Stora och lilla magellanska molnet
Astronomiska termer
aberration, 1. bildfel, titta sfärisk aberration samt kromatisk aberration. 2.
avvikelse inom riktningen mot enstaka himlakropp mot resultat från jordens rörelse samt ljusets ändliga hastighet. Den årliga aberrationen beror vid jordens banrörelse, samt existerar maximal (drygt 20 bågsek.) angående vinkeln existerar rät mellan jordrörelsen samt den inkommande strålningen ifrån t.ex. ett himlakropp.
Daglig aberration förskjuter bilden från enstaka himlakropp mot öster p.g.a. jordrotationen. vid ekvatorn existerar effekten maximal, 0,32 bågsek.
absolut magnitud, en mått vid enstaka stjärnas strålning oberoende från observatörens avstånd. Absoluta magnituden existerar i enlighet med definition densamma såsom den apparenta (skenbara) magnituden angående himlakroppen befinner sig vid avståndet 10 parsek.
Jmfr luminositet.
absorption, distribution från energi ifrån strålning mot ämne. nära absorption från en ljuskvantum (foton) får ett atom högre energi, den förmå exiteras alternativt joniseras.
Stora Magellanska molnet ligger vid avståndet 160 000 ljusår inom stjärnbilderna Svärdfisken (Doradus) samt Taffelberget (Mensa) samt upptar ca 6E vid himlen.Motsatsen existerar emission.
absorptionslinje, mörk linje inom en kontinuerligt spektrum ifrån ett ljuskälla. Absorptionslinjer existerar karaktäristiska till solens samt stjärnornas spektra.
akromatiskt objektiv, enstaka kombination från linser liksom motverkar kromatisk aberration, dvs ljusbrytningens beroende från färg. Flint- samt kronglas existerar modell vid lämpliga element inom enstaka akromatisk lins.
akronytisk uppgång, den tidpunkt då man på grund av sista gången beneath året ser ett himlakropp vandra upp strax efter solnedgången. Jfr. heliakisk uppgång.
alhidad (eng. alidade), den vridbara siktanordningen, likt håller avläsningsdelen inom en vinkelmätningsinstrument. Alhidad finns t.ex. vid astrolabium samt sextant.
almanacka, sammanställning från himlakropparnas upp- samt nedgångar, koordinater, inbördes konstellationer mm, ljus till dygn beneath en tid. Almanackor innehåller även andra fakta, likt kyrkliga högtider, flaggdagar, namnlängd. Vetenskapsakademin besitter utgivit "Den svenska almanackan" tillsammans med uteslutande privilegium ifrån 1747 mot 1972.
Därefter äger almanacksutgivningen varit fri inom land.
altazimutal montering, teleskopmontering liksom innebär för att instrumentet existerar rörligt inom höjdled samt sidled tillsammans horisonten.
altitud, detsamma liksom höjd, mäts inom grader ifrån horisonten mot zenit.
antropiska principen, ett spekulation kring frågan angående detta finns en samband mellan människan (eller livsformers) existens samt naturlagarna.
Den svaga antropiska principen säger för att från flera olika tänkbara naturlagar existerar den uppsättning vilket råkar gälla inom universum sådan för att tillväxt från liv blivit möjligt. Den starka principen säger för att universum fungerar därför för att smart eller klok liv måste uppstå. detta omöjliga inom för att observera främmande universa utesluter naturvetenskaplig prövning från principen.
aphelium, den punkt inom banan var enstaka himlakropp alternativt rymdsond inom rörelse kring solen befinner sig vilket längst bort ifrån solen.
apogeum, den punkt inom banan var månen alternativt konstgjord satellit befinner sig likt längst bort ifrån jorden.
apparent magnitud, skenbar magnitud, enstaka stjärnas ljussstyrka liksom den observeras ifrån jorden.
Stjärnor synliga till blotta ögat indelas sedan gammalt inom 6 storlekar, magnituder, var den 6:e existerar dem ljussvagaste. dem svagaste stjärnor såsom förmå urskiljas tillsammans teleskop existerar på grund av närvarande från omkring 30:e magnituden. Magnitudskalan definieras sålunda för att ett himlakropp från inledande magnituden existerar 100 gånger ljusstarkare än ett himlakropp från sjätte magnituden, dvs 100 stjärnor från 6:e magnituden lyser tillsammans liksom enstaka inledande magnitudens himlakropp.
inom praktiken observeras bara ett sektion från ett stjärnas ljus, t.ex. existerar ögat känsligast på grund av detta gula ljuset. nära fotometriska mätningar avgör omröstning från filter spektralområde på grund av enstaka viss magnitudmätning. Jämför helt magnitud.
armillarsfär, instrument på grund av mätningar från himlakroppars positioner, känt sedan antiken.
Armillarsfären existerar enstaka himmelsglob vilket består från rörliga cirklar motsvararande cirklar vid sky vilket himmelsekvatorn samt ekliptikan.
I Chile äger man på grund av inledande gången någonsin funnit stjärnor inom detta enorma moln från hydrogen såsom existerar kring dem numeriskt värde satellitgalaxer liksom utgör dem Magellanska molnen.Instrumentet förmå justeras på grund av användning nära olika latituder samt tidpunkter samt existerar utrustat tillsammans med siktanordningar.
asteroid, småplanet, små himlakropp inom väg eller spår kring solen. dem flesta hittas inom asteroidbältet mellan Mars- samt Jupiterbanorna. dem fyra största existerar Ceres, Pallas, Juno samt Vesta, vilka upptäcktes mellan 1801 samt 1807.
Asteroider vars banor existerar tillfredsställande kända på grund av för att dem bör behärska identiferas nära framtida observationer numreras samt tilldelas egennamn. Mer än 10 000 existerar på grund av närvarande katalogiserade. Ca 30 stycken tillsammans med diametrar vid minimalt 200 km existerar kända. Asteroider skiljer sig ifrån kometer genom för att dem endast lyser tillsammans reflekterat solljus samt ej uppvisar någon handling vid ytan.
astrofysik, astronomi tillsammans inriktning vid studier från stjärnornas samt andra himlakroppars fysiska förhållanden. Astrofysiken växte fram beneath slutet från 1800-talet, då spektralanalysen avslöjade vilka grundämnen vilket finns inom stjärnatmosfärerna. Astrofysik samt astronomi användes inom dygn ofta synonymt, dock astrofysik inom mer begränsad fras omfattar studiet från stjärnor, deras energiproduktion, struktur samt tillväxt samt detta interstellära mediet.
Dock besitter även planetfysik, galaxstudier samt kosmologi kommit för att hänföras mot astrofysiken.
astrograf, linsteleskop (refraktor) tillsammans med stort bildfält.
astrologi, stjärntydning likt bygger vid grundtanken för att himlakropparnas positioner samt rörelser inom något avseende avspeglas inom förlopp vid jorden.
Planeternas (och solens samt månens) ställning inom förhållande mot stjärntecknet nära födelseögonblicket utgör underlaget till horoskopet, såsom används till förutsägelser angående viktiga tilldragelser samt karaktärsdrag. Astrologin förblev nära förbunden tillsammans med astronomi fram mot genombrottet på grund av den nya mekaniska världsbilden beneath 1600-talet.
astronomi, vetenskapen ifall universum. Astronomin befattar sig tillsammans med allt vilket befinner sig utanför jorden. Klassisk astronomi behandlar himlakropparnas lägen samt rörelser. Astrofysiken omfattar detta mesta liksom rör himlakropparnas fysiska beskaffenhet, energikällor, tillväxt mm.
astronomisk enhet, ua (äldre beteckning ae), medelavståndet mellan solen samt den gemensamma tyngdpunkten till jorden samt månen, 149 597 870 km.
1 ljusår existerar 63 240 ua.
azimut, ett koordinat inom horisontens struktur. Azimuten räknas längs horisonten ifrån nordpunkten mot öster ifrån 0 mot 360 grader. Tidigare räknades azimuten ifrån sydpunkten.
banelement, enstaka uppsättning storheter liksom beskriver den väg eller spår ett himlakropp följer, t.ex.
enstaka planets rörelse kring solen. Planetbanorna existerar ellipser samt banelementen a (banans halva storaxel) samt e (excentriciteten) anger ellipsens storlek samt struktur. på grund av för att förklara banans läge inom rymden användes vanligen vinklarna inom (inklinationen), Ω (periheliets vinkelavstånd ifrån uppstigande noden) samt ω (uppstigande nodens ekliptikala längd), banelementet T existerar tiden på grund av perihelpassage.
big bang, 1. universums start, kosmisk period tid noll. 2. ett släkt från kosmologiska teorier såsom bygger vid för att universum besitter begränsad ålder samt äger expanderat ifrån enstaka extremt varmt samt kompakt status mot detta nuvarande kalla samt uttunnade. G. Lemaîtres koncept angående en exploderande universum ifrån ett "uratom" presenterades 1931 samt utvecklades vidare beneath 1940-talet från G.
Gamow. ifrån 1970-talet äger big bangteorierna varit inflytelserik inom kosmologin.
Bodes lag, Titius-Bodes team, empirisk team på grund av planeternas avstånd mot solen. angående A = planetens medelavstånd mot solen inom astronomiska enheter ger Bodes team A = 0,4 + 0,3 H N var N = 0,2,4,8,16... Planeterna utom Neptunus passar ganska väl in inom denna ordning samt sökandet efter enstaka planet till N = 8 ledde mot upptäckten från småplaneten Ceres.
brännvidd, fokallängd, avståndet mellan ett spegel alternativt ett lins samt brännpunkten (fokus)
brännpunkt, fokus, den punkt mot vilken strålar vilket infaller sidled samt nära optiska axeln mot ett konvex lins bryts alternativt, till enstaka konkav spegel, den punkt mot vilken strålarna reflekteras.
bågminut, ett sextiondel från ett grad (av vilka detta går 360 vid en varv)
bågsekund, ett sextiondel från enstaka bågminut.
Cassinis delning, detta största samt tydligaste mellanrummet inom saturnus ringsystem, upptäckt från G.D.
Cassini 1675.
CCD-detektor, charge-coupled device, elektronisk bildupptagare likt vid flera områden ersatt den bildmässiga tekniken. CCD:n existerar uppbyggd från små ljuskänsliga element, pixlar, liksom blir elektriskt laddade nära belysning.
cepheider, föränderliga stjärnor tillsammans med pulserande ytlager.
Prototypen existerar himlakroppen ρ Cephei, vars ljusvariationer ursprunglig studerades 1784 från J. Goodricke. tid 1912 fann H. Leavitt för att cepheidernas perioder ökade tillsammans luminositeten. Denna period-luminositetsrelation besitter alltsedan dess spelat massiv roll till avståndsbestämningar. Cepheiderna indelas inom numeriskt värde klasser: Klassiska cepheider samt W Virginisstjärnor.
dem senare existerar 0,7 - 2 magnituder svagare. Skillnaden avslöjades 1952 från W Baade. eftersom W Virginisstjärnornas lägre luminositet felaktigt legat mot bas till bestämningen från avstånd mot galaxerna ledde upptäckten mot för att galaxavstånden måste revideras mot ungefär detta dubbla.
cirkumpolär, ett himlakropp existerar cirkumpolär vid ett viss latitud, ifall den inte någonsin går beneath horisonten.
Villkoret existerar för att himlakroppens vinkelavstånd ifrån polen ej existerar större än ortens polhöjd.
dagjämning, detta situation då solen passerar himmelsekvatorn vid väg norrut (vårdagjämning) alternativt söderut (höstdagjämning). nära dagjämningen står solen inom zenit någonstans vid ekvatorn. Vårdagjämningen inträffar omkring den 21 mars samt höstdagjämningen omkring den 23 september.
nära dessa tillfällen existerar dygn samt kväll vid all jorden ungefär lika långa. vid bas från ljusbrytningen inom atmosfären (refraktionen) blir emellertid dagens längd några minuter mer än 12 timmar.
daglig parallax, skillnaden inom riktning mot ett himlakropp sedd ifrån ett punkt vid jordytan jämfört tillsammans ifrån jordens centrum.
Jmfr parallax.
deferent, titta epicykel.
dekan (eng. decan), inom egyptisk astronomi, enstaka från 36 ljusstarka stjärnor alternativt "stjärngrupper", liksom användes mot för att avgöra tiden beneath natten.
deklination, decl. δ, koordinat vid himmelssfären, motsvarande latitud vid jorden. Deklinationen räknas positiv ifrån himmelsekvatorn mot norra himmelspolen samt negativ söderut.
densitet, täthet, anges inom enhet för massa per kubikmeter.
differentiell rotation, cirkelrörelse tillsammans med olika hastighet inom olika delar från ett gaskropp, t.ex. enstaka himlakropp. Även stjärnsystem uppvisar relaterad till differentialer cirkelrörelse eftersom stjärnor samt gas rör sig inom olika banor kring centrum.
Motsats: stel cirkelrörelse.
disting, årliga tingsförhandlingar inom Uppsala beneath förkristen period, tillsammans tiden utvecklade mot handelsplats. Beräkningen från distingets infallande en visst tid äger vissa likheter tillsammans med påskberäkning: "När inledande nytändningen efter trettondagen gick inom fylle."
diopter, siktapparat såsom består från ett måttstock tillsammans en sikte inom vardera änden på grund av syftning mot objektet.
Djurkretsen, Zodiaken, detta grupp från stjärnbilder liksom ekliptikan går igenom: Fiskarna, Väduren, Oxen, Tvillingarna, Kräften, Lejonet, oskuld, Vågen, Skorpionen, Skytten, Stenbocken, Vattumannen. vid bas från precessionens effekt samt den moderna (1930) gränsdragningen mellan stjärnbilderna passerar ekliptikan även genom Ormbäraren, likt emellertid ej räknas mot Djurkretsen.
dem stora planeterna utom Pluto befinner sig ständigt inom Djurkretsen. Den indelas inom 12 lika stora indikator ifrån vårdagjämningspunkten, var solen går in inom Vädurens indikator. Genom vårdagjämningspunktens rörelse ovan stjärnhimlen förskjutes fortlöpande tecknen relativt stjärnbilderna tillsammans med identisk namn.
dopplereffekt, dopplerförskjutning, förskjutning inom våglängd till elektromagnetisk strålning, dock även andra typer från vågrörelse.
Dopplereffekt uppstår då strålningskällan närmar sig observatören (blåförskjutning, minskande våglängd) samt då den avlägsnar sig (rödförskjutning, ökande våglängd). Förskjutningen förhåller sig mot vilovåglängden vilket objektets hastighet mot ljushastigheten. C.J. Doppler beskrev effekten 1842 till ljudvågor.
drakmånad, nodmånad, tiden på grund av månens omlopp kring jorden relativt ett från månbanans noder (skärningspunkter tillsammans ekliptikan), 27,2122 medelsoldygn.
dubbelstjärnor, numeriskt värde stjärnor nära varandra vid sky. Optiska dubbelstjärnor syns inom nära identisk riktning dock befinner sig vid olika avstånd samt påverkar ej varandra. Fysiska dubbelstjärnor påverkar varandra tillsammans gravitation samt rör sig kring en gemensamt masscentrum (tyngdpunkt) inom elliptiska banor. Omloppstiderna förmå artikel allt ifrån mindre än ett 60 minuter (för dubbelpulsarer) mot tusentals kalenderår.
dem fysiska dubbelstjärnorna indelas inom flera grupper efter hur dem förmå observeras: dem visuella observeras vilket numeriskt värde separata ljuskällor. Astrometriska dubbelstjärnor besitter ett osynlig komponent, liksom avslöjar sig genom ett periodisk störning vid den synliga stjärnans egenrörelse (förflyttning vid himlen). Spektroskopiska dubbelstjärnor uppvisar en sammansatt spektrum ifrån dem båda komponenterna samt enstaka periodisk variation inom dopplereffekt, såsom avslöjar rörelsen inom synlinjens riktning.
angående stjärnornas banplan ligger nära synlinjen ifrån jorden är kapabel komponenterna ockultera varandra samt man får enstaka förmörkelsevariabel, även kallad fotometrisk dubbelstjärna (eclipsing binary). uppfattning ifall stjärnors massor bygger vid studier från rörelsen hos fysiska dubbelstjärnor. för att stjärnor existerar dubbla alternativt besitter fler komponenter (multipelstjärnor) tycks artikel minimalt lika vanligt likt för att dem förekommer isolerade.
inom dubbelstjärnor var komponenterna rör sig nära varandra, förekommer distribution från gas mellan dem. Man skiljer mellan åtskilda dubbelstjärnor (detached binaries), halvt åtskilda dubbelstjärnor (semi-detached binaries) var enstaka från stjärnorna skickar gas mot den andra samt kontaktdubbelstjärnor (contact binaries) var stjärnorna befinner sig inom en gemensamt gashölje.
dvärgstjärna, detsamma såsom huvudseriestjärna (luminositetsklass V) titta Hertzsprung-Russell-diagram. Bruna, svarta alternativt vita dvärgar existerar däremot ej huvudseriestjärnor.
dygn, tiden till en varv inom jordens cirkelrörelse. Beroende vid referenspunkt beräknar man tillsammans med soldygn samt stjärndygn, båda 24 timmar, dock tillsammans olika längd vid timmarna.
Tiden mellan numeriskt värde kulminationer (meridianpassager) från solen kallas detta sanna soldygnet. Detta varierar inom längd beneath året, varför man definierat medelsoldygnet, likt existerar 24 timmar 3 min 56,555 sek räknat inom stjärntid. Stjärndygnet, vars refererens existerar vårdagjämningspunkten, existerar inom medeltal 23 timmar 56 minuter 4,091 sek räknat inom medelsoltid.
Stjärndygnet börjar då vårdagjämningspunkten står inom övre kulmination, medan soldygnet börjar då solen står inom undre kulmination, dvs nära tolvslaget.
efemerid, 1. astronomisk årsbok tillsammans med information ifall positioner till solen, månen, planeterna samt ljusstarka stjärnor, förmörkelser mm. 2. tabell ovan beräknade positioner på grund av ett himlakropp.
egenrörelse, ett stjärnas fortskridande förflyttning ovan sky, dvs den komponent från rymdrörelsen liksom existerar riktad vinkelrätt mot synlinjen. Ca 300 stjärnor besitter uppmätta egenrörelser större än 1 bågsekund per tid.
ekliptikan, den storcirkel vid sky utefter vilken solen rör sig beneath året. Ekliptikan bildar ett vinkel från ca 23,5 grader tillsammans himmelsekvatorn.
ekliptikala koordinater, mätes inom en koordinatsystem var fundamentalplanet existerar ekliptikans program. Ekliptikal längd (symbol λ) räknas inom grader ifrån vårdagjämningspunkten mot öster. Ekliptikal bredd (symbol Β) räknas positiv ifrån ekliptikan mot dess norra pol samt negativ mot den södra.
ekvant, titta epicykelteorin.
ekvatoriella koordinater, mätes inom en koordinatsystem var fundamentalplanet existerar ekvatorns program. Koordinaterna existerar rektascension (α) samt deklination (δ), alternativt timvinkel (t) samt deklination. Rektascensionen räknas ifrån vårdagjämningspunkten österut. Deklinationen existerar positiv mot norra himmelspolen samt negativ mot den södra.
Timvinkeln räknas positiv ifrån sydmeridianen samt västerut. Deklinationen räknas inom grader medan både rektascension samt timvinkel vanligen anges inom timmar.
ekvinoktium, dagjämningspunkt, skärningspunkt mellan himmelsekvatorn samt ekliptikan.
elektron, elementarpartikel tillsammans negativ laddning. ett neutral atom innehåller lika flera elektroner vilket protoner.
elongation, vinkelavståndet ifrån solen mot enstaka himlakropp, mätt inom ekliptikal longitud.
emissionslinje, ljus linje inom en spektrum. T.ex. ger den varma gasen inom nebulosor emissionslinjer inom spektra.
epakt, antal dygn mellan den 1 januari en kalenderår samt tiden på grund av föregående års sista nymåne, dvs månens ålder den 1 januari.
epicykel, enstaka tänkt cirkel längs vilken ett planet rör sig. Epicykelns centrum rör sig längs deferenten, likt bildar enstaka tänkt cirkel kring jorden.
epicykelteorin, teori vilket ligger mot bas till förklaringen från planeternas rörelser i enlighet med antikens geocentriska världsbild. tillsammans med hjälp från kombinationen från epicykeln samt deferenten är kapabel man bygga ett teoretisk modell vilket redogör planternas rörelser ovan himlavalvet.
Epicykler introducerades från Apollonios ifrån Perga (ca 200 f.Kr.) samt teorin utvecklades från Ptolemaios (omkr. 140 e.Kr.), vilket införde numeriskt värde punkter, excentern, den punkt vilket fanns centrum till enstaka planets rörelse, samt ekvanten, den s.k. likformighetspunkten, ifrån vilken enstaka planets rörelse skulle örtinfusion sig likformig. Denna punkt samt jorden befinner sig vid plats sin blad angående excentern.
epok, 1. inom tideräkningen utgångsdatum till enstaka viss era. 2. den tidpunkt på grund av vilken ett himlakropps position existerar beräknad.
era, den princip efter vilken man numrerar år inom sin tideräkning. Ex. den kristna eran.
etern, den osynliga substans vilket ansågs fyllning allt tomrum samt genom vågrörelser fortplanta ljuset.
Michelsons samt Morleys experiment 1881 visade för att ljus träffar jorden tillsammans med identisk hastighet oberoende från riktningen samt från jordens rörelse inom rymden, samt detta fanns ej möjligt för att mäta jordrörelsen relativt enstaka eter. detta existerar idag allmänt accepterat för att elektromagnetisk strålning är kapabel fortplanta sig inom vakuum.
excenter, titta epicykelteorin.
extinktion, utsläckande. 1. Atmosfärisk extinktion innebär absorption samt spridning från ljus inom jordatmosfären. Effekten vid detta mottagna ljuset existerar ett försvagning, likt existerar beroende från våglängd samt vilket ökar ifrån zenit mot horisonten, var ljuset går längsta vägen genom luften. Kortvågigt ljus drabbas kraftigast från atmosfärisk extinktion varför objektet ser rödare ut ju närmare horisonten detta observeras.
2. interstellär extinktion (interstellär absorption) existerar absorption samt spridning från stjärnljus nära del genom gas samt stoft inom den interstellära rymden.
fas, proportionerna mellan belyst samt obelyst sektion från månen alternativt enstaka planet sett ifrån jorden. Månens faser existerar enkel synliga, Merkurius samt venus faser kunna iakttas inom teleskop.
Mars, samt även Jupiter, kunna uppvisa klar avvikelse ifrån full belysning från den hemisfär såsom existerar vänd mot jorden.
flare, soleruption, en plötsligt, energirikt eruption vid solen, oftast ifrån en sektor tillsammans med solfläckar.
fotometri, ljusmätning
fotosfär, den undre delen från solatmosfären.
detta mesta från solens strålning kommer ifrån fotosfären, en ca 500 km tjockt lager. Temperaturen inom fotosfären sjunker tillsammans med ökande höjd ifrån ca 6000 mot 4000 grader
fraunhoferska linjerna, dem absorptionslinjer samt grupp såsom J Fraunhofer (1887-1826) upptäckte inom solens spektrum 1814 samt senare även inom andra stjärnor. A- samt B-banden uppstår genom absorption från syremolekyler inom jordatmosfären samt a-bandet genom vattenånga.
Övriga åtta linjer samt grupp beror vid absorption inom stjärnatmosfären.
förmörkelsevariabler, titta dubbelstjärnor
galaktisk rotation, omloppsrörelsen kring galaxcentrum på grund av stjärnor samt gas. Den storskaliga systematiska rörelsen existerar tydligast inom spiralgalaxerna. Rotationen existerar relaterad till differentialer, dvs sker tillsammans med olika hastighet vid olika centrumavstånd.
galax, stjärnsystem sammanhållet från inbördes gravitation. Galaxer förekommer inom varierande storlekar samt former. dem klassificeras efter sina former inom elliptiska (E), spiralgalaxer (S) samt stavspiralgalaxer (SB). enstaka mellanform existerar S0-galaxer. Därtill finns oregelbundna galaxer (Irr) samt pekuljära (p), dem senare förmå artikel fall från kollisioner alternativt kraftig gravitationell interaktion.
Den vanligaste galaxtypen existerar antagligen dvärggalaxen tillsammans storleksordningen 100 000 stjärnor. dem maximalt massiva elliptiska galaxerna är kapabel äga 10 gånger därför flera stjärnor såsom Vintergatan, vars stjärnantal uppskattas mot en par hundra miljarder.
galaxhop, grupp från galaxer, bundna från inbördes gravitation.
Galaxhopar förmå innehålla ett fåtal galaxer alternativt tusentals.Vintergatan tillhör den lilla Lokala galaxgruppen. Närmaste större galaxhop existerar Virgohopen. Galaxhopar tenderar för att samla sig inom superhopar.
gammaastronomi, observationer tillsammans med höghöjdsballonger samt satelliter inom våglängdsområdet ifrån 0,01 nm samt mindre, vilket motsvarer energier ifrån 100 keV.
Den maximalt energirika strålningen detekteras dock genom markobservationer från Tjerenkovstrålningen, vilket uppstår inom atmosfären. dem allra första genommönstringarna från sky vid gammavåglängder gjordes beneath 1970-talet. Vintergatans strategi samt centrum samt vissa andra källor hittades. Gammastrålningen kommer ifrån kollisioner mellan kosmisk partikelstrålning samt interstellär gas, nära annihilation mellan elektroner samt positroner samt nära radioaktivt sönderfall inom samband tillsammans med supernovor.
Kortvariga gammautbrott (gamma ray burst, GRB) besitter iakttagits sedan 1967. Någon energirik process vid stora avstånd tycks ge upphov mot gammautbrott.
geocentrisk, tillsammans jorden likt centrum, t.ex. en koordinatsystem tillsammans med origo inom jordens centrum, alternativt en kosmologiskt struktur var jorden existerar medelpunkt inom världsalltet.
geo-heliocentriskt system, kosmologiskt struktur var Merkurius samt venus kretsar omkring solen, liksom inom sin tur samt inom likhet tillsammans med övriga himlakroppar kretsar kring jorden.
detta geo-heliocentriska systemet, såsom tillskrives Herakleides ifrån Pontos (388-315 f.Kr), plats aktuellt beneath den tidiga medeltiden.
gnomon, lodrät stav alternativt pelare, vars skugga vid marken används på grund av för att avgöra solens position vid sky. Gnomonens princip användes inom olika typer från solur samt existerar känd ifrån flera kulturkretsar.
Greenwichmeridianen, longituden 0E, såsom går igenom detta gamla Greenwichobservatoriet nära London sedan definitionen tid 1884.
gregorianska kalendern, ett modifiering från den julianska kalendern genom avstängning från 3 skottdagar vid 400 tid på grund av för att erhålla förbättrad överensstämmelse mellan detta genomsnittliga kalenderåret, såsom genom reformen blev 365, 2425 dygn, samt detta tropiska (årstids-)året, 365,2422 dygn.
Kalendern äger sitt namn efter påven Gregorius XIII. Den gregorianska kalendern infördes inom landet tid 1753 samt kallades "nya stilen".
gyllental, detta anförande liksom anger en års ordningsnummer inom Metons tvåhjulig. Perioden existerar 19 tid efter vilka månfaserna återigen infaller vid inom detta närmaste identisk datum.
heliakisk nedgång, inträffar detta dygn då ett himlakropp på grund av sista gången till säsongen existerar märkbart inom väster efter solnedgången. Jfr. kosmisk minskning.
heliakisk uppgång, inträffar detta dygn då ett himlakropp på grund av inledande gången till säsongen existerar märkbart inom öster före soluppgången.
Jfr akronytisk uppgång.
heliocentrisk, tillsammans solen vilket centrum, t.ex. en koordinatsystem tillsammans med origo inom solen alternativt en världssystem såsom bygger vid för att solen existerar centrum inom världsalltet.
heliometer, refraktor tillsammans med objektivlinsen delad inom halvor vilket kunna förskjutas relativt varandra.
Heliometern ger numeriskt värde bilder från enstaka himlakropp samt bildernas lägen varierar tillsammans med förskjutningen. Instrumentet användes till precisionsmätningar från små vinkelavstånd innan fotografiska metoder kom inom bruk. Den inledande heliometern tillverkades från J. Dollond 1754. tid 1838 publicerade F. Bessel sina konsekvens från mångåriga mätningar tillsammans ett heliometer från dubbelstjärnan 61 Cygni, vilka ledde mot den inledande bestämningen från enstaka stjärnparallax.
Hertzsprung-Russell-diagram, HR-diagram, enstaka grafisk skildring från stjärnornas absoluta ljusstyrkor alternativt luminositeter mot något mått vid deras temperatur, vanligen spektraltyp alternativt färg. enstaka stjärnas position inom diagrammet avslöjar inom vilken utvecklingsfas den befinner sig. Diagonalt inom diagrammet ifrån upphöjd ljusstyrka samt upphöjd temperatur mot nedsänkt ljusstyrka samt nedsänkt temperatur sträcker sig huvudserien.
Den representerar dem stjärnor liksom omvandlar väte mot helium inom sina centra. Stjärnmassan bestämmer positionen längs huvudserien tillsammans med dem maximalt massiva högst upp. Ovanför huvudserien befinner sig jätte- samt superjätteserierna tillsammans med stjärnor likt förbrukat vätet inom centrum samt befinner sig inom senare utvecklingsstadier. Långsamt kallnande stjärnor inom slutfasen från sin tillväxt upptar dem vita dvärgarnas zon inom HR-diagrammets nedre vänstra sektion.
H.N. Russell (1877-1957) samt E. Hertzsprung (1873-1967) fann omkring 1910 oberoende från varandra för att stjärnor tillsammans med identisk temperatur kunde äga olika luminositet samt lade därmed grunden mot HR-diagrammet.
himmelsekvator, den storcirkel vid himmelssfären likt delar sfären inom enstaka nordlig samt enstaka sydlig halva.
Jordens ekvatorsplan skär himmelssfären inom himmelsekvatorn.
himmelspoler, jordaxelns förlängning träffar himmelssfären inom numeriskt värde punkter, den norra himmelspolen samt den södra.
hippopede, ett planetbana vilket äger formen från siffran 8, genererad tillsammans hjälp från numeriskt värde koncentriska sfärer, vilka roterar tillsammans med identisk hastighet dock inom motsatt riktning.
homocentrisk, en världssystem tillsammans med människan inom centrum, motsatsen mot teocentrisk.
horisont, den storcirkel vid sky vars pol existerar zenit. Horisont är kapabel även betyda synrand, dvs observatörens begränsning.
Hubblekonstanten, Hubbleparametern, (symbol H), kosmologisk parameter såsom beskriver hastigheten inom universums expansion.
Värdet anses ligga ner omkring 70 km/s per megaparsek. Bestämningar från Hubblekonstanten bygger vid mätningar från rödförskjutning samt avstånd till avlägsna galaxer.
Hubbletelskopet, Hubble Space Telescope, HST, rymdteleskop tillsammans 2,4 m spegel, uppsänt 1990 samt tillsammans enstaka förväntad livslängd vid ca 20 tid. HST existerar byggt till observationer tillsammans olika hjälpinstrument inom synligt ljus, UV samt detta nära infraröda spektralområdet.
Servicebesök tillsammans med rymdfärjor besitter gjorts nära flera tillfällen.
huvudplaneterna, dem nio stora planeterna inom solsystemet, Merkurius,Venus, jorden, Mars, Jupiter, saturnus, Uranus, Neptunus samt Pluto.
huvudserie, titta Hertzsprung-Russell-diagrammet.
höstdagjämning, titta dagjämning.
höstdagjämningspunkten, den punkt vid himmelssfären var solen passerar ifrån den norra himmelshalvan mot den södra.
detta existerar den en skärningspunkten mellan ekliptikan samt himmelsekvatorn.
impetus, beteckningen vid "inre kraft" liksom redogör hur en kastat objekt fortsätter vidare. Impetusteorin formulerades från J. Buridan vid 1300-talet samt tillämpades även vid himlakopparna: Deras sfärer fortsätter tillsammans med identisk rotationshastighet likt dem ett gång fick nära världens alster eftersom detta ej finns någon himmelsk friktion.
Detta mekaniska synsätt existerar en steg vid vägen försvunnen ifrån den aristoteliska fysiken.
inklination, lutning, (symbol i), banelement, såsom anger vinkeln mellan banplanet på grund av ett himlakropp samt en referensplan. inom planetsystemet existerar referensplanet ekliptikan. Även andra betydelser förekommer, t.ex. kunna vinkeln mellan ekvatorsplan samt banplan till ett himlakropp kallas inklination.
inertia, tröghet, inom newtonsk mekanik, strävan - till enstaka lekamen likt ej utsätts till någon kraft - för att bibehålla sitt tillåtelse från vila alternativt likformig rätlinjig rörelse.
infrarödastronomi, IR-astronomi, observationer inom våglängdsområdet ifrån omkring 700 nm (0,7 mikrometer) mot 1 mm, dvs mellan detta synliga ljuset samt radioområdet inom detta elektromagnetiska spektret.
mot största delen blir IR-strålning absorberad inom jordatmosfären, dock några s.k. glasruta släpper igenom strålning mot marken. IR-strålning likt existerar långvågigare än 300 mikrometer sägs falla inom submillimeterområdet samt förmå observeras ifrån höga fjäll. Observationer vid IR-området görs ifrån upphöjd höjd inom atmosfären alternativt ifrån satellit.
IRAS genommönstrade beneath 1983 95% från sky samt registerade nära 250 000 IR-källor. Denna satellit äger följts från ISO 1995-98 samt ODIN 2001. IR-strålning observeras ifrån kropparna inom solsystemet, stjärnor tillsammans med kalla atmosfärer, stoftkorn samt stora molekyler inom den interstellära materien, ifrån stjärnbildningsområden samt galaxkärnor.
inre planeter, (eng.
underlägsen planets), planeter tillsammans banor närmare solen än jorden, dvs Merkurius samt venus. Efter effekt ifrån engelskans "inner planets", möter man även beteckningen inre planeter vid dem jordlika planeterna, likt även omfattar jorden samt Mars.
Stora magellanska molnet existerar ett dvärggalax inom omloppsbana kring Vintergatan.interkalation, en term inom tideräkningen vilket innebär inskjutande från ytterligare dagar, veckor alternativt enstaka kalendermånad (skottmånad) på grund av för att bringa enstaka lunisolarkalender inom takt tillsammans året.
jonisering, den process då enstaka atom genom negativt resultat från ett alternativt flera elektroner förändras ifrån för att existera neutral mot för att bli positivt elektriskt laddad.
enstaka jon förmå emellertid även bli negativt laddad, dvs erhålla en överskott från elektroner, dock inom detta fall benämnes ej processen jonisering.
julianska kalendern, tideräkning likt infördes från Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad kalenderår 46 f.Kr. inom denna almanacka börjar året den 1 januari, detta besitter 365 dygn samt vart fjärde tid existerar skottår.
på det sättet blir kalenderåret inom medeltal 365,25 dygn. detta ger vid 1000 kalenderår ett förskjutning inom förhållande mot årstidsåret (det tropiska året) tillsammans nära 8 dygn samt ledde mot införandet från den gregorianska kalendern.
kalender, 1. tideräkning, t.ex. den gregorianska kalendern. 2. almanacka
Kallipos cykel, 76-årsperiod, motsvarande fyra 19-årsperioder tillsammans 940 månader, vilket ger 27759 dygn.
detta existerar 1 dygn mindre än fyra metonska cykler, samt ger ett förbättrad överensstämmelse mellan månfas samt datum än Metons velociped.
kardinalpunkter, fyra punkter vid horisontens cirkel: nordpunkten, ostpunkten, sydpunkten samt västpunkten. Sett vid himmelssfären existerar nord- samt sydpunkten horisontens skärningar tillsammans meridianen, medan ost- samt västpunkten existerar horisontens skärningar tillsammans med himmelsekvatorn.
kiloparsek, kpc, tusen parsek.
klotformig stjärnhop, tät, ungefärligen sfärisk stjärnsamling innehållande tusentals mot miljoner stjärnor. dem klotformiga stjärnhoparna inom Vintergatan innehåller enstaka sektion från galaxens äldsta stjärnor. Hoparna formar ett sfärisk halo kring Vintergatans huvudplan.
Klotformiga stjärnhopar hittas även inom främmande galaxer. Jämför öppna stjärnhopar.
komet, små himlakropp inom väg eller spår kring solen. Den fasta kärnan vid några km består huvudsakligen från fryst vatten, dock tillsammans med inblanding från stoft. Kometer vilket kommer nära solen utvecklar ett tunn atmosfär, koma.
Kärnan samt koman kallas tillsammans till kometens skalle. detta kunna bli 100 000 km stort. Långa kometsvansar förmå utvecklas inom dem fall då kometer kommer ungefär vid jordens avstånd ifrån solen alternativt närmare. Ofta är kapabel man urskilja ett plasmasvans (av joniserad gas) samt ett stoftsvans.Kometbanorna existerar vanligen ellipser tillsammans upphöjd excentricitet, samt den mesta tiden från sitt varv kring solen tillbringar kometen inaktiv samt osynlig långt ut inom solsystemet.
eftersom kometerna förlorar massa nära varenda del nära solen måste deras livslängd artikel många mindre än solsystemets. ifrån reservoirer från små iskroppar inom solystemets ytterområden samt ut mot 100 000 astronomiska enheter, kunna nya kometer efter störningar komma in inom nya banor mot solens att vara nära något.
konjunktion, uppstår då numeriskt värde himlakroppar besitter identisk rektascension alternativt identisk längd inom ekliptikan.
venus samt Merkurius kunna befinna sig inom "nedre konjunktion" tillsammans med solen då dem står mellan solen samt jorden. Läget bortom solen kallas "övre konjunktion". Jämför motstånd.
konstellation, 1. stjärnbild, ett assemblage från stjärnor såsom bildar en iögonenfallande mönster. Ptolemaios namngav 48 stjärnbilder, medan den moderna stjärnkartan upptar 88 stycken.
Den Internationella Astronomiska Unionen, IAU, drog upp gränser mellan stjärnbilderna 1930 således för att läka sky existerar övertäckt från stjärnbilder inom olika former samt storlekar. 2. planeter alternativt andra kroppar inom solsystemet säges forma konstellationer tillsammans varandra samt tillsammans med stjärnor, solen samt månen.
kontinuerligt spektrum, emissionsspektrum vilket sträcker sig ovan en stort intervall inom våglängd. Kontinuerligt spektrum uppstår då joniserade atomer rekombinerar tillsammans fria elektroner alternativt då fria elektroner bromsas t.ex. inom närheten från ett atomkärna. Elektronerna förmå inom dessa fall äga varierande energier inom en brett intervall, vilket ger strålning vid varenda motsvarande frekvenser.
korona, solens yttersta atmosfär. Koronans gas existerar många tunn, dock gaspartiklarna besitter höga hastigheter samt temperaturen existerar omkring 1 miljon grader. Koronan existerar ej stadig utan förändras inom solvinden liksom sveper ut inom planetsystemet. Gasrörelserna styrs från magnetfältet. Koronan gränsar inåt mot kromosfären.
korpuskler, äldre benämning vid partiklar.
Korpuskularteorin uppställdes från Newton 1698 samt innebär för att ljus består från korpuskler liksom skickas ut tillsammans med upphöjd hastighet ifrån enstaka källa.
kosmisk bakgrundsstrålning, svag elektromagnetisk strålning tillsammans inom detta närmaste identisk intensitet ifrån varenda riktningar vid sky samt tillsammans en spektrum vilket motsvarar temperaturen 2,73 K.
Strålningen upptäcktes 1965 samt tolkas vilket enstaka rest från strålningen ifrån detta tidiga skede inom universums tillväxt då detta inledningsvis blev genomskinligt. Den kosmiska bakgrundsstrålningen existerar något varmare än genomsnittligt inom riktning mot Lejonets stjärnbild samt kallare inom motsatt riktning (Vattumannen).
Avvikelsen existerar 0,0033 K samt tolkas vilket enstaka konsekvens från för att jorden besitter ett rörelse relativt universums allmänna expansion. Temperaturvariationer från storleksordningen 100 mikrokelvin inom små områden, s.k. varma fläckar, tolkas vilket indikator vid fluktuationer inom densitet hos gasen inom en ungt universum.
kosmisk nedgång, den tidpunkt då man på grund av inledande gången till säsongen ser enstaka himlakropp vandra ner strax före soluppgången. Jfr heliakisk minskning.
kosmogoni, studiet från hur universums materiella kroppar bildats, oftast tillsammans inriktning vid solsystemets kroppar.
kosmologi, studiet från universums struktur tillsammans med inriktning vid för att konstruera modeller på grund av storskalig tillväxt samt tester från dessa modeller meddelst observationer.
kosmologiska principen, enstaka grundtanke nära konstruktionen från kosmologiska modeller. Den kosmologiska principen säger för att universum existerar homogent samt isotropiskt, dvs för att detta ej går för att särskilja speciella områden alternativt riktningar vilket avvikande ifrån resten från universum. i enlighet med den perfekta (ibland kallad fullkomliga) kosmolgiska principen inbegripes även tiden, därför för att ingen storskalig tillväxt skulle behärska urskiljas.
Den senare uppfattningen existerar tillämplig vid detta stationära tillståndets kosmologi (steady state-teorin) medan den allmänt rådande big bang-teorin bekänner sig mot ett svagare variant från den kosmologiska principen.
kromatisk aberration, detta avbildningsfel likt uppstår då ljus från olika frekvenser bryts inom ett lins samt samlar sig mot brännpunkter vid olika fokalavstånd.
titta akromatiskt objektiv.
kromosfär, detta solatmosfärsskikt liksom gränsar neråt mot fotosfären samt uppåt mot koronan. ifrån kromosfärens undre sektion, var temperaturen når en minimum nära 4000K faller gasens densitet kraftigt utåt inom solatmosfären medan temperaturen stiger mot 100 000 K. Kromosfären (färgsfären) äger fått sitt namn ifrån detta röda ljus likt framträder nära start samt slutet från totala solförmörkelser.
kronologi, läran angående tidsindelning samt tideräkning.
kulmination, detta läge till ett himlakropp då den passerar meridianen sett ifrån någon lokal vid jordytan. varenda dygn inträffar numeriskt värde kulminationer. Den likt sker närmast zenit kallas övre kulmination, den likt existerar längre ifrån zenit kallas undre kulmination. Cirkumpolära stjärnor förmå observeras inom båda sina kulminationslägen.
kvadrant, vinkelmätningsinstrument bestående från enstaka graderad kvartscirkelbåge samt ett rörlig ledd tillsammans sikte.
kvadratur, detta läge till ett himlakropp då sett ifrån jorden vinkeln mellan solen samt himlakroppen existerar 90E. Elongationen existerar då 90E alternativt 270E. nära halvmåne existerar månen inom kvadratur.
kvasar, enstaka typ från kompakt objekt tillsammans upphöjd rödförskjutning från sitt spektrum, upptäckt 1963. Variabel ljusstyrka tillsammans med perioder omkring en par dygn tyder vid för att kvasarerna ej existerar större än en par hundra astronomiska enheter. Kvasarer existerar avlägsna samt många luminösa. dem höga energierna förmå förklaras tillsammans med svarta hål likt sväljer infallande ämne.
Kvasaren existerar ett typ från energisk galaxkärna (AGN).
latitud, bredd, vid jorden detsamma såsom polhöjd, vid sky används ekliptikal bredd (latitud) på grund av vinkelavstånd ifrån ekliptikan samt galaktisk bredd (latitud) på grund av vinkelavståndet ifrån galaktiska ekvatorn.
ljushastighet, den elektromagnetiska strålningens hastighet (symbol c) inom vakuum, 299 792 485,0 m/s.
Denna hastighet förblir densamma oberoenda från den inbördes hastigheten mellan observatör samt ljuskälla. Ole Römer gjorde den inledande realistiska uppskattningen från ljushastigheten tid 1675.
ljusår, den sträcka ljuset färdas inom vakuum beneath en tropiskt (årstids-)år. 1 ljusår existerar 9,4607 H 1012 km = 0,3066 parsek = 63 240 astronomiska enheter.
Lokala galaxgruppen, den lilla team från galaxer var Vintergatan ingår. på grund av närvarande existerar ungefär 40 galaxer kända, dem flesta ljussvaga dvärggalaxer. Andromedagalaxen, Magellanska molnen samt Triangelgalaxen ingår inom Lokala gruppen, vilket omfattar en zon inom rymden tillsammans ca 5 miljoner ljusårs diameter.
longitud, längd, vid jorden mätes longitud ifrån Greenwichmeridianen mot öster samt väster 0E - 180E.
vid sky mäts ekliptikal längd (longitud) ifrån vårdagjämningspunkten mot öster längs ekliptikan. Galaktisk längd (longitud) mäts ifrån Vintergatans centrum (koordinater 2000: RA 17h 46m, dec. -28E 56') moturs på grund av enstaka betraktare likt ser Vintergatan ifrån dess norra blad (dvs den blad var jordens nordpol befinner sig).
luminositet, enstaka himlakropps totala utstrålade resultat.
Solens luminositet existerar 3,85A1026 W.
lunation, tidsintervallet mellan numeriskt värde likadana månfaser, t.ex. ifrån ett nymåne mot nästa.
lunisolarkalender, enstaka tideräkning såsom bygger vid för att dem tre enheterna soldygnet, månaden samt året sammanställs mot enstaka årsalmanacka.
eftersom ingen från enheterna existerar en helt antal från någon från dem andra existerar lunisolarkalendern komplicerad på grund av praktiskt bruk.
Magellanska molnen, numeriskt värde satellitgalaxer mot Vintergatan. Stora Magellanska molnet ligger vid avståndet 160 000 ljusår inom stjärnbilderna Svärdfisken (Doradus) samt Taffelberget (Mensa) samt upptar ca 6E vid sky.
Lilla Magellanska molnet ligger vid avståndet 200 000 ljusår inom Tukanen (Tucana) samt existerar ungefär hälften därför stort. en vätgasmoln, Magellanska strömmmen, sträcker sig ifrån Vintergatan samt sammanbinder dem båda Magellanska molnen. detta lilla molnet existerar långsträckt inom synlinjens riktning, samt detta existerar troligt för att tidvattenkrafter åstadkommit dem förlängda formerna nära närpassager.
Båda molnen klassificeras såsom oregelbundna, dock dem besitter stavstruktur tillsammans med antydan mot spiralarmar.
magnitud, storlek, en mått vid ett stjärnas ljusstyrka. Apparent magnitud mäter ljusstyrkan sett ifrån jorden utanför atmosfären medan helt magnitud existerar en mått vid stjärnans strålning oberoende från avståndet. Bolometrisk magnitud mäter stjärnans totala strålning vid varenda frekvenser.
Den bolometriska magnituden förmå räknas ifall mot luminositet.
makrokosmos, världsalltet
meridian, storcirkel likt går genom himmelspolerna samt zenit på grund av ett viss horisont. Meridianen skär horisonten inom syd- samt nordpunkterna.
meteor, stjärnfall, kortvarigt ljussken vid natthimlen orsakat från inträngande inom atmosfären från enstaka stoftpartikel, meteoroid, tillsammans med ursprung inom enstaka meteorit alternativt enstaka asteroid.
Skenet uppstår då partikelns ytskikt slits sönder från kolliderande luftatomer (ablation) tillsammans jonisation såsom resultat längs en 20-30 km långt stråk. detta typiska meteorskenet kommer ifrån enstaka partikel såsom existerar ca 8 mm inom diameter.
meteorit, den sektion från enstaka små himlakropp (meteoroid) vilket når marken efter passagen genom atmosfären.
dem vanligaste existerar stenmeteoriterna, dock eftersom järnmeteoriter existerar enklare för att urskilja hittas ungefär lika flera liknande. dem flesta meteoriter existerar fragment från asteroider dock detta finns några liksom anses komma ifrån månen samt ifrån Mars.
Metons cykel, ett period från 19 tid likt motsvarar 235 synodiska månader därför då såsom vid 2 timmar.
Man får vid bas från detta nästan identisk datum till lunationerna upprepade tillsammans med denna period. Jämför Kalippos velociped.
mikrokosmos, den lilla världen, även enskild varelse likt vid varenda punkter avspeglar makrokosmos.
mikrometer, en hjälpinstrument på grund av för att mäta små vinklar.
muwaqqit, enstaka tidskontrollant inom moskén, vanligen enstaka astronom liksom ser mot för att dem dagliga bönerna förrättas nära bestämda tider samt anger riktig riktning mot Mekka, dit varenda rättrogen måste vända sin bön.
månfasmånad, titta synodisk månad
månförmörkelse, den incident såsom inträffar då månen går in inom jordens skugga. då månen befinner sig inom halvskuggan existerar förmörkelsen ej märkbart till blotta ögat. Partiell månförmörkelse inträffar då månen delvis befinner sig inom helskuggan, samt total månförmörkelse då läka månen existerar inom helskuggan.
mörk energi, energi liksom får universum för att påskynda inom sin expansion. Observationer från många avlägsna supernovor tyder vid för att universums expansionshastighet existerar ökande.
mörk materia, osynlig (ickestrålande) ämne, vars närvaro inom universum härleds ur rörelseförhållandena inom galaxer samt galaxhopar var rörelserna existerar på grund av stora till för att förklaras från den synliga materiens gravitation samt ur gravitationslinseffekter.
Magellanska molnen [-gɛlɑ:ʹn-] (efter sjöfararen Magalhães (Magellan)), Stora samt Lilla magellanska molnet, numeriskt värde från Vintergatans satellitgalaxer, synliga liksom diffusa fläckar vid södra stjärnhimlen inom stjärnbilderna Svärdfisken samt Taffelberget respektive Tukanen.nadir, den punkt vid himmelssfären vilket existerar rakt motsatt zenit.
nebulosa, diffus ljusfläck alternativt mörkt himmelsområde liksom avtecknar sig mot ett bakgrund från stjärnor samt ljus nebulositet. i enlighet med äldre språkbruk omfattar nebulosabeteckningen allt diffust briljant himmelsljus tillsammans med undantag från kometer.
mot nebulosor räknades även vad såsom senare kom för att kallas galaxer, t.ex. "Andromedanebulosan". Den moderna beteckningen nebulosa omfattar gas- samt stoftmoln. då dem existerar upphettade lyser dem likt emissionsnebulosor. Reflekterande stoftkorn ger upphov mot reflexionsnebulosor, samt mörka nebulosor innehåller stoft vilket skymmer bakomliggande stjärnor samt gas.
neutron, elementarpartikel utan elektrisk laddning. Tillsammans tillsammans med protoner utgör neutronerna byggstenar mot grundämnenas atomkärnor.
neutronstjärna, ett extremt tät himlakropp, några ett fåtal 10-tals kilometer inom diameter, huvudsakligen uppbyggd från neutroner. Neutronstjärnor förmå bildas liksom kvarlevor från supernovautbrott inom massiva stjärnor samt vissa från dem är kapabel observeras likt pulsarer.
NGT Next Generation Telescope
nod, den punkt var enstaka himlakropps väg eller spår skär ett referenscirkel, t.ex.
ESO:s VISTA-teleskop äger gett oss enstaka fräsch fantastisk vy från Stora magellanska molnet, ett från våra närmaste galaktiska grannar.himmelsekvatorn alternativt ekliptikan. Uppstigande noden passeras då himlakroppen går ifrån söder mot norr. Motsatsen existerar den nedstigande noden.
nokturnal, instrument på grund av tidmätning tillsammans med hjälp från ställningen hos dem cirkumpolära stjärnorna, speciellt hur riktningen ifrån dem numeriskt värde stjärnor inom Karlavagnen liksom pekar ut Polstjärnan avviker ifrån riktningen ifrån nordmeridianen (från Polstjärnan mot horisontens nordpunkt).
nova, hastigt uppblossande himlakropp liksom är kapabel öka 10 magnituder beneath en par dygn samt vars ljusstyrka avklingar beneath loppet från månader. Novor uppkommer inom täta dubbelstjärnor, var den en komponenten existerar enstaka ljus dvärg samt den andra ett jättestjärna. Gas ifrån jättens ytterskikt överförs mot den vita dvärgen samt åstadkommer kärnreaktioner såsom leder mot explosioner vid dess yta samt massförluster.
ifall förloppet återkomma kallas novan rekurrent. Jämför supernova.
nutation, periodiska variationer inom precessionen hos jordaxeln. Nutationen upptäcktes från J. Bradley 1747. mot största delen beror nutationen vid för att månbanan lutar inom medeltal ca 5E mot ekliptikan. Månbanans noder utför en varv längs ekliptikan vid 18,6 tid vilket ger upphov mot nutationsperioden.
Man kunna även urskilja effekter från för att månens samt solens avstånd varierar.
nytändning, detta situation då den tilltagande månskäran ursprunglig blir märkbart efter nymåne.
objektiv, lins alternativt struktur från linser vilket ger enstaka foto inom teleskopet.
ockultation, detta fenomen såsom uppstår då enstaka mer närbelägen himlakropp, oftast månen alternativt ett planet, ses passerar framför enstaka ytterligare himlakropp.
Solförmörkelse existerar enstaka ockultation, medan månförmörkelse existerar ett "äkta" solförmörkelse, dvs himlakroppen inträder inom ett skugga.
oktaeteris, åttaårsperiod inom den gamla grekiska kalendern likt användes ifrån ca 520-talet f.Kr.
okular, lins liksom man tittar igenom då man använder en teleskop.
Olbers paradox, motsättningen mellan för att natthimlen existerar mörk samt för att ett ändlös universum tillsammans med stjärnor (eller galaxer) inom samtliga riktningar borde existera ljus. H. Olbers fäste uppmärksamhet vid paradoxen 1823, dock den existerar äldre än därför. Paradoxen erbjuder olika lösningar beroende vid kosmologisk modell.
Den är kapabel t.ex. förklaras tillsammans för att universum alternativt dess briljant ämne besitter begränsad ålder alternativt tillsammans hierarkisk struktur.
olympiad, den fyraårsperiod likt ligger mellan numeriskt värde olympiska spel.
opposition, detta läge vilket uppstår då numeriskt värde himlakroppar äger 180E skillnad inom rektascension alternativt inom ekliptikal längd.
Månen existerar inom motstånd (till solen) nära fullmåne.
parallax, skillnaden inom riktning mot en objekt sett ifrån numeriskt värde utsiktspunkter. Daglig parallax är kapabel bli mättad till relativt närbelägna himlakroppar, vilkas uppmätta riktningar existerar beroende från observatörens position vid jordytan. därför existerar t.ex.
månens högsta dagliga parallax (horiontalparallaxen), den vinkel beneath vilken ett månobservatör ser jordens radie. nära månens medelavstånd uppgår vinkeln mot 57'. Bestämning från årlig (trigonometrisk) parallax existerar den primär metoden till mätning från stjärnavstånd. Baslinjen existerar inom detta fall jordbanans diameter samt inom princip utnyttjar man den skillnad inom riktning såsom uppstår beneath jordens årliga banrörelse.
titta parsek.
parsek, pc, avståndsenhet definierad vilket detta avstånd vid vilket enstaka observatör ser sträckan 1 astronomisk grupp ta upp vinkeln 1 bågsekund.
perigeum, den punkt inom månens alternativt enstaka satellits väg eller spår kring jorden var avståndet existerar liksom minimalt.
perihelium, den punkt inom banan på grund av enstaka lekamen inom solsystemet, var kroppen befinner sig vilket närmast solen.
period-luminositetsrelationen, sambandet mellan cepheidernas periodiska rytmiska slag samt deras medelljusstyrkor. dem ljusstarkaste äger den längsta perioden. då relationen existerar känd förmå mätning från enstaka cepheids period ge dess luminositet, liksom tillsammans tillsammans med den uppmätta apparenta ljusstyrkan ger stjärnans avstånd.
planetarisk nebulosa, nebulosatyp liksom fått sitt namn från för att den liknar ett små rundel (som enstaka planet) sedd inom teleskopet. Planetariska nebulosor uppstår inom slutfaserna från stjärnutvecklingen, då himlakroppen blir instabil samt förlorar gas mot omgivningen.
pol, ett punkt vid enstaka sfär 90E ifrån dess ekvatorsplan.
Himmelspolerna existerar dem punkter var förlängningen från jordaxeln träffar himmelssfären. Ekliptikans pol samt den galaktiska polen äger motsvarande definitioner.
precession, ett cirkelrörelse från himmelpolerna kring ekliptikans poler tillsammans enstaka period vid 25 800 kalenderår. Cirkelns radie existerar 23,5 grader dvs detsamma såsom vinkeln mellan ekvatorsplanet samt ekliptikans strategi.
Precessionen beror vid för att jordens avplattning ger ytterligare massa nära ekvatorn samt för att månens samt solens gravitation strävar för att vrida jordens ekvatorsplan för att sammanfalla tillsammans med dess banplan. vid bas från jordrotationen uppkommer inom stället enstaka precesserande rörelse, lunisolarprecessionen. mot resultat från precessionen existerar även dagjämningspunkterna inom rörelse relativt stjärnhimlen.
Variationerna inom solens samt månens gravitationella effekt ger upphov mot nutationen, enstaka små periodisk svängning omkring en medelläge på grund av polen.
proton, elementarpartikel tillsammans med positiv elektrisk laddning. Tillsammans tillsammans neutroner utgör protonerna byggstenar mot grundämnenas atomkärnor.
pulsar, en objekt såsom skickar ut radiostrålning inom täta, regelbundna pulsande.
Den inledande pulsaren upptäcktes från J. Bell 1967. Pulsarerna äger identiferats tillsammans med neutronstjärnor tillsammans sådan orientering för att enstaka strålningskon sveper förbi jorden då himlakroppen roterar.
påskfullmåne, ett teoretiskt beräknad, s.k. metonsk alternativt ecklesiastisk, fullmåne såsom inträffar vid alternativt närmast efter 21 mars, samt efter vilken påskdagen bör infalla närmaste nästa vilodag.
Reglerna på grund av detta kristna påskfirandet bestämdes nära kyrkligt sammanträde inom Nicaea kalenderår 325.
påskgränsen, påskterminen, detta dygn då påskfullmånen inträffar.
qibla, böneriktning, inom islam mot Mecka.
quadrivium, dem fyra naturvetenskaperna aritmetik, matematik, toner samt astronomi liksom tillsammans tillsammans med trivium: grammatik , retorik samt dialektik utgör dem sju "fria konsterna" vilka undervisades inom nära medeltida högre lärosäten.
radialhastighet, hastighet inom synlinjens riktning, mot alternativt ifrån observatören. Radialhastigheten mätes ur dopplereffekten vid ett ljuskällas spektrum.
radiokälla, himmelsobjekt såsom utsänder radiostrålning.
radiostjärna, föråldrat namn vid radiokälla. Vanliga stjärnor äger ingen kraftfull strålning vid radiovåglängder.
radioteleskop, instrument konstruerade till för att ta emot samt registrera strålning vid radiovåglängder. eftersom radiovågor existerar långa behövs stora aperturer till för att nå god upplösning (detaljskärpa) inom "bilden". Radioteleskopen arbetar därför tillsammans stora reflektorer samt tillsammans med samverkan mellan flera teleskop (interferometriteknik) till för att nå effekten från stora aperturer.
radius vektor, sammanbindningslinjen mellan solen samt ett planet.
reflektor, spegelteleskop, teleskop vars ljussamlande objekt existerar ett spegel.
refraktor, linsteleskop, teleskop vars ljussamlande grupp existerar ett lins.
rektascension, R.A. α, koordinat inom ekvatorns struktur, titta ekvatoriella koordinater.
retrograd, beteckning vid rörelseriktningen på grund av ett himlakropp. Retrograd rörelse vid stjärnhimlen betyder för att himlakroppen rör sig ifrån öster mot väster relativt stjärnorna. Retrograd rörelse inom banan betyder för att ett himlakropp rör sig medsols sett ifrån ett position ovanför solens norra pol alternativt för att ett himlakropp roterar medsols sett ifrån nämnda position.
Resten förmå faktiskt artikel stjärnor ifrån detta Stora magellanska molnet likt plockas från Vintergatan, berättar Denis Erkal, medförfattare mot studien inom en pressmeddelande ifrån Cambridges universitet.RR Lyraestjärnor, pulserande stjärnor likt bl a hittas inom klotformiga stjärnhopar. eftersom RR Lyraestjärnorna äger en litet intervall inom medelljusstyrka, förmå dem användas till avståndsbestämningar vid liknande sätt liksom cepheiderna.
rödförskjutning, (beteckning z) förskjutning från spektrum på grund av ett ljuskälla mot spektrums röda, dvs långvågiga, ände.
Rörelse inom synlinjens riktning försvunnen ifrån observatören ger vid bas från dopplereffekten rödförskjutning. z-värdet defineras likt våglängdsförskjutningen inom förhållande mot vilovåglängden till den aktuella strålningen. tillsammans ökande avstånd inom den intergalaktiska rymden tilltal rödförskjutningen i enlighet med Hubbles lag: cz = Hr, var c existerar ljushastigheten, H existerar Hubblekonstanten samt r avståndet.
på grund av objekt vid stora avstånd betraktar man rödförskjutningen såsom ett påverkan från rymdens expansion snarare än egentlig hastighet. Den systematiska rödförskjutningen observeras till avlägsna galaxer. Inom Vintergatan samt Lokala gruppen kunna stjärnor såväl likt läka stjärnsystem uppvisa blåförskjutning. Relativistisk alternativt gravitationell rödförskjutning uppstår inom starka gravitationsfält därför för att strålningen drabbas från energiförlust då den rör sig igenom fältet.
Saroscykeln, enstaka velociped från förmörkelser vid 18 kalenderår samt 11 dygn. beneath denna period uppträder mån- samt solförmörkelser inom identisk ordning samt mellanrum. beneath Sarosperioden rör sig månbanans noder, dvs skärningspunkterna mellan månbanan samt ekliptikan, nära en varv runt ekliptikan.
sextant, vinkelmätningsinstrument, vanligen använt på grund av uppmätning från himlakroppars höjd ovan horisonten mot sjöss.
sfärisk aberration, avbildningsfel hos linser samt speglar. klotformade ytor bryter, respektive reflekterar dem strålar liksom träffar centralt mot en fokus vilket skiljer sig ifrån randstrålarnas fokus.
siderisk månad, månens omloppstid inom banan kring jorden relativt stjärnorna, 27,32166 dygn.
siderisk omloppstid, en varv inom ett himlakropps väg eller spår relativt stjärnorna.
skottår, kalenderår tillsammans med ett ytterligare ljus inskjuten. inom den gregorianska kalendern existerar vart fjärde tid skottår tillsammans med undantag från tre jämna sekelår från fyra.
solcykel, 1. den elvaåriga cykeln på grund av solaktiviteten. 2. ett period vid 28 kalenderår, efter vilken veckodagarna infaller vid identisk datum.
solfläck, mörkt region inom solens fotosfär. Solfläckarna tilltar inom storlek samt antal då solaktiviteten ökar. dem håller lägre temperatur än den omgivande solatmosfären samt utmärks från starka område runt en magnet där magnetiska krafter verkar.
solförmörkelse, den incident vilket inträffar då månen passerar framför solen ifrån jorden sett.
Flera solförmörkelser inträffar varenda kalenderår. Total solförmörkelse förmå observeras inom en högst några mil brett grupp såsom drar fram ovan jordytan tillsammans med jordrotationen. Utanför totalitetszonen existerar förmörkelsen partiell. angående månen existerar till avlägsen på grund av för att helt täcka solen uppstår ett ringformig solförmörkelse.
detta förekommer för att förmörkelser existerar delvis totala, delvis ringformiga. Partiella förmörkelser utan totalitetszon inträffar inom dem fall då månskuggan ej träffar marken.
solstånd, solens del genom sitt sydligaste (vintersolstånd) samt nordligaste (sommarsolstånd) läge inom ekliptikan. nära sommarsolståndet, omkring den 22 juni, står solen inom zenit någonstans vid Kräftans vändkrets, nära vinterstolståndet, omkring den 22 månad någonstans vid Stenbockens vändkrets.
Motsvarande punkter inom banan kallas solstitier.
sommartid, inleds tillsammans med för att flytta fram klockan enstaka 60 minuter vid våren samt avslutas nära återgång mot normaltid vid hösten tillsammans med för att flytta tillbaka klockan ett 60 minuter. Avsikten tillsammans med införandet från sommartid existerar för att den ljusa delen från dygnet bör utnyttjas förbättrad, något såsom knappast besitter mätbara effekter inom nordligt belägna länder.
landet existerar emellertid anpassat mot Europa.
Sothisperioden, enstaka velociped vid 1 460 tid inom den egyptiska kalendern. detta existerar den period detta tar på grund av året för att anlända tillbaka inom identisk läge inom förhållande mot årstiden ifall man använder sig från en kalenderår vid 365 dygn.
spektralanalys, studie från enstaka ljuskällas spektrum.
Detta avslöjar källans fysiska beskaffenhet såsom temperatur samt grundämnessammansättning.
spektralklassifikation, sortering från stjärnor efter utseendet hos deras spektra. Bland flera struktur förmå nämnas Harvardklassifikationen, liksom började utvecklas nära slutet från 1800-talet. MK-klassifiktionen existerar ett utbyggnad mot för att förutom sortera stjärnor efter temperatur (se spektraltyp) även indela dem inom luminositetsklasser.
spektraltyp, enstaka assemblage från stjärnor såsom uppvisar identisk absorptionslinjer inom sina spektra. dem flesta stjärnor faller inom spektraltyperna O, B, A, F, G, K samt M såsom motsvarar fallande yttemperatur.
spektrallinjer, absorptions- samt emissionslinjer. Tunna varma gaser uppvisar emissionslinjespektra medan stjärnor äger kontinuerliga spektra genomdragna från absorptionslinjer.
spektrograf, instrument vilket utför en spektrum från infallande ljus. Spektrografen innehåller ett disperserande (ljusspridande) avdelning, vanligen en gitter. Prismaspektrografer existerar antika dock moderna spektrografer är kapabel innehålla en prisma tillsammans med gitterritsor vid ytan, en s.k. grism. inom Fourierspektrografen utnyttjas interferens mellan ljusstrålar vilket gått olika vägar samt liksom tillsammans hjälp från frekvensanalys (Fouriertransform) förmå översättas mot en spektrum.
spektroskopisk dubbelstjärna, titta dubbelstjärna.
spiralnebulosa, äldre beteckning vid spiralgalax. titta nebulosa samt galax.
steady state-teorin, stationära tillståndets teori, ett släkt från kosmologiska teorier såsom bygger vid grundtanken för att universum liksom totalitet ej uppvisar någon långsiktig tillväxt.
i enlighet med steady-state teorier pågår alster från ämne, vilket håller medeldensiteten konstant trots universums expansion. Teorin presenterades 1948 från H. Bondi, T. Gold samt F. Hoyle. Jämför big bang.
stjärnfall, titta meteor
storcirkel, enstaka cirkel liksom utgör skärningen mellan ett sfärisk yta samt en program likt går genom sfärens medelpunkt.
andra skärningar bildar lillcirklar. Den kortaste vägen mellan numeriskt värde punkter vid ett sfär ligger vid den (unika) storcirkel vilket går igenom punkterna.
supernova, stjärnexplosion. Ljusökningen existerar ungefär 1000 gånger således massiv såsom hos novor. Supernovor indelas inom numeriskt värde huvudtyper: dem exploderande, såsom klassificeras Ia, anses uppstå inom dubbelstjärnor var ett kompakt komponent (vit dvärg) får sålunda många massa ifrån den andra himlakroppen för att massgränsen på grund av stabilitet (Chandrasekharmassan) överskrides, nya kärnreaktioner sätter in samt bota himlakroppen exploderar.
detta existerar även möjligt för att den exploderande supernovan uppstår genom sammansmältning från numeriskt värde vita dvärgar. Den andra huvudtypen från supernova innehåller massiva stjärnor, vilket undergår gravitationell sammanbrott inom slutfasen från sin tillväxt. Man skiljer denna plats mellan typ II, likt nära explosionen besitter ett avgörande väteatmosfär, typ Ib likt besitter tappat bort eller missat vätehöljet samt typ Ic vilket därtill tappat bort eller missat sitt yttre helium.
svart hål, plats inom rymden, begränsat från enstaka händelsehorisont, vars radie bestäms från detta svarta hålets massa. en mörk hål existerar en objekt tillsammans en därför starkt gravitationsfält för att flykthastigheten existerar större än ljushastigheten, samt inga signaler förmå passera genom händelsehorisonten mot omvärlden. Svarta hål är kapabel tänkas bildas nära supernovautbrott var den kompakta reststjärnan besitter sålunda massiv massa för att den ej uppnår något stabilt tillåtelse såsom neutronstjärna.
Massiva svarta hål förmå befinna sig inom galaxcentra samt den gravitationella energi likt frigöres då gas faller in inom svarta hål anses artikel energikällan på grund av kvasarer samt andra aktiva galaxkärnor.
synodisk månad, tiden mellan numeriskt värde vid varandra nästa lika faser hos månen, t.ex. mellan numeriskt värde nymånar. Den synodiska månaden existerar 29,5306 dygn.
synodisk omloppstid, tiden till en varv till enstaka himlakropp runt enstaka ytterligare sett ifrån jorden. T.ex. utgör tiden mellan numeriskt värde vid varandra nästa oppositionslägen till ett planet dess synodiska omloppstid.
syzygy, tidpunkten då månen existerar inom motstånd alternativt inom konjunktion tillsammans solen.
söndagsbokstav, enstaka tecken såsom tilldelas söndagarna beneath en kalenderår beroende vid då inom start från året den inledande söndagen inträffar. existerar årets inledande dygn ett vilodag existerar söndagsbokstaven A, ifall detta existerar den andra dagen vilket existerar vilodag blir detta B osv mot G. Man ingenkänner alltså kalenderår tillsammans identisk söndagsbokstav genom för att en visst datum infaller vid identisk veckodag.
Skottår äger numeriskt värde söndagsbokstäver, ett likt gäller start från året samt ett ytterligare efter skottdagen.
teocentrisk, (från grek. theós = Gud), en världssystem såsom besitter Gud inom centrum, motsatsen mot homocentrisk.
transit, del, användes vanligen till Merkurius- samt Venuspassage, dvs då planeten ifrån jorden sett passerar framför solskivan.
Genomsnittligt inträffar 13 Merkuriuspassager per århundrade. Nästa kommer den 8 november 2006.
Stora magellanska molnet existerar ett oregelbunden dvärggalax inom stjärnbilderna Svärdfisken samt Taffelberget.Venuspassagerna uppträder inom par tillsammans 8 års mellanrum, samt ovan 100 kalenderår mellan paren. Förra paret uppträde 1874 samt 1882. Senaste passagen ägde utrymme den 8 juni 2004 samt dess par kamrat inträffar den 6 juni 2012. vid 1700-talet observerades Venuspassagerna ifrån observationsorter vid stora inbördes avstånd vid jorden samt skillnaderna liksom uppmättes kunde användas mot sin tids bästa bestämningar från solparallaxen (solavståndet) samt på det sättet kurera solsystemets dimensioner.
trivium, titta quadrivium.
tropik, titta vändkrets
tropiskt år, årstidsår, tiden på grund av en varv från solen vid stjärnhimlen relativt vårdagjämningspunkten, 365,2422 medelsoldygn.
ultraviolett strålning, UV-strålning, elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet ifrån detta synliga ljuset mot röntgenområdet, omkring 350 nm mot 90 nm.
Atmosfären existerar ogenomskinlig till UV-strålning utom till dem allra längsta UV-våglängderna. dem inledande observationerna inom UV-astronomin gjordes tillsammans med raketer. Satellitobservationer började genomföras vid 1960-talet. IUE-satelliten 1978-96 äger följts från satelliter till den maximalt kortvågiga UV-strålningen: Rosat, 1990 samt EUVE 1992.
UV-strålning kommer t.ex. ifrån dem hetaste stjärnorna samt ifrån interstellär gas.
undre kulmination, titta kulmination
variabla stjärnor, variabler, stjärnor tillsammans skiftande ljusstyrkor. Ursprunget mot variationerna existerar bas mot indelning inom några huvudgrupper: Förmörkelsevariabler (se dubbelstjärnor), varierar vid bas från ömsesidigt förmörkelser från komponenterna.
Pulserande stjärnor varierar inom storlek samt temperatur, ett sektion regelbundet (ex. cepheider, RR Lyraestjärnor) andra utan synbar period. Även exploderande (eruptiva) stjärnor räknas mot dem föränderliga.
Vintergatan, detta diffusa ljusa grupp såsom bildar enstaka cirkel runt stjärnhimlen. Vintergatan existerar även namnet vid läka stjärnsystemet, vars huvudplan avslöjar sig inom detta ljusa bandet.
Vintergatan existerar enstaka spiralgalax tillsammans med flera hundra miljarder stjärnor samt tillsammans gas samt stoftmoln koncentrerade mot huvudplanet. Solen befinner sig ca 26 000 ljusår ifrån centrum. Vintergatans ställning liksom en självständigt stjärnsystem, besitter varit känd sedan 1920-talet.
vintersolstånd, titta solstånd
visuell magnitud, ljusstyrka inom ögat känslighetsområde, tillsammans maximum nära 560 nm.
Vanligen användes V-magnituden (V på grund av visuell) inom detta fotometriska systemet UBV till för att ange visuell magnitud.
vit dvärg, kompakt himlakropp, ungefär från jordens storlek dock tillsammans med solens massa. Den vita dvärgen existerar ett reststjärna vilket bildas inom slutfasen från utvecklingen till lågmassiva stjärnor.
volvella, räkneinstrument inom vilket dem olika cirklarna inom den ptolemaiska astronomin representeras från runda, graderade skivor. tillsammans ett lätt inställning från dessa skivor kunna man beräkna planeternas position.
vårdagjämning, titta dagjämning
vårdagjämningspunkten, den skärningspunkt mellan himmelsekvatorn samt ekliptikan var solen går ifrån södra himmelshalvan mot den norra.
yttre planeter, planeter tillsammans banor utanför jordbanan. Jämför inre planeter
zenit, den en från polerna inom horisontens koordinatsystem, den motsatta heter nadir. Zenit befinner sig vid 90E höjd ovan horisonten.
På södra halvklotet plats Magellanska molnen kända bland urinvånare, inklusive söderhavsöbor samt Australiens aboriginer.zij, inom islamisk astronomi, en tabellverk på grund av kalkyl från bl.a. solens , månens samt planeternas positioner beneath året.
Zodiaken, titta Djurkretsen
år, tidsenhet grundad vid jordens omlopp kring solen. Beroende vid referenspunkt definieras flera olika år: anomalistiskt tid existerar omloppstiden relativt periheliet, 365,2596 medelsoldygn, tropiskt tid existerar en varv relativt vårdagjämnigspunkten, 365,2422 medelsoldygn, sideriskt tid (stjärnår) existerar en varv relativt enstaka himlakropp, 365,2564 medelsoldygn.
Kalenderåret inom den gregorianska kalendern existerar 365,2425 medelsoldygn.
årstider, astronomiskt bestäms årstiderna efter jordens område inom sin väg eller spår runt solen, titta dagjämning samt solstånd.
öppen stjärnhop, enstaka lag från tämligen nybildade stjärnor. Antalet detaljerad stjärnor kunna variera mellan några tiotal samt flera tusen.
dem öppna stjärnhoparna existerar emellertid ej rika stjärnrika likt dem klotformiga, samt skiljer sig även ifrån dessa genom för att artikel koncentrerade mot Vintergatans strategi var stjärnbildning pågår. Tidigare kallades dem öppna stjärnhoparna "galaktiska".
övre kulmination, titta kulmination
Författare: Anita Sundman samt Jan Schober
Kommentarer mot denna blad skickas via E-mail mot webmaster@astro.su.se.