Varför är min burros svans krympande
Bisam
Bisam (Ondatra zibethicus), även kallad bisamråtta, existerar ett sork såsom hör mot familjen hamsterartade gnagare. inom jaktkretsar kunna den även benämnas myskråtta alternativt småbäver.[2]
Det vetenskapliga släktnamnet Ondatra existerar en namn på grund av arten inom ursprungsområdet.[3]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Bisam besitter brun vattenavstötande päls, simhud vid bakfötterna samt enstaka naken svans, likt existerar tillplattad ifrån sidorna.
Kroppslängden existerar 30–40 cm, svanslängden 20–28 cm samt vikten upp mot 2 kg.[4]
Huvudet kännetecknas från ett betalkort näsa, små ögon samt avrundade öron såsom delvis existerar dolda inom pälsen.
Bisam äger brun vattenavstötande päls, simhud vid bakfötterna samt enstaka naken svans, såsom existerar tillplattad ifrån sidorna.Gnagarens bakfötter existerar större än framfötterna samt tårna existerar delvis sammanlänkade tillsammans med simhud. Svansen existerar främst övertäckt tillsammans fjäll. vid den nedre kanten förekommer korta kalufs. Artens framtänder saknar rötter samt dem äger inga rännor vid ytorna. Molarerna existerar däremot utrustade tillsammans med tandrötter.
Tandformeln existerar inom 1/1 C 0/0 P 0/0 M 3/3, alltså 16 tänder. Pälsen är kapabel existera silvergrå, rödbrun alternativt svartaktig samt hos en fåtal individer även ljus. vid undersidan förekommer oftast något mer ljus päls. Förutom könsorganen äger hannar samt honor identisk utseende.[5]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Bisam härstammar ifrån Kanada, USA samt delar från norra Mexiko.
ärligt, burro svans (som även går från annat namn åsna svans) kunna artikel enstaka knepig saftiga flora för att växa inomhus.Den saknas inom Florida var Floridavattenråttan fyller år dess ekologiska nisch.[6][7] Arten besitter spridits sig ovan stora delar från Eurasien beneath 1900-talet genom inplantering samt rymning ifrån pälsfarmer.[7]
Förekomst inom landet samt Finland
[redigera | redigera wikitext]Första inplanteringen inom landet från bisam skall äga skett 1944 inom biflöden mot Torne flod, inom strid mot gällande lagstiftning, i enlighet med Kai Curry-Lindahl;[4] även andra experter talar angående en inledande svenskt uppträdande kring 1945.[8] andra källor anser för att denna inplantering misslyckades samt menar för att arten invandrat spontant omkring 1950 ifrån Finland.[9][10] Den äger sedan spridit sig längs tillsammans Norr- samt Västerbottenkusten.[4]
I land i norden äger arten observerats ifrån bota landet, dock mera sällan längst bort inom norr.
Den betraktas vilket enstaka väletablerad, invasiv art, samt omfattas från den nationella strategin på grund av främmande arter.[11]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Bisam lever inom sjöar, lugna åar samt kustnära havsområden. Den bygger gärna bäverliknande hyddor vid ytlig vatten,[4] dock förmå även gräva gångar inom strandbrinken.[9] Bisam kunna åtminstone vintertid även uppehålla sig inom bäverhyddor,[12] samt inom vissa fall deltar båda arterna inom hyddans vidmakthållande.[13] Den simmar utmärkt tillsammans hjälp från svansen samt kunna existera beneath en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom 20 min.
Bisam äter framför allt vattenväxter, dock kunna även ta skalade djur, grodor, kräftor, fågelungar samt mindre sköldpaddor var liknande finnes. Den äter även as, även döda artfränder.[4] Bisam existerar tystlåten, dock förmå nära fara klatscha tillsammans svansen vid bävervis. Ungarna ger en pipande ljud ifrån sig.[4]
Gnagaren simmar vanligen tillsammans ett hastighet från 1,5 mot 5 km/h samt den kunna simma baklänges.
Sumpbävrar sitter ibland vid bisamråttans hydda till för att förtära samt dem lämnar dessutom avföring där.[5]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Honan är kapabel erhålla ett mot tre kullar per kalenderår, fler ju längre söderut den lever.[9] varenda kull besitter vanligtvis sex mot åtta nakna, personer som inte kan se ungar, liksom blir självständiga nära enstaka månads ålder.
såsom till flera sorkar varierar populationen starkt mellan olika tid.
Valpar biter samt tuggar även vid saker då dem får tänder eftersom detta lindrar deras kliande samt inflammerade tandkött.enstaka bisam är kapabel bli upp mot fyra år.[4]
Bisam parar sig vanligen efter inledande vintern till inledande gången dock undantag registreras ibland. beneath parningstiden etablerar exemplar vilket lever inom identisk plats ett hierarki. Svagare individer trängs ut samt dem faller oftare offer på grund av rovlevande vilt.
Ibland dödas enstaka individ beneath striden samt inom vissa fall dokumenterades kannibalism.[5]
Predatorer
[redigera | redigera wikitext]Bisam existerar bytesdjur åt flera jagare liksom mink samt räv, speciellt då resurser vid smågnagare existerar låg.[9]
Bisam samt människan
[redigera | redigera wikitext]Bisamråttans skinn kommer mot användning inom pälsindustrin.
Skinnen existerar ljusbruna mot rödgrå samt besitter enstaka svag myskartad lukt. Buksidan existerar gråaktig samt längs ryggsidans mittlinje existerar stickelhåren mörkare samt längre, medan bottenullen existerar lösare samt tunnare.
Fast jag anser för att detta existerar mer OK för att äga svansen klippt sådär vid en fullblod, då svansarna ofta klipps mindre inom galoppen.Benämningen bisamskinn används ibland även på grund av skinn från enstaka vattenråtta likt finns inom Sibirien.[14]
I Nordamerika såldes bisamskinn beneath 1980-talet till cirka 6 dollar per styck samt den årliga omsättningen plats omkring 1 miljon dollar.[5]
I landet existerar bisam rätt för att jaga året runt. Svenska jägarförbundet uppskattar den svenska avskjutningen mot 500–2 000 individer per år.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Cassola, F.
2016 Ondatra zibethicus . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 24 augusti 2019.
- ^”Bisam | Viltuppslagsverk”. www.jagarexamenonline.se.Varför viftar hundar tillsammans svansen?
https://www.jagarexamenonline.se/viltuppslagsverk.php?djur=bisam. Läst 1 januari 2020.
- ^Paululat & Purschke (2011). ”Ondatra” (på tyska). Wörterbuch der Zoologie. Spektrum Akademischer Verlag. sid. 335. ISBN 9783827427342
- ^ [abcdefg] Curry-Lindahl, Kai (1988). Däggdjur, groddjur & kräldjur.
Stockholm: Norstedts. sid. 276-277. ISBN 91-1-864142-3
- ^ [abcd] Willner, Feldhamer, Zucker & Chapman (20 november 1980). ”Ondatra zibethicus” (på engelska). Mammalian Species #141. American samhälle of Mammalogists. http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-141-01-0001.pdf. Läst 22 mars 2017.
- ^Caras, R.
(1967) North American Mammals. New York: Galahad Books. ISBN 0-88365-072-X
- ^ [ab] Nowak, R. & Paradiso, J. 1983.
Walker's Mammals of the World. Baltimore, Maryland: The Johns Hopkins University Press. sid.1477−1479, ISBN 0-8018-2525-3
- ^Lennart Henrikson samt Ted von Proschwitz (2006). ”Bisam – enstaka växtätare tillsammans smakförmåga till musslor”. Fauna samt Flora 101 (3). Arkiverad ifrån originalet den 17 oktober 2020.
https://web.archive.org/web/20201017160731/https://docplayer.se/storage/51/27509394/1602954404/Dg-iPMz0v6VbXlI65FAdrg/27509394.pdf. Läst 1 september 2015.
Arkiverad 17 oktober 2020 hämtat ifrån the Wayback Machine. - ^ [abcd] Bjärvall, Anders; Ullström, Staffan (1995). Däggdjur: varenda Europas arter.
Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 108-110. ISBN 91-46-16576-2
- ^ [ab] Markus Olsson (20 november 2012). ”Bisam”.En burro svans växt som växer i kruka kommer för att växa lika god inom enstaka blandad saftiga kärl alternativt såsom en hängande prov.
Svenska jägarförbundet. Arkiverad ifrån originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721212126/http://jagareforbundet.se/vilt/vilt-vetande/artpresentation/daggdjur/bisam/#. Läst 1 september 2015.
- ^Thomas Lilley (2019). ”Bisam – Ondatra zibethicus”. Finlands artdatacenter.Djur tillsammans med svans finns inom samtliga tänkbara former, storlekar samt färger.
https://laji.fi/sv/taxon/MX.48537. Läst 17 oktober 2020.
- ^Nielsen, Clayton K.; Bloomquist, Craig K.; Mott, Cy L. (2013-01-01). ”Within-lodge interactions between two ecosystem engineers, beavers (Castor canadensis) and muskrats (Ondatra zibethicus)” (på engelska). Behaviour 150 (11): sid. 1325–1344.
doi:10.1163/1568539X-00003097. ISSN0005-7959. Arkiverad ifrån originalet den 15 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190115023051/https://brill.com/view/journals/beh/150/11/article-p1325_6.xml. Läst 14 januari 2019.
- ^Naughton, Donna (2012) (på engelska). The Natural History of Canadian Mammals.
University of Toronto Press. sid. 174. ISBN 9781442644830. https://books.google.se/books?id=9IlOhvOAIb4C&pg=RA1-PA646. Läst 14 januari 2019
- ^Meyers varulexikon, Forum, 1952