom kallats Iraks mäktigaste man — ayatollan Ali al-Sistani — existerar född inom Iran samt äger iranskt nationalitet.

Det existerar oklart ifall dem numeriskt värde attackerna inom Irak samt Syrien fanns koordinerade, dock många talar på grund av det.

eftersom invasionen avlägsnade Irans farligaste hot utan för att landet behövde behöva offra militära medel äger Iran från politiska bedömare pekats ut vilket stora vinnaren inom Irakkonflikten. Iran äger dock uttryckt massiv bekymmer ovan den explosiva samt svårförutsägbara etniska situationen. inom slutet från november 2006 uttryckte Nawaf Obaid, rådgivare mot saudiska regeringen, för att ett från dem inledande konsekvenserna från en amerikanskt trupptillbakadragande skulle bli enstaka större saudisk intervention till för att skydda Iraks sunniter "från iranskstödda shiiter".^[84]

Antalet döda vid bas från kriget

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar svårt för att uppskatta antalet civila dödsoffer samt dem undersökningar vilket besitter gjorts äger nått effekt tillsammans med stora variationer.

i enlighet med enstaka statistisk granskning publicerad inom den medicinska tidskriften The Lancet 2006 beräknades ockupationen äga lett mot enstaka överdödlighet vid cirka 655 000 irakier.^[85] i enlighet med Iraq Body Count 2008 äger 86 453–94 325 civila dödsfall vid bas från våldet rapporterats inom medierna.^[86] från koalitionens soldater äger i enlighet med koalitionen ovan 4 100 amerikanska, 170 brittiska samt 120 från övriga inom koalitionen stupat sedan krigsutbrottet.

Opinion

[redigera | redigera wikitext]

USA

[redigera | redigera wikitext]

När Irakkriget inleddes inom mars 2003 ägde president George W Bush stöd hos den amerikanska befolkningen på grund av sitt beslut för att invadera Irak tillsammans med målet för att störta Saddam Hussein.^[87][88] inom takt tillsammans för att motståndet ifrån upprorsgrupperna blivit allt större samt dem amerikanska förlusterna fast ökat besitter kriget blivit alltmer impopulärt inom USA.

Stora demonstrationer mot Irakkriget besitter hållits inom USA beneath Irakkriget tillsammans med ett omfattning liksom ej setts sedan Vietnamkriget.^[89] Avslöjandena angående tortyren samt förnedringen från krigsfångar inom Abu Ghraib-fängelset 2004 ledde mot för att flera amerikanska tidningar fordrade Donald Rumsfelds avgång,^[90][91] dock vissa neokonservativa kommentatorer menade å andra sidan för att amerikanska soldater borde äga varit ännu brutalare inom behandlingen från krigsfångar.^[92][93][94]

I valrörelsen inför kongressvalet 2006 spelade Irakkonflikten ett huvud roll samt valet sågs från flera bedömare såsom enstaka slags folkomröstning ifall Bushs krigspolitik.^[95] Valet resulterade inom succé på grund av Demokraterna likt skaffade sig majoritet inom båda Kongressens kammare vilket gjorde detta svårare på grund av presidenten för att driva sin politik.

Försvarsministern Donald Rumsfeld, likt ansågs äga varit något från huvudarkitekten på baksidan Irakkriget, avgick inom månad identisk tid.

Irak

[redigera | redigera wikitext]

Motståndet mot den utländska truppnärvaron existerar starkt inom Irak i enlighet med enstaka hemlig opinionsundersökning gjord vid uppgift från detta brittiska försvarsdepartementet.

inom granskning fann man för att 82 andel från landets befolkning existerar starkt emot den utländska truppnärvaron, 45 andel ansåg för att väpnat motstånd existerar berättigat.^[96]

Rapporter

[redigera | redigera wikitext]

Iraks massförstörelsevapen

[redigera | redigera wikitext]

Den multinationella undersökningskommissionen Iraq Survey Group bekräftade inom september 2004 för att Irak ej ägde haft något aktivt schema på grund av kemisk krigföring vid ovan en årtionde samt konstaterade för att dem erhålla, obrukbara kvarlevor likt fanns kvar inom landet ej utgjorde något militärt hot.^[97] inom mars 2005 presenterade den från George Bush tillsatta Irakkommissionen sin narrativ tillsammans slutsatsen för att underrättelsetjänsterna inom princip ägde fel inom samtliga bedömningar angående Iraks massförstörelsevapen inför invasionen 2003.^[98] Rapporten sade vidare: "Vi hittade inga bevis liksom visar för att Saddam Hussein ägde massförstörelsevapen 2003, dock tillgängligt bevis ifrån utredningen — inklusive intervjuer från fångar samt granskandet från papper — visar för att Irak kunna äga haft en fåtal vapen, dock inget från armé betydelse."^[99] inom 11 septemberkommissionens narrativ framkom heller inga bevis på grund av för att Irak ägde massförstörelsevapen.

Bushadministrationen hävdade dock för att Iraks statsmakt aktivt försökte för att skaffa teknik till för att producera liknande vapen således fort FN-sanktionerna lyftes.^[100] Amerikanska soldater ägde förvisso hittat tusentals raketer samt granater laddade tillsammans med kemiska stridsmedel inom Irak dock detta tystades ner eftersom granaterna fanns övergivna, rostiga samt obrukbara kvarlevor från den gamla irakiska kemvapenarsenalen ifrån 1980-talets konflikt mot Iran; en konflikt var västmakter ägde stött just Irak.^[97] Den absoluta merparten från landets kemiska vapen liksom samtliga produktionsanläggningar ägde deklarerats samt avvecklats inom enlighet tillsammans med FN:s krav mellan 1991 samt 1994.^[101] Hundraprocentig verifiering från för att samtliga kemiska vapen ägde avvecklats omöjliggjordes främst från för att stora kvantiteter ägde satts in inom kriget mot Iran.^[101] Fynden liksom senare gjordes passade ej alls in inom den enorma hotbild liksom målades upp från företrädare på grund av Bushadministrationen på grund av för att legitimera invasionen inför världssamfundet samt hemlighölls inom flera kalenderår senare.

varenda upptäckta kemiska vapen härstammade ifrån tiden före den FN-övervakade avvecklingen inleddes 1991 samt flera från vapnen ägde tillverkats inom Europa samt USA, vissa från raketerna ägde mot samt tillsammans producerats inom USA beneath kalla kriget tillsammans med explicit avsikt för att bära kemiska stridsmedel.^[97]

Bushadministrationen påstod, liksom sektion från sin kampanj mot Irak inför invasionen, för att den irakiska staten försökte anskaffa uran samt köpa aluminiumrör till centrifuger inom avsikt för att bygga kärnvapen.

Dessa påståenden äger efter kriget avfärdats, särskilt teorin ifall dem misstänkta aluminiumrören avfärdades således tidigt vilket tid 2004 tillsammans förklaringen för att detta snarare plats materiel avsett till konventionella raketer samt ej till urancentrifuger inom någon kärnreaktor.^[102][103] George Bush ägde inom januari 2003 inom en anförande inom kongressen påstått för att Saddam Hussein ägde försökt anlända ovan "betydande mängder uran ifrån Afrika", baserat vid tvivelaktig information för underrättelsetjänst liksom kunde tolkas liksom för att irakierna försökte köpa uran från Niger.^[104] Påståendet kom snabbt för att bli högst kontroversiellt samt detta finns inga bevis på grund av för att Irak nära tiden till kriget försökt köpa uran.

Viktiga handling såsom nedsänkt mot bas till Bush påstående inom januari 2003 visade sig senare artikel rena förfalskningar. Lager från yellowcake, bearbetat uran, likt tillhörde Iraks gamla kärnvapenprogram ifrån 1970-talet hittades från amerikanerna samt något som har transporterats eller flyttats ut ur landet 2008. detta rörde sig ifall redan kända lager likt byggts upp långt före Gulfkriget, gamla samt inom vissa fall rostiga kärl vilket sedermera ägde deklarerats mot IAEA inom enlighet tillsammans med FN:s krav.^[105]

Allians tillsammans med al-Qaida

[redigera | redigera wikitext]

11 septemberkommissionen kom även fram mot, trots rykten ifall för att Irak samt al-Qaida ägde förbindelse 1996, för att "ingen relation" mellan dem båda existerade inom samband tillsammans med 11 september-attackerna.^[106] Vissa kritiker anklagade därför Bushadministrationen till för att äga medvetet ljugit ifall kopplingar mellan dem numeriskt värde till för att erhålla stöd till kriget, bland annat kongressledamöter ifrån USA:s demokratiska område hävdade för att den amerikanska regeringen selektivt valde sådan data vilket kunde tolkas liksom för att Irak samt al-Qaida plats allierade mot USA.^[107] Bushadministrationen ägde frekvent påstått för att Saddam Hussein samt Usama insekter som pollinerar Laden samarbetade, trots al-Qaidas fientligt inställda attityd mot Saddam Husseins styre, särskilt vilket gällde invasionen från Kuwait likt insekter som pollinerar Laden ville slå tillbaka genom heligt konflikt mot Irak (till insekter som pollinerar Ladens besvikelse valde Saudiarabien för att stödja USA:s insats).

i enlighet med enstaka reporter likt intervjuade insekter som pollinerar Laden 1996 kallades Saddam Hussein föraktfullt på grund av ateist samt ingen verklig muslim.^[108] Iraks statsmakt beneath detta styrande Baathpartiet förde ett sekulär, progressivt patriarkalisk politik inom kraftfull kontrast mot al-Qaidas religiöst fundamentalistiska, extremt konservativa världsåskådning samt globala aktivitet.

dem irakiska myndigheterna såg snarare grupper vilket al-Qaida vilket en hot mot staten.^[109]

Kostnaderna på grund av kriget

[redigera | redigera wikitext]

Bush föreslog enstaka total militärbudget angående 588 miljarder dollar till 2009, budgeten innehöll 70 miljarder dollar till utgifter inom kriget Irak samt Afghanistan.

detta plats 120 miljarder dollar mindre än budgeten till 2008 liksom nedsänkt vid runt okänt miljarder.^[110]

Kriget inom Irak samt den efterföljande ockupationen beräknades kalenderår 2013 äga kostat enbart USA ovan numeriskt värde tusen miljarder dollar, inklusive utgifter mot amerikanska krigsveteraner, samt tillsammans hänsyn mot räntan uppskattades kostnaden behärska öka dem kommande årtiondena mot sammanlagt ovan sex tusen miljarder dollar.^[111]

Irakutredningen

[redigera | redigera wikitext]

Irakutredningen tillkännagavs 2009 till för att undersöka Storbritanniens roll inom Irakkriget.

Resultatet, Chilcotrapporten, presenterades inom juli 2016. Den fanns mer fördömande än väntat samt sade för att Saddam Hussein ej utgjorde något omedelbart hot mot brittiska intressen, för att underrättelser ifall massförstörelsevapen lades fram tillsammans till upphöjd bestämdhet, för att fredliga alternativ mot konflikt ej ägde uttömts, för att Storbritannien samt USA underminerade FN:s säkerhetsråd, för att processen till för att känna igen krigets legalitet fanns långt ifrån tillfredsställande samt för att Irakkriget inom mars 2003 plats onödigt.

Utredningens ordförande John Chilcot sade då rapporten presenterades för att den start militära insatsen plats lyckad samt för att detta fanns konsekvenser från invasionen såsom fanns detta stora misslyckandet. för att Storbritannien ej fanns förberett för att ta ansvar på grund av detta såsom sedan hände.

Krigets globala effekter

[redigera | redigera wikitext]

Irakkriget fanns ett från dem maximalt kontroversiella samt polariserande händelserna inom världen beneath detta tidiga 2000-talet.

ingen ytterligare konflikt ägde fram mot kriget uppmätt sådana polariserande attityder bland detta amerikanska människor, åtminstone därför länge liknande mätningar besitter genomförts (sedan 1930-talet).^[112] Människors inställning internationellt mot USA samt amerikaner besitter blivit mer negativa beneath tiden till kriget.^[113] Även bland allierade besitter kriget inneburit enstaka polarisering samt påfrestningar på grund av relationerna då mer alternativt mindre stora delar från befolkningarna varit motståndare.

Terrorister äger använt Irakkriget vilket argument på grund av sina mord vid civila. Bombdåden inom Madrid 2004, vilka utfördes från marockanska terrorister, motiverades genom Spaniens deltagande inom kriget. Detsamma gällde bombdåden inom London 2005 i enlighet med enstaka utvärdering från Chatham House.^[114] inom båda länderna ägde majoriteten från invånarna motsatt sig för att deras trupper skulle delta inom invasionen.

i enlighet med enstaka amerikansk underrättelserapport samt undersökning vid terrorism äger kriget bidragit mot för att terrorhotet ökat beneath dem senaste åren.^[115][116]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]