Dopet och nattvarden är de enda sakramenten
Sakrament
Sakrament (latinsacramentum, från sacer, ”helig”[1]) existerar till stora delar från kristendomen ett helig, från Gud instiftad, rit, ceremoni alternativt kulthandling, dock även beteckning på grund av riters synliga element (såsom brödet samt vinet inom nattvarden).[2] Begreppet används inom västkyrkansteologi samt dem tillsammans med Rom unierade östkyrkorna.
Gud skänker oss sin nåd genom sitt mening samt sina sakrament.dem ortodoxa kyrkorna kallar identisk fenomen mysterier.[3] Inom flertalet frikyrkor, exempelvis baptismen samt pingströrelsen, talar man istället angående förrättning (eng ordinance), exempelvis dopförrättning. Frälsningsarmén praktiserar ej sakrament inom gudstjänstordningen därför för att man önskar koncentrera sig vid verkligheten på baksidan symbolerna, dock medlemmarna kunna besöka andra kyrkor på grund av för att ta sektion från sakrament.
Med begreppet sakrament betecknas kristendomens maximalt centrala heliga handlingar. Termen myntades tidigt från västkristna teologer, då termen sakramentum fick tjäna likt översättning från detta grekiska μυστήριον, mysterion, "hemlighet", liksom återfinns inom Nya Testamentet.
I den protestantiska kyrkan äger oss numeriskt värde sakrament: dopet samt nattvarden.Detta existerar även bakgrunden mot för att sakramenten kallas mysterier inom dem ortodoxa kyrkorna.
Enligt romersk-katolsk samt traditionell eller strikt efter en lära teologi efterlämnade Jesus åt den kyrka denne grundat dels den kristna uppenbarelsen (läran), dels nådemedel (sakramenten). Sakramentet existerar ett helig papper liksom genom för att symboliskt gestalta nådens verkan vid en hemlighetsfullt sätt överför denna nåd mot människorna.
sålunda mot modell dopets vätska (vattnet existerar en kurs såsom renar) vilket symboliserar nådens renande ifrån synd samt på det sättet åstadkommer denna verkan.
troendedöpande lyfts förståelsen från dopet, liksom ej bara existerar ett engångshändelse utan ett livslång flora in inom Kristus, fram såsom betydelsefull.Sakramentsbegreppet kunna ifall andra religioner användas analogiskt, dock utgör då ett jämförelse, ett foto.
Romersk-katolska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]I Romersk-katolska kyrkan existerar sakramenten mot antalet sju: dopet, konfirmationen, boten (eller bikten), giftermålet, dem sjukas smörjelse (även kallad sista smörjelsen), prästvigningen samt eukaristin (= nattvarden) (intimt förbunden tillsammans mässan).[4]
Östkyrkorna
[redigera | redigera wikitext]Sakramentens antal äger inte någonsin behandlats från något ekumeniskt kyrkomöte inom dem ortodoxa kyrkorna, samt detta finns därför ej något officiellt bekräftat antal på grund av dem ortodoxa sakramenten, liksom kallas på grund av mysterier.
Dopet samt Eukaristin existerar dem numeriskt värde viktigaste mysterierna. Grekiska redskap för hjälp på grund av folkundervisningen beneath osmansk period lade mot dessa myrrasmörjelsen (som motsvarar konfirmationen), bikten, giftermålet, ordinationen (prästvigning) samt dem sjukas smörjelse, dock den inflytelserike kyrkofadern Thodoros Studiten vid 800-talet, menade för att även klosterlöftena samt begravningsgudstjänsten kunde räknas mot mysterierna, vilket John Meyendorff påpekar inom Bysantinsk teologi - Historik samt lära (Skellefteå 1995).
Anglikanska kyrkan
[redigera | redigera wikitext]Ett sakrament existerar inom anglikansk teologi "ett yttre samt synligt indikator vid ett inre samt osynlig nåd" (Engelska Katekesen 1604). Anglikanska kyrkor skiljer mellan Evangeliets numeriskt värde större sakrament samt dem fem mindre vilket "vanligen kallas på grund av sakrament", samt samtliga sju förekommer inom Den Allmänna Bönboken samt andra anglikanska gudstjänstordningar.
De protestantiska, alternativt reformerta, samfunden erkänner vanligtvis bara numeriskt värde sakrament (dopet samt nattvarden) – tillsammans olika definitioner samt varianter från dem.Ordningen till bikt samt avlösning fogades 1549 in inom ordningen på grund av sjukbesök. beneath 1600-talets start samt inom den Skotska Episkopalkyrkan användes denna ordning även på grund av enskild bikt utanför sjukbesök, dock den plats däremot extremt ovanlig inom Engelska kyrkan beneath restaurationen samt beneath georgiansk tidsperiod.
då den enskilda bikten utanför sjukbesök blev vanligare ifrån samt tillsammans 1830-talet, väckte detta därför våldsamt motstånd ifrån evangelikala miljöer. Numera existerar bikten enstaka självklarhet.
De sjukas smörjelse behölls inom 1549 års bönbok. inom 1552 års bönbok behölls förböner till sjuka, dock utan bruket från olja. Bruket från olja återupptogs informellt ifrån samt tillsammans med 1830-talet, dock återinfördes officiellt inom bönboksupplagorna samt gudstjänstordningarna ifrån samt tillsammans med 1920-talet.
Evangelisk-lutherska kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Evangelisk-lutherska kyrkor äger ej bekräftat något officiellt antal från sakramenten alternativt någon enhetlig definition från vilket vilket menas tillsammans med "sakrament".
Vilka existerar sakramenten?Den Augsburgska Bekännelsens Apologi art. XIII uttrycker hållningen för att antalet sakrament existerar beroende från vilken definition från "sakrament" vilket används inom respektive kontext, samt för att flera definitioner förmå användas blad nära sida.[5] inom den smalaste sakramentsdefinitionen inom Augsburgska bekännelsens Apologi existerar sakramenten tre mot antalet: Dopet, nattvarden samt avlösningen (bikten alternativt botens sakrament).
tillsammans med den allra vidaste sakramentsdefinitionen förmå såväl dopet, konfirmationen, nattvarden, bikten, giftermålet, prästvigningen, dem sjukas smörjelse, bönen, allmosan samt överheten räknas mot sakramenten. Dopet samt nattvarden betraktas förbehållslöst liksom sakrament, eftersom dem uttryckligen existerar instiftade från Jesus, därför exempelvis i enlighet med Svenska församlings förklaring mot Lilla Katekesen, antagen 1878.
dem gammalpietistiska samt nyevangeliska rörelserna inom evangelisk-lutherska kyrkor ansluter sig vanligtvis mot synsättet för att endast dopet samt nattvarden skall betraktas såsom sakrament, vilket dock ej hindrar dem ifrån för att fira konfirmation alternativt vigselgudstjänst.[källa behövs] inom enstaka text ifrån Svenska religiös församlingsnämnd, Mitt inom församlingen 1993:4, ges ett språkligt moderniserad evangelisk-luthersk ordning till dem sjukas smörjelse, baserad vid Olaus Petris kyrkohandbok ifrån 1529.
[källa behövs]
I Svenska kyrkan finns bara numeriskt värde sakrament, dopet samt nattvarden, den Svenska kyrklig sakrament.[6]
Reformerta kyrkor
[redigera | redigera wikitext]De protestantiska, alternativt reformerta, samfunden erkänner vanligtvis bara numeriskt värde sakrament (dopet samt nattvarden) – tillsammans olika definitioner samt varianter från dem.
inom bland annat pingstkyrkan beskrivs således dopet ej liksom en sakrament utan vilket ett trosbekännelse.