Hur mycket co2 absorberar 1 tunnland träd

Halten från koldioxid inom atmosfären låg tidigare på ca 280 ppm dock äger beneath 1900-talet ökat mot enstaka nivå över 400 ppm. Orsaken är främst ett grundlig användning från fossila bränslen: stenkol, olja samt naturgas. nära förbränning från dessa fossila kolföreningar bildas koldioxid ur kol likt tidigare plats lagrat inom jordskorpan.

Den ökande halten koldioxid besitter allt mer accepterats likt enstaka drivande faktor inom ett observerad höjd global medeltemperatur, genom den s.k. växthuseffekten.

Under senare år äger skogens samt skogsbrukets möjligheter då detta gäller för att motarbeta atmosfärens ökande halter från växthusgasen koldioxid kommit inom fokus.

Schablon-uppskattningen angående 25-50 kg co2 baseras vid kalkyler var ett kubikmeter virke binder strax beneath en ton koldioxid.

Växande träd binder kol samt inom skogsmark inlagras tillsammans med tiden stora mängder kol. Genom sin tillväxt tar alltså skogarna upp koldioxid ur luften. dock frågan är hur en aktivt skogsbruk påverkar dessa processer. Denna text ger ett principiell foto från hur skogsbruket påverkar dynamiken inom kolets kretslopp.

Det existerar svårt för att yttra noggrant hur många koldioxid en växt förmå binda, eftersom detta varierar beroende vid storlek, ålder, art samt växtmiljö.

tillsammans med denna utgångspunkt diskuteras vilka strategier liksom är kapabel tänkas bidra mot enstaka hög förmåga för att binda samt lagra kol samt vilka alternativ såsom är mindre lyckade ur detta perspektiv.

Nettoproduktion från biomassa

De gröna växterna kunna genom fotosyntesen omvandla vatten samt koldioxid mot sötningsmedel tillsammans hjälp från solenergi.

Sockret utnyttjar träden för för att producera dem ämnen dem behöver för sin tillväxt samt likt energikälla för sina livsprocesser. Syre utgör enstaka restprodukt från denna process. Då ett växt dör, bryts den biomassa vilket byggts upp beneath växtens livscykel ned från organismer vilket lever på den döda biomassan, samt detta upptagna kolet frigörs åter inom form eller gestalt från koldioxid.

Hur många koldioxid är kapabel tas upp eller sugs in från träd?

tillsammans med undantag för ett mindre sektion från detta organiska kolet vilket kommer för att överföras mot markens förråd från organiskt kol är således en växtsamhälle koldioxidneutralt, eftersom tillväxt samt nedbrytande process balanserar varandra sett över ett längre tid.

I ett brukad skogsområde sätts denna jämvikt ur spel.

Virkesprodukter borttransporteras för för att användas inom mer alternativt mindre långlivade varor samt ämne. Biomassa förs försvunnen, istället för för att lämnas mot dem naturliga nedbrytarna. inom enstaka brukad täckt område sker därmed ett kontinuerlig nettoproduktion från växtbiomassa. ifall biomassan används för för att substituera varor alternativt energi där alternativet baseras på fossilt kol inom form eller gestalt från stenkol, olja alternativt naturgas så bidrar skogsbrukets produktionscykel även mot ett minskad tryck från växthusgasen koldioxid.

Stora lager från kol

Lagret från kol inom svensk skogsområde är många stort.

Virkesförrådet, drygt 3,1 miljarder m3sk, motsvarar 4,3 miljarder ton koldioxid. Den ökning från virkesförrådet vilket skett sedan 1929, då den första Riksskogstaxeringen slutfördes, motsvarar 2 miljarder ton CO2 alternativt cirka 100 års utsläpp från transporter samt arbetsmaskiner på 2016 års nivå.

Även skogsmarken besitter en avgörande förråd från organiskt kol.

På femton stationer inom landet mäter vetenskapsman hur “skogen andas” detta önskar yttra hur många koldioxid den tar upp respektive släpper ut.

detta totala förrådet, cirka 1 800 miljoner ton, är mot samt tillsammans med högre än den mängd kol likt inlagrats inom växande träd. (Härtill kunna läggas 510 miljoner ton på torvmark samt en stort förråd på icke produktiv skogsmark, såsom ej medtagits inom denna framställning liksom rör brukad, produktiv skog).

dock ökningen från mängden markkol är långsam. inom medelvärde besitter cirka 7 kilo kol/ha samt år bundits inom skogsmark sedan den senaste istiden, för att jämföra tillsammans dem drygt 7 ton kol/ha såsom årligen binds från den brukade skogen.

Den brukade svenska skogen binder varenda år genom sin tillväxt stora mängder koldioxid.

Den totala tillväxten är för närvarande 121 miljoner m3sk/år (stamvolym, på bark).

Lignin äger högre kolhalt dock står på grund av mindre sektion från trädets uppbyggnad.

ifall mängden trädbiomassa (inkluderande stubbar, rötter, grenar, växtdel samt barr) beräknas istället för stamvolymen, så motsvarar den 93 miljoner tTS (ton torrsubstans), varav hälften utgörs från kol. Detta innebär, eftersom en ton kol motsvarar 3,7 ton koldioxid, för att 171 miljoner ton koldioxid äger upptagits från atmosfären.

Tillväxten större än uttaget

Uttaget från skogen är mindre än tillväxten.

Därmed ökar mängden kol inom dem svenska skogarna. Lagerökningen kan beräknas genom för att tillväxten reduceras tillsammans avgångarna (avverkning samt träd liksom dör från andra orsaker). Tillväxten, 121 miljoner m3sk/år, skall då reduceras tillsammans 96 miljoner m3sk/år (varav 84 miljoner är avverkning).

detta betyder för att den årliga lagerökningen är 25 miljoner m3sk/år, enstaka biomassa motsvarande 35 miljoner ton koldioxid, för att jämföra med Sveriges totala utsläpp på 2016 års nivå, 53 miljoner ton koldioxidekvivalenter. dem analyser från skogens innebörd för kolcykeln liksom genomförts visar för att detta är nödvändig för att upprätthålla ett hög nettoproduktion.

Genom för att förlänga omloppstiderna ökas lagret från kol inom skogen, dock samtidigt går produktionen ner.

Dessa båda effekter tar ofta ut varandra.

För för att optimera skogsplanteringen på grund av koldioxidsänka bör man välja trädarter liksom absorberar många koldioxid samt växer snabbt.

för att lämna skogsområde för fri tillväxt genom mot modell bildande från reservat ger en höjt kollager, dock efter för att detta maximalt möjliga virkesförrådet äger uppnåtts så uteblir nettoinbindningen från kol nästan helt.

Minskande utsläpp från skogsbruket

Skogsbrukets utsläpp från koldioxid inom samband tillsammans med olika arbeten undersöktes, tillsammans år 2014 vilket modell.

Totalt rör detta sig ifall knappt 1 miljon ton CO2/år. Skogsvårdsarbeten (markberedning, plantproduktion, röjning samt gödsling) står för cirka 60 000 ton, drivning (avverkning samt terrängtransport) för cirka 386 000 ton samt vidaretransporter inklusive utsläpp inom samband tillsammans med väghållning för 521 000 ton.

Skogsbrukets samlade drivmedelsförbrukning summerades mot 4,71 liter per skördad m3sk. Skogsbruket äger beneath ett lång följd från år lyckats höja energieffektiviteten inom sina operationer.

Detta är ett följd från den tekniska utvecklingen mot modell vad gäller motorer dock också genom ökad medvetenhet ifall miljö- samt klimatfrågorna samt ökat fokus på bränsleekonomin, likt kommit för att bli allt viktigare. Arbetet tillsammans för att minska utsläppen från skogsbruket fortsätter.

Särskilt inom området vidaretransporter, såsom ensamt står för drygt hälften från utsläppen, besitter en framgångsrikt sysselsättning bedrivits för för att höja bränsleeffektiviteten.

Läs rapporten inom sin totalitet nedan.