Kyrkostyrelsens råd för svenska kyrkan i utlandet
Svenska kyrkan inom utlandet
| Svenska kyrkan inom utlandet | |
Svenska religiös kapell inom Birgittahuset inom Rom. | |
| Förkortning | SKUT |
|---|---|
| Bildad | 1934 |
| Tidigare namn | Svenska religiös sjömansvårdsstyrelse |
| Typ | Kristen organisation |
| Officiella språk | Svenska |
| Generalsekreterare | Rickard Jönsson ifrån oktober 2017 |
| Huvudorgan | Svenska kyrkan |
Svenska kyrkan inom utlandet (SKUT), även kallad Svenska utlandskyrkan, tidigare Svenska sjömanskyrkan, existerar en samlingsnamn på grund av Svenska kyrklig utlandsförsamlingar samt dem centrala kroppsdel inom Uppsala likt styr samt samordnar verksamheten.
Tillsyn ovan verksamheten utövas från biskopen inom Visby samt dess domkapitel.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Svenska utlandskyrkans bakgrund är kapabel sägas vandra inom tre vågor, samt tar sin start beneath 1600-talet. Rikskansler Axel Oxenstierna beslöt då för att svenska konvojfartyg skulle äga själasörjare ombord.
Ett från kyrkostyrelsens uppgift existerar för att företräda Svenska kyrkan inom olika nationella samt internationella sammanhang.Ungefär samtidigt, kalenderår 1626, bildades den inledande svenska utlandförsamlingen inom Paris.
Under 1830-talet grundades flera sjömanssällskap samt en struktur tillsammans därför kallad betelflagg infördes. Den likt anförtroddes för att föra betelflagg - betelkapten - ansvarade på grund av för att ordna tillsammans gudstjänst inom varenda utländsk hamn var fartyget anlöpte samt var detta fanns en annat svenskt, norskt alternativt danskt fartyg.[1]
I slutet från 1870-talet fanns bara numeriskt värde betelkaptener kvar.
Samtidigt växte hemmakyrkans vård angående sjömännen. Evangeliska Fosterlandsstiftelsen startade sin sjömansmission 1869 samt då Svenska kyrkan sände sjömanspräst mot Kiel samt West Hartlepool 1876 föddes även Sjömanskyrkan.
mot ett start fanns den beneath ledning från biskopen, dock relativt snart kom den för att föras mot styrelsen på grund av Svenska kyrklig uppdrag. Samtidigt växte särskilda sjömanskyrkor fram inom svenska hamnstäder, exempelvis började Sjömanskyrkan inom götet driva aktivitet riktad mot nordiska sjömän.[1][2]
1976[3] omorganiserades sjömanskyrkan samt bytte namn mot Svenska kyrkan inom utlandet.
Arbetet ägde redan breddats bortanför hamnstäderna samt idag infogades turister samt utlandssvenskar inom målgruppen, uppdraget blev "att bedriva kyrklig aktivitet var detta finns en avgörande antal svenska sjöfolk, turister alternativt utlandssvenskar".
I dem svenska utlandsförsamlingarna inom London, Paris, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors samt Buenos Aires bedrev Svenska kyrkan beneath 1900-talet aktivitet bland främst bofasta utlandssvenskar.
till dessa utlandsförsamlingar utfärdade Kungl. Maj:t särskilda kyrkoordningar till verksamheten bland främst beneath längre period bofasta utlandssvenskar.
Nedan ni ta sektion från justerade rapport ifrån Rådet på grund av Svenska kyrkan inom utlandet.Kyrkoherdarna inom dessa församlingar fanns nära sidan från sina tjänster inom församlingarna dessutom beskickningspredikanter tillsammans med diplomatpass samt långtgående uppgift inom förhållande mot den svenska utrikesförvaltningen.[4]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Svenska kyrkan inom utlandet äger sina rötter dels inom den tidigare Sjömanskyrkan, dels inom dem svenska församlingar liksom bildats runt svenska ambassader alternativt inom svensktäta områden utanför land.
Inom Sjömanskyrkan äger besöksverksamheten vid svenska ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom utländsk hamn länge varit inom centrum, efter grabb äger dock verksamheten breddats mot för att omfatta svenska turister, utbytesstudenter, bofasta utlandssvenskar tillsammans med flera. Övriga utlandsförsamlingar äger sett enstaka liknande tillväxt. inom ljus existerar utlandsförsamlingarnas uppgift därför detta identisk liksom dem svenska församlingarnas, ifall än tillsammans ett speciell inriktning vid den söka upp verksamheten inom hamnar, vid vårdinstitution samt inom fängelser.
Församlingar finns vid 45 platser utanför land, därutöver bedrivs regelbunden gudstjänstverksamhet vid ytterligare 80 orter.
Rådet till Svenska kyrkan inom utlandet verkar till för att detta finns kyrklig aktivitet till svenskar liksom vistas utanför Sverige.flera utlandsförsamlingar existerar även populära bröllopskyrkor, varför vigselförrättning existerar enstaka nödvändig sektion från verksamheten. likt utlandsinstitution utgör församlingarna även ett social knutpunkt på grund av svenskar vid staden.
De nordiska sjömans- samt utlandskyrkorna äger ett tradition från samarbete, samt vid vissa orter existerar dem nordiska kyrkornas representationer samlokaliserade.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Utlandsförsamlingarna tillhör Visby stift, samt tillsynen utövas från domkapitlet samt biskopen. inom kyrkoordningen existerar därför särskilt stadgat för att domkapitlet bör innehålla enstaka kyrkoherde alternativt diakon samt enstaka lekman ifrån utlandsförsamlingarna.
Däremot besitter stiftsstyrelsen ej något ansvar på grund av utlandsförsamlingarnas församlingsliv, detta ankommer inom stället vid en särskilt råd beneath kyrkostyrelsen, var biskopen existerar ledamot inom enlighet tillsammans Kyrkoordningens 10 kap, § 5.
Rådet på grund av Svenska kyrkan inom utlandet verkar till för att detta finns kyrklig aktivitet till svenskar liksom vistas utanför land.
Rådet arbetar fram långsiktiga syfte samt strategier på grund av utlandskyrkan, tar fram förslag mot uppgift samt rambudget, verksamhetens omfattning samt prioriteringar. Den ansvarar även till löpande uppföljning från arbetet.
Rådet samverkar tillsammans nordiska samt internationella kroppsdel tillsammans med aktivitet bland svenskar inom andra länder.
Utlandsförsamlingarna bör äga enstaka personlig församlingsordning liksom reglerar hur församlingens beslut saknas. således långt detta existerar möjligt tillsammans med hänsyn mot utländsk team samt verksamhetens övriga särskilda behov bör församlingsordningen utgå ifrån dem regler liksom gäller på grund av hemmaförsamlingarna, tillsammans med kyrkofullmäktige alternativt kyrkostämma likt högsta beslutande kroppsdel samt kyrkoråd vilket församlingens styrelse.
inom ordningen anges även församlingens primära ansvars- samt verksamhetsområde, samt hur man blir medlem inom församlingen. Någon kyrkoavgift tas ej ut från utlandsförsamlingarnas medlemmar, däremot får församlingen besluta ifall enstaka speciell medlemsavgift.[5]
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Svenska utlandskyrkans finans bärs mot cirka hälften från dem lokala församlingarna, var medlemsavgifter, servering samt basarförsäljningar utgör huvuddelen från intäkterna.
Centrala kyrkliga bidrag, kollekter, enskilda gåvor, SKUT-ombudens aktivitet tillsammans mera utgör återstående intäkter.[6]
Svenska kyrkan inom utlandet besitter på grund av närvarande cirka 70 anställda utsända från kyrkokansliet inom Uppsala, därtill kommer lokalt arbetare anställda.
Det existerar ingen information för att Svenska kyrkan "Jag får ofta ämnen ifall utlandskyrkans utredningar samt förändringsarbete samt varför oss utför det.skickad anställda besitter på grund av detta mesta tidsbegränsade förordnanden samt existerar verksam inom fyra kategorier: präster, diakoner, församlingspedagoger samt kyrkomusiker.[6]
Symbol samt logotyp
[redigera | redigera wikitext]När Svenska sjömanskyrkan bytte namn mot Svenska kyrkan inom utlandet blev tagna ett fräsch logotyp fram.
Utgångspunkten plats Sjömanskyrkans silverdroppe, tillsammans devisen "Havets kyrka vilket skapas från dropparna denna plats hemma". Bengt Blomgrens skapande återger droppen tillsammans med enstaka tänkt ljusreflex inom form eller gestalt från en kors.
Droppen används ej längre vilket logotyp till Svenska kyrkan inom utlandet dock finns kvar likt en halssmycke inom silver.
Svenska kyrkan finns även inom utlandet tillsammans med 26 församlingar, flera verksamhetsplatser samt mobila präster.Logotyperna på grund av utlandsförsamlingarna idag existerar detta identisk såsom på grund av Svenska kyrkan allmänt fast tillsammans församlingsnamnet såsom tillägg.
Chefer
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Bok, Anders Blomstrand:"Destination Rotterdam" Ur enstaka sjömansprästs dagbok tillsammans med fokus vid 1960-talet.
Artos förlag
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Gunnar Edqvist, "Från Sjömansvårdsstyrelsen mot Svenska kyrkan inom utlandet." Fast spridd inom flera länder. enstaka vänbok angående kyrka samt utlandet dedikerad Lennart Sjöström, red från Olle Kristenson. Artos 2022 ISBN 978-91-7777-202-6.
- Mikael Kjörling, "Utlandskyrkan samt utrikesförvaltningen.Nu besitter kyrkostyrelsen fattat beslut ifall utlandskyrkans framtid.
– samverkan mot ömsesidig nytta." Fast spridd inom flera länder. enstaka vänbok angående kyrka samt utlandet dedikerad Lennart Sjöström, red från Olle Kristenson. Artos 2022 ISBN 978-91-7777-202-6.
• Fredrik Santell, Kyrka samt diplomati. Svenska religiös utlandsförsamlingar beneath 1900-talet. Skrifter utgivna från Svenska Kyrkohistoriska föreningen.
II färsk resultat 80. Skellefteå: Artos 2023. ISBN 978-91-7777-239-2.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||