flunoon.pages.dev









Vad menas med dark age i västvärlden

New Age

Denna nyhet handlar ifall nyandlighet. på grund av musikstilen, titta New age (musik).

New Age existerar ett nutida religiös strömning, tillsammans med anknytning mot europeisk tradition, dock termen används även såsom samlingsbegrepp till flera nyandliga inriktningar.

Arbetet önskar påvisa orsaker mot för att människan attraheras från New Age dock även vad detta existerar likt existerar lockande.

termen New Age syftar vid den astrologiska Vattumannens tidsålder, vilket varar år 2000–4000, vid engelska Age of Aquarius.[1]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Termen New Age användes således tidigt såsom 1809 från William Blake inom hans förord mot Milton.

"... when the New Age fryst vatten at leisure to pronounce, all will be set right ..."[2]

Begreppet myntades kalenderår 1932 från Alice Bailey, ett utbrytare ur Teosofiska Samfundet, vars teorier kring teosofin ledde hon in inom konflikt tillsammans teosofiska samfundets ordförande Annie Besant. flera, både anhängare samt motståndare mot New Age, besitter ofta beskrivit New Age liksom en smörgåsbord, tillsammans tanke vid hur många vilket ryms inom fenomenet.

Liksom Blavatskysteosofi inspirerades från flera österländska religioner samt filosofier inspireras även New Age från bland annat hinduism, zoroastrianism, buddhism, traditionell kinesisk läkemedel, daoism[3], yoga, ayurveda samt meditation. Även västerländska inspirationskällor existerar, då främst inom struktur från astrologi (inklusive den österländska), samt förkristna europeiska religioner - särskilt, tillsammans tanke vid New Age:ens (och Blavatskys teosofis anglosaxiska) rötter kelticismen.

Judendom, kristendom samt islam besitter ej inspirerat inom lika upphöjd utsträckning även angående den judiska, samt kristna, kabbalan ständigt varit huvud (särskilt vid senare kalenderår tillsammans bland annat Madonnas kabbalistiska engagemang).

Vad menas tillsammans med New Age? Ge modell vid företeelser inom New Age såsom inspirerats från hinduismen.

Man förmå yttra för att New Age besitter nästa inspirationskällor: tro (framförallt dem österländska), mystik (framför allt inom form eller gestalt från österländsk meditation samt tillhörande teoretiska modeller), tänkesätt (både religiös samt existentialistisk) samt vetenskap (särskilt kvantfysik äger inspirerat New Age dock monumental existerar även beteendevetenskap såsom psykologi samt då särskilt personlighets- samt motivationspsykologi beneath paradigmen humanistisk samt transpersonell psykologi.).[4]

Västerländsk esoterism såsom alkemi, magi samt mysticism besitter emellertid mera sällan åberopats, liksom kristendom samt islam.

En ytterligare massiv inspirationskälla existerar "positivt tänkande" likt växte fram inom USA beneath 1800-talet samt vilket växte beneath 1900-talet genom populärpsykologiska skrivna verk vid temat "selfhelp" (självhjälp).[5] Grundtanken tillsammans med positivt tänkande existerar för att individen skapar sin personlig verklighet.

Ursprungligen härstammade detta ifrån "New Thought-rörelsen" ifrån förra sekelskiftets USA. Idag besitter denna fått en stort genomslag tillsammans den således kallade lag of Attraction-teorin.

New Age samt dem människor liksom influeras från dess tankesystem existerar ytterst heterogent (synkretistiskt), detta finns inget sammanhängande samt logiskt paradigm vilket anammas från varenda dess anhängare.

från anhängarna ses detta oftast vilket enstaka styrka.

New Ages intelligentia delar enstaka metafysik liksom dem anser ersätta både den sekulära humanismen samt den judisk-kristna tron.

Emellertid tror dem flesta liksom existerar nyandliga tillsammans med New Age-inriktning vid någon alternativt några från dessa saker:

Men även angående religiösa tankegångar såsom ovanstående existerar tydligt identifierbara finns detta även mer materiellt betonade teorier tillsammans flera anhängare, mot modell självhjälp samt personlig tillväxt.

liksom allomfattande smörgåsbord inkluderas helt enkelt detta mesta. eftersom detta ej finns allmänt vedertagna dogmer väljer den enskilde anhängaren sin personlig tro.

Kritik mot New Age

[redigera | redigera wikitext]

Liksom dem flesta andra religioner samt filosofier besitter även New Age varit objekt till bedömning, både ifrån religiöst samt icke-religiöst håll.

Här äger new age en försteg genom sina löften angående medvetande från oss själva samt världen samt ifall positiva förändringar från vår andliga samt fysiska hälsa.

Katolska kyrkan äger särskilt varnat på grund av New Age samt publicerade ett väsentlig sammanfattning var dem uppmanade mot avståndstagande.[6]

Vetenskaplig skepticism äger ständigt kritiserat New Age-teorier samt -anhängare. mot dem vanligaste invändningarna hör bland annat:

  • New Age innehåller egentligen inget nytt, utan existerar bara enstaka återgång mot tiden före modern vetenskap.

    flera trossatser bygger vid legender, vidskepelse alternativt pseudovetenskap.[7]

  • Många New Age-företrädare vars läror testats vetenskapligt samt befunnits overksamma, fortsätter ändå för att jobba till för att tjäna valuta vid människors godtrogenhet. dem påstår sig stå över vetenskapen, vilket omöjliggör varenda logiska resonemang.[7]
  • New Age uppmuntrar mot en jag-tänkande var egna erfarenheter balanserar tyngre än logiskt tänkande.[7]

New Age-musik

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet New Age används även likt beteckning vid enstaka musikgenre ifrån 1970- samt 1980-talen vilket existerar speciellt omtyckt från New Age-anhängare.[förtydliga] Bland andra Enya, jean Michel Jarre, slang för mikrofon Oldfield samt Tangerine Dream brukar räknas dit.[källa behövs]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^J.

    Gordon Melton. ”New Age Transformed” (på engelska).

    Inom New Age förekommer, menar Hammer, “en regelrätt konsumtion från livsåskådningar”.

    Director Institute for the Study of American tro. Arkiverad ifrån originalet den 14 juni 2006. https://web.archive.org/web/20060614001357/http://religiousmovements.lib.virginia.edu/nrms/newage.html. Läst 4 november 2014. 

  2. ^Blake, William; Sampson, John (2006), ”Selections from Milton”, i John Sampson, The Poetical Works of William Blake: Including the Unpublished French Revolution; tillsammans with the Minor Prophetic Books and Selections from the fyra Zoas, Milton and Jerusalem, Whitefish, Montana, US: Kessinger Publishing, s. 369, ISBN 9781428611559, http://books.google.com/?id=uWblZFfnZEsC&pg=PA369&dq=Milton+%22New+Age%22#v=onepage&q=Milton%20%22New%20Age%22&f=false, läst 5 oktober 2010 
  3. ^Lewis 1992, s. 15–18.
  4. ^Drury 2004, s. 8–10.
  5. ^Drury 2004, s. 12.
  6. ^”Jesus Christ The Bearer Of The vatten Of Life - A Christian reflection on the New Age”. www.vatican.va.

    http://www.vatican.va/roman_curia/pontifical_councils/interelg/documents/rc_pc_interelg_doc_20030203_new-age_en.html. Läst 24 januari 2019. 

  7. ^ [abc] Tord Wallström (1999). Handbok till skeptiker (Förstaupplaga). Stehag: Gondolin förlag.

    New Age existerar enstaka nutida religiös strömning, tillsammans anknytning mot europeisk traditioner, dock termen används även såsom samlingsbegrepp till flera nyandliga inriktningar.

    sid. 86-89. ISBN 91-88820-57-2 

  8. ^Kratz, Peter, Die Götter des New Age (Elefanten Press, 1994)

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Drury, Nevill (2004). The New Age: Searching for the Spiritual Self. Thames and Hudson, London. ISBN 978-0-500-28516-9 
  • Lewis, James R. (1992). Approaches to the Study of the New Age Movement inom boken Perspectives on the New Age tillsammans Lewis & Melton (red.).

    State University of New York Press, USA. ISBN 0-7914-1213-X 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

  • Res Publica nr.

    • Definiera begreppet ”New Age” • vad existerar andlighet?

    2/98 tema "New Age/Gnostisk renässans" (1998).

  • Magnusson, Sven (red), Vår tids mirakler : en urval ur tidskriften Sökaren. Stockholm: Sökaren, 1968. LIBRIS-ID:782892.
  • Magnusson, Sven, Stora idéer inom vår period. Perspektiv vid New Age. Hölö: Wrå, 2000. ISBN 91-89178-12-2.

    Västvärlden äger troligen maximalt vid sitt samvete vad gäller illdåd: inkvisitionen, slaveriet, folkmordet vid indianerna, folkmordet vid judarna, förbrytelse mot mänskligheten samt många annat.

    LIBRIS-ID:7778469. ISBN 91-89178-12-2.

  • Magnusson, Sven, Perspektiv vid New Age. Stora idéer inom vår tid. 2. uppl. Hölö: Wrå, 2002. LIBRIS-ID:8519731. ISBN 91-89178-30-0.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]