Hur ofta ska man mata en häst

Hästens foderstat beskriver vilket hästen bör äta nära varenda utfodring samt baseras på hur massiv hästen är, hur många den arbetar, hur äldre den är samt vilket temperament den besitter. en analyserat foder för djur som hö och gräs är ett förutsättning för för att behärska göra enstaka foderstat.

Genom för att analysera grovfodret samt då få reda på näringsvärdet förmå man känna till inom vilken omfattning hästens foderstat behöver kompletteras tillsammans med andra fodermedel.

Till avelsston, föl, unghästar samt högpresterande tävlingshästar bör man ständigt ge analyserat foder för djur som hö och gräs för för att säkerställa enstaka god hållbarhet samt god prestationer.

detta är viktigt för att analysera grovfodret också ur en ekonomiskt perspektiv. äger ni en utmärkt näringsvärde inom grovfodret behöver ni möjligen ej komplettera tillsammans så många annat foder.

Foderanalys samt utfodring från häst.

Genom för att analysera samt beräkna ett foderstat bidrar ni också mot enstaka hållbar hästhållning eftersom man kunna minska överutfodring från mot modell fosfor samt andra resurskrävande näringsämnen, likt möjligen ej egentligen behövs.

Även angående hästen ej behöver äta kraftfoder så behöver den oftast mineraler likt kunna ges separat.

en vanligt misstag när man gör foderstater inom ridsporten är för att överskatta hur hårt sysselsättning hästen utför. detta resulterar då lätt inom överutfodring, framför allt tillsammans med kraftfoder alternativt foder för djur som hö och gräs tillsammans med många höga näringsvärden.

Underhållsbehov

Gemensamt för varenda hästar är för att dem besitter en underhållsbehov från energi samt näringsämnen liksom protein, mineraler samt vitaminer.

Underhållsbehovet är detta behov hästen besitter när den ej gör någonting utöver för att artikel häst, detta önskar säga när den ej arbetar, ger di alternativt är dräktig, bör tränas alternativt bör öka alternativt minska inom hull samt vikt.

Ge eventuellt mindre mängd lättsmält spannmål, vilket havre, värmebehandlat korn samt majs.

Hur stort underhållsbehovet från energi är beror främst på hur massiv hästen är (i första grabb är detta hästens vikt, ej höjden, såsom är vägledande för hästens underhållsbehov). enstaka häst liksom väger kg besitter följaktligen en större underhållsbehov än ett ponny på kg.

Utöver underhållsbehovet pratar man angående tilläggsbehovet, vilket också varierar från häst mot häst samt tillsammans med hur hårt sysselsättning den gör. nära ”vanlig” ridning är skillnaden mellan underhålls- samt tilläggsbehov mindre än dem flesta tror.

Genom för att fettscorera regelbundet kunna ni titta ifall din ridhäst behöver öka, minska alternativt behålla sin vikt.

liksom hårdare sysselsättning räknas ridskoleverksamhet där hästen går flera timmar angående dagen samt träning samt tävling inom högre tävlingsklasser. för att lära sig sätta samman ett optimal foderstat kräver dels teoretiska kunskaper, dels massiv känsla för hästen.

mot ett början gör ni förnuftigt inom för att ta hjälp från någon tillsammans massiv kunskap samt förståelse, dock detta finns en par enkla tumregler likt förmå artikel god för att känna till.

En häst likt väger kg äger en större underhållsbehov än ett ponny på kg.

Foto Mikael Sjöberg/Svenska Ridsportförbundet

Vid normalt sysselsättning brukar man säga för att hästens dagliga fodergiva från hö bör artikel ungefär 2 kg per kg kroppsvikt.

En ridhäst liksom balanserar kg äger en större underhållsbehov än ett ponny vid kg.

Hästen får ej utfodras tillsammans mindre än 1 kg foder för djur som hö och gräs (torrsubstans) per kg kroppsvikt. Rekommenderad giva är dock 1,5 kg foder för djur som hö och gräs (torrsubstans) per kg kroppsvikt, vilket inom kg foder för djur som hö och gräs motsvaras från cirka 1,7–2,5 kg. För hästar vilket står på halm alternativt går inom gräshage förmå grovfodergivan reduceras då även halm är en foder för djur som hö och gräs.

dock ej bara mängden foder för djur som hö och gräs är avgörande utan också mängden näring.

Hästar behöver förtära inom lugn samt ro.

Näringsinnehållet inom grovfodret bestäms bland annat från hur gamla växterna är nära skörd. Unga samt späda gräsplantor innehåller mer näring än äldre, förvuxet gräs. nära inköp från foder för djur som hö och gräs bör ni begära enstaka utvärdering från grupp, både vilket gäller näringsinnehåll samt hygienvärden.

Tänk på för att hästen är känslig för foderbyten, framför allt foder för djur som hö och gräs, eftersom tarmbakterierna liksom bör avbryta ner grovfodret behöver period för för att justera sig.

Vänj den långsamt (cirka två veckor) nära en nytt foder alternativt nära övergång från bete mot hö.

detta är lika stort foderbyte för hästen för att gå från en hö mot en annat hö liksom för att byta från hö mot hösilage.

Begreppsförklaringar

Protein – kroppens byggstenar såsom underhåller samt förnyar hästens celler.

SMR – smältbart råprotein, den sektion från proteinet likt hästen kunna tillgodogöra sig.

Energi – kroppens bränsle.

detta är viktigt för att komma ihåg för att angående ni tycker för att din häst behöver mer energi så behöver den troligen inom första grabb mer träning för för att bygga upp sin kondition.

MJ/kg – megajoule per kilo, den avdelning såsom används för för att mäta energi.

Mineralämnen – behövs för för att bygga en starkt skelett samt för musklernas arbete.

Vitaminer – nödvändiga för för att hästen bör växa normalt samt hålla sig frisk.

Spårämnen – behövs inom små mängder för viktiga funktioner inom kroppen.

CA/P-kvoten – förhållandet mellan kalcium samt fosfor inom hästens foderstat.

CA/P-kvoten bör artikel 1,5 vilket innebär för att hästen bör äga 1,5 gånger så många kalk likt fosfor inom foderstaten.

Fett – behövs för tillväxten dock även för för att hästen bör behärska tillgodogöra sig vissa vitaminer.

Växttråd (vt) – finns inom grovfodret samt gör för att hästen är kapabel tillgodogöra sig näringen inom exempelvis kraftfoder bättre.

Läs mer ifall foder samt gå foderskola på hä