Vilka olika vävnader finns i kroppen

Bindväv existerar enstaka vävnad vilket består från celler samt intercellulärt ämne. då detta gäller mekanisk funktion kallas bindväv på grund av bind- samt stödvävnad.

Bindväv utgör "skelettet" inom flera organ.

Den finns nästan överallt inom kroppen - den existerar enstaka sektion från slemhinnor, hud, subkutan vävnad, separerar muskler, bildar skelettet på grund av inre organ.

Embryonal tillväxt från bindväv

Nästan all bindväv existerar en derivat från detta mellersta germinalarket (mesoderm).

Så fungerar celler samt vävnader.

Mesenchyme existerar en etapp från primitiv embryonal bindväv såsom består från celler utan fibrer.

Typer från bindväv:

• Bindväv
• Brosk
• Ben
• Cement samt dentin (tand)

Bindvävens struktur samt funktion

Bindväv existerar detta inledande vilket bildas beneath embryonalutvecklingen.

Den består från celler samt intercellulärt ämne. Bindvävsceller existerar antingen fixerade alternativt vandrande.

Fasta celler omfattar fibrocyter, retikulära celler, pigmentceller samt fettceller.

Vandrande bindvävsceller inkluderar makrofager, mastceller, plasmaceller samt vissa blodceller. detta interstitiella materialet äger ett gelliknande konsistens.

Celler inom människokroppen uppgår mot tusen miljarder samt finns inom varenda former samt storlekar.

detta består av:

• Grundläggande amorf massa - en komplex från proteiner samt polysackarider (ett komplex från proteiner samt sockerarter)
• Fibrer från huvudsakligen proteinkaraktär - kollagena, elastiska, retikulära

Typer från ligament:

• Mesenchyme - embryonal vävnad
• Rosol - embryonal vävnad tillsammans celler, kollagena samt retikulära fibrer, förekommer beneath embryonalperioden inom navelsträngen
• Gles samt styv kollagen - består från celler samt intercellulärt ämne
  • representerar den elementär strukturen inom bindväv
  • det existerar ett intercellulär bindväv - den fyller år ut mellanrummen mellan andra vävnader
  • Den glesa kollagena bindväven besitter viktiga funktioner till näring samt ämnesomsättning inom andra vävnader
  • styva ligament existerar antingen strukturerade alternativt oordnade samt bildar ligament, fascia samt senor

• Elastisk bindväv - den existerar anpassningsbar, fibrerna inom den förmå töjas, den finns inom väggarna inom vissa stora artärer alternativt likt enstaka sektion från vissa ligament inom ryggraden
• Retikulärt ligament - består från retikulära celler samt fibrer, bildar en rumsligt nätverk
  • bildar detta elementär nätverket inom lymfatisk vävnad, benmärg samt mjälte

• Fettbindväv - delas in inom ljus samt brun, ansvarar på grund av lagring samt frisättning från fett
  • Brun kroppens fettlager kallades enstaka gång på grund av övervintringskörteln - hos människor finns den främst inom dem djupare delarna från kroppen
  • fettvävnad producerar även vissa hormoner samt tillväxtfaktorer

Ligament funktion:

Den primära funktionen till bindväv inom kroppen existerar mekanisk.

Den håller samman andra vävnadselement samt bildar elastiska höljen, sega samt flexibla ligament alternativt elastiska foder likt fettvävnad.

Den äger även funktioner inom ämnesomsättningen samt inom värmeregleringen från kroppen.

Den medverkar inom överföringen från en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt ämnen mellan blodet samt olika vävnader.

Den utgör även vattenreservoaren inom människokroppen.

Fettvävnad används liksom enstaka energireservoar.

Dessutom existerar den involverad inom immunförsvaret samt sårläkning.

Brosk existerar ett seg samt styv bindväv. detta kunna skäras tillsammans med ett verktyg, detta existerar ej hårt. Broskcellerna existerar strukturerade vid en sådant sätt för att detta finns ett mantel runt dem samt enstaka gård runt den.

Den intercellulära massan inom brosk består från kollagen, kondroitinsulfat.

De tunna fibrerna existerar antingen kollagena alternativt elastiska.

dem produceras från broskceller inom form eller gestalt från prekursorer.

Typer från brosk:

1. cellulärt brosk - innehåller ett minimal mängd intercellulärt material
2. hyalinbrosk - glasartat (intercellulärt) ämne finns inom upp mot 95% från brosket
3. elastiskt brosk - innehåller både elastiska fibrer samt kollagenfibrer samt existerar många elastiskt
4. bindbrosk - matt, vitt, många starkt

Ben, alternativt osseös vävnad, existerar ett ljus, hård bindväv.

Vävnad existerar ett katalog celler inom enstaka organism liksom tillsammans tillsammans extracellulära komponenter existerar avsedda till enstaka alternativt flera specifika funktioner.

Den äger främst ett stödjande funktion, dock även enstaka skyddande funktion. detta intercellulära materialet på denna plats innehåller även ett mineralkomponent likt ger benet hårdhet samtidigt såsom detta bibehåller viss elasticitet.

Benceller existerar involverade inom regleringen från kalcium inom kroppsvätskor.

Benvävnad bildar antingen en nätverk alternativt existerar modifierad inom lager.

inom detta avseende existerar ben uppdelat inom fibröst samt skiktat.

Benvävnad bildar skelettet.

Sjukdomar inom bindvävssystemet

Diffusa bindvävssjukdomar är:

Systemisk lupus erythematosus

Detta existerar enstaka autoimmun sjukdom såsom påverkar nästan samtliga viktiga kroppsdel inom kroppen.

Den påverkar främst lederna, huden, hjärt-kärlsystemet, njurarna, lungorna alternativt detta centrala nervsystemet.

Det existerar ännu ej känt vilket vilket orsakar denna sjukdom.

Bilden domineras från autoantikroppar (antikroppar vilket angriper kroppens egna vävnader).

Den gemensamma divisor till sjukdomen existerar skador vid blodkärlsväggen (vaskulit).

Sjukdomen yttrar sig vid olika sätt: intolerans mot solljus, håravfall, svullna lymfkörtlar, ökad utmattning, ledvärk, överdriven svettning alternativt muskelvärk.

• Hudmanifestationer: 80% från patienterna utvecklar rodnad inom ansiktet
• Hjärtmanifestationer: inflammation inom hjärtmuskelvävnad samt hjärtsäcken
• Lungmanifestationer: inflammatorisk involvering från pleura, lunginflammation
• neurologiska manifestationer: tillväxt från organiskt hjärnsyndrom - diffus skada - nedgången kognitiv förmåga (inlärning, minne ...), demens, dock även brådskande stroke, epilepsi
• blod manifestationer: anemi - minskad produktion från röda blodkroppar
• ledmanifestationer: artrit, deformiteter

Diagnos från sjukdomen ställs genom ekokardiografi, magnetisk resonanstomografi alternativt elektroencefalografi.

Organsystem.

Ibland måste även ett biopsi från den drabbade vävnaden tas.

Behandling: kortikosteroidbaserade medicin, immunsuppressiva medel (för för att undertrycka immunitet).

Systemisk sklerodermi

Är ett bindvävssjukdom vilket påverkar huden samt dem inre organen. Den innebär sklerotisering (förhårdnad) från perifera blodkärl samt organblodkärl.

Orsaken mot sjukdomen existerar okänd.

De allmänna symtomen existerar utmattning, nedstämdhet samt viktminskning.

Bilden domineras från vaskulära abnormiteter, vilket existerar förknippade tillsammans med dålig tolerans till växlingen ifrån värme mot kall luft. Förstyvning samt förtjockning från huden förekommer.

Kap 4 & 5, Vävnader samt Hud. avsnitt 4 Organisation vid vävnadsnivå.

Klåda är kapabel förekomma.

Behandling.

Kortikosteroider alternativt immunosuppressiva medel (för för att hämma immunförsvaret) ges.

Sjögrens syndrom

Inflammatoriskt engagemang inom dem exokrina körtlarna (endokrina körtlar) ligger inom förgrunden till sjukdomen. Bukspottkörteln, huden, svettkörtlarna, slemkörtlarna inom tarmen, luftrören alternativt kvinnliga könsorgan är kapabel även påverkas.

Orsaken mot sjukdomen existerar okänd.

Manifestationer från sjukdomen inkluderar:

• Påverkan vid spottkörtlarna - muntorrhet, smärtsam svullnad från körtlarna.
• Ögonpåverkan - minskad tårproduktion - brännande, främmande alternativt skärande emotion inom ögat, yrsel
• Hudpåverkan - torr hud tillsammans minskad svettproduktion
• Genital effekt - ömhet nära samlag

Behandling: fukta munnen, svälj ofta, kortikosteroider, ibland andra immunsuppressiva medel.

Vaskulit

En sjukdom vilket orsakas från inflammation inom blodkärlen.

Den kunna orsaka förträngning alternativt tillslutning från blodkärlet.

Orsaker mot sjukdomen:

• okänd orsak
• åtföljs från andra sjukdomar

Manifestationer: förhöjd kroppstemperatur, viktminskning, muskelvärk, ledvärk, utmattning, ibland frätande hud.

Behandling: kortikosteroider, ibland sammansatt immunosuppressiv behandling.

Undergrupper: Wegeners granulomatos, mikroskopisk polyarterit, Churg-Strauss syndrom, Henoch-Schönlein purpura, polyarteritis nodosa, Kawasakis sjukdom, Bürgers sjukdom.