Hur många röster fick sd i riksdagsvalet
Riksdagsvalet inom land 2022
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagens 349 platser | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Opinionsundersökningar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Valdeltagande | 84,21 % 2,97 %▼ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Största område efter valkrets (vänster) samt samhälle (höger): | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Riksdagsvalet inom land 2022 ägde utrymme söndagen den 11 september2022 till för att fördela platserna inom Sveriges riksdag inför mandatperioden 2022–2026.[3] Samtidigt hölls även allmänna omröstning mot kommun- samt regionfullmäktige.
Så på denna plats fördelades riksdagens 349 platser mellan dem åtta partier liksom fick minimalt 4 andel från rösterna inom riksdagsvalet 2022: Socialdemokraterna (S) fick 107 mandat.inom riksdagsvalet 2022 plats 7 775 390 personer röstberättigade.[4]
Under den föregående mandatperioden bildade Socialdemokraterna beneath partiledaren Stefan Löfven ett minoritetsregering tillsammans tillsammans Miljöpartiet samt tillsammans stöd från Centerpartiet, Liberalerna samt Vänsterpartiet. Detta gjordes efter ett långvarig regeringsbildning vilket plats ett resultat från detta komplicerade parlamentariska läget efter riksdagsvalet 2018.[5] vilket enstaka påverkan förklarades Alliansen (som bestod från dem borgerliga partiernaModeraterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet samt Liberalerna) upplöst vid riksnivå.[6] Löfven fanns statsminister beneath enstaka turbulent mandatperiod liksom präglades från Covid-19-pandemin samt enstaka regeringskris.
inom augusti 2021 meddelade Löfven sin avgång liksom statsminister samt ersattes från finansministernMagdalena Andersson inom november 2021. Andersson bildade enstaka enpartiregering tillsammans stöd från Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Miljöpartiet. Den nya regeringen fick fram mot valet ägna många tidsperiod vid för att hantera konsekvenserna från detta något som har blivit sämre eller försämrats säkerhetsläget liksom uppstod efter Rysslands invasion från Ukraina 2022.[7] inom femte månaden i året 2022 tog regeringen beslut ifall för att landet skulle ansöka angående medlemskap inom Nato.[8] beneath hösten 2021 bildades ett politisk högeropposition tillsammans Moderaternas partiledare Ulf Kristersson såsom statsministerkandidat, tillsammans med sitt primära uppgift för att forma ett borgerlig statsmakt tillsammans Kristdemokraterna samt tillsammans med stöd från Sverigedemokraterna samt Liberalerna.[9][10]
I detta slutgiltiga valresultatet såsom räknades färdigt den 17 september 2022 fick Moderaternas koalition beneath Ulf Kristersson 49,59 andel från rösterna medan Socialdemokraternas koalition beneath Magdalena Andersson fick 48,87 procent.[11] Moderaternas koalition fick majoritet tillsammans 176 mandat, vilket existerar 3 mandat fler än Socialdemokraternas koalition såsom fick 173 mandat.
Socialdemokraterna blev detta största grupp tillsammans 30,33 andel från rösterna samt erhöll 107 mandat. Sverigedemokraterna fick 20,54 andel från rösterna tillika 73 mandat samt gick därmed ifall Moderaterna mot för att bli Sveriges näst största riksdagsparti, enstaka position likt Moderaterna innehaft sedan riksdagsvalet 1979.[12] Moderaterna inom sin tur fick 19,10 andel samt erhöll 68 mandat.[11] Enbart Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Miljöpartiet ökade efter valet, medan Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna samt Liberalerna förlorade några från sina tidigare mandat.[11] Den 15 september begärde Magdalena Andersson för att ett fåtal bli entledigad liksom statsminister.[13]
Efter valet höll Moderaterna regeringsförhandlingar tillsammans företrädare ifrån Kristdemokraterna, Liberalerna samt Sverigedemokraterna.
Genom Tidöavtalet kom partierna överens angående för att Ulf Kristersson skulle forma enstaka statsmakt tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna samt Liberalerna, samt för att partierna skulle äga en nära samarbete tillsammans Sverigedemokraterna.[14] Den 17 oktober 2022 blev Ulf Kristersson vald vilket statsminister från riksdagen samt Regeringen Kristersson kunde tillträda nästa dygn.
Föregående mandatperiod
[redigera | redigera wikitext]Regeringsbildningen efter valet 2018
[redigera | redigera wikitext]Efter riksdagsvalet 2014 befann sig Socialdemokraterna samt Miljöpartiet inom regeringsställning genom Regeringen Löfven inom, tillsammans med Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven likt statsminister.[15] Efter riksdagsvalet 2018 plats Socialdemokraterna kvar detta största riksdagspartiet, trots för att man förlorade 13 mandat inom jämförelse tillsammans med detta föregående riksdagsvalet.[16] 2018 års valresultat resulterade inom för att varken dem rödgröna (Socialdemokraterna, Miljöpartiet samt Vänsterpartiet; totalt: 144 mandat) alternativt Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna samt Kristdemokraterna; totalt: 143 mandat) ägde personlig majoritet på grund av för att behärska forma statsmakt.
Samtidigt erhöll dem oberoende Sverigedemokraterna efter valet 62 mandat.[16][17]
I enstaka statsministeromröstning den 25 september 2018 prövades Stefan Löfvens stöd liksom statsminister från Sveriges riksdag.[18] Resultatet blev för att Regeringen Löfven inom avgick samt detta komplicerade parlamentariska läget bidrog mot långvariga regeringsförhandlingar beneath riksdagens talmanAndreas Norléns ledning, var olika regeringsalternativ undersöktes samt prövades inom riksdagen.[19] Regeringen Löfven inom agerade övergångsregering tills enstaka färsk statsmakt kunde bildas.[20] Moderaternas partiledare Ulf Kristersson fick inom uppgift från Norlén för att sondera förutsättningarna på grund av för att forma ett statsmakt.
då Kristersson uppgav för att denne ville ta stöd från Sverigedemokraterna på grund av för att forma sin statsmakt, valde både Centerpartiet samt Liberalerna för att omrösta nej vid hans kandidatur.[21] Löfven fick senare inom uppgift för att forma statsmakt, dock även hans regeringsunderlag röstades ner från riksdagen.[22] Norlén avgjorde för att enstaka ytterligare statsministeromröstning skulle behållas inom januari 2019.
Efter för att januariavtalet ingåtts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet samt Liberalerna (de därför kallade "januaripartierna"),[23] liksom för att avtalet tolererades från Vänsterpartiet,[24] kunde slutligen Regeringen Löfven II (Socialdemokraterna samt Miljöpartiet) tillträda den 21 januari 2019.[5] vilket enstaka utfall förklarades Alliansen upplöst vid riksnivå från företrädare till dem grundlig partierna.[6] beneath 2019 öppnade Moderaterna samt Kristdemokraterna på grund av samarbete tillsammans detta politiskt isolerade Sverigedemokraterna.[25][26]
Covid-19-pandemin samt regeringskris
[redigera | redigera wikitext]Under våren 2020 ställdes Regeringen Löfven II inför coronavirusutbrottet inom land samt ett krisgrupp upprättades.[27] detta inledande verifierade fallet från covid-19 inom land fick sin bedömning den 31 januari 2020.[28] på grund av för att bromsa smittspridningen satte regeringen beneath april upp en uppgift angående för att 100 000 skulle behärska testas inom veckan.[29] Ansvariga konstaterade dock för att landet ej lyckades tillsammans målet för att skydda äldre personer särskilt väl,[30][31] liksom för att smittskyddsorganisationer ej heller ägde tillräckliga tillgångar till för att klara masstestning samt tillhandahålla skyddsutrustning.
land avbröt kontaktspårning bland allmänheten redan inom mitten från mars 2020 samt nådde sedan ej uppställda syfte till antal testade personer förrän inom september 2020.[32][33] inom motsats mot Världshälsoorganisationens rekommendationer avrådde Folkhälsomyndigheten allmänheten ifrån för att nyttja sig från munskydd.[34] beneath pandemin utfärdade ej regeringen någon nedstängning.
inom stället införde regeringen ifrån samt tillsammans 29 mars 2020 restriktioner på grund av allmänna sammankomster samt offentliga tillställningar.[35] Merparten från restriktionerna blev tagna försvunnen den 9 månad 2022.[36] Regeringens samt Folkhälsomyndighetens coronastrategi fick hård bedömning från både Coronakommissionen samt Riksrevisionen.[37][38][39] Bortsett ifrån pandemihanteringen besitter Socialdemokraterna fått återkommande bedömning från högerpartierna gällande regeringens hantering från detta dödliga våldet inom landet, inom synnerhet kring detta rekordhöga antalet dödsskjutningar samt gängrelaterat våld, vilket partiledaren Ulf Kristersson kallade till "Sveriges andra pandemi".[40][41][42]
Genom januariavtalet avskaffades extra skatt den 1 januari 2020, i enlighet med den ekonomisk plan liksom presenterades den 18 september 2019.[43] Vänsterpartiet motsatte sig detta beslut samt uppgav senare för att dem skulle inleda en misstroendevotum mot Regeringen Löfven II.[44] inom juni 2021 yrkade Regeringen Löfven II samt januaripartierna till en insättning angående fri fastställande av hyror nära nyproduktion.[45] liksom svar mot detta meddelade Vänsterpartiet för att dem saknade tillit till Regeringen Löfven II.[46][47] Sverigedemokraterna yrkade då till ett misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven samt hans regering.[48] beneath misstroendeomröstningen den 21 juni 2021 fälldes Regeringen Löfven II från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna samt Vänsterpartiet.[49] detta plats inledande gången likt ett svensk statsminister fälldes inom enstaka misstroendeomröstning.[50] Efter omröstningen meddelade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni för att hennes område skulle slutföra regeringssamarbetet samt för att dem inom stället kommer för att eftersträva ett borgerlig regering.[51] Talmannen Norlén föreslog för att Löfven skulle forma statsmakt.
Den 7 juli 2021 blev Löfven omvald mot statsminister samt bildade Regeringen Löfven III (Socialdemokraterna samt Miljöpartiet).[52][53] enstaka tidsperiod senare meddelade Löfven för att denne beneath hösten 2021 skulle avgå både liksom statsminister samt liksom partiledare på grund av Socialdemokraterna.[54] nära identisk tidpunkt bildade Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna samt Liberalerna enstaka samlad motstånd, tillsammans med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson vilket statsministerkandidat, vars primära syfte plats för att forma enstaka borgerlig statsmakt tillsammans Kristdemokraterna samt tillsammans med stöd från Sverigedemokraterna samt Liberalerna.[9][10]
Regeringen Andersson
[redigera | redigera wikitext]Den 4 november 2021 höll Socialdemokraterna enstaka partikongress var man valde finansministern Magdalena Andersson liksom Löfvens person som följer efter någon i en position eller roll vilket partiledare.[55] Talmannen Norlén föreslog för att Andersson skulle forma statsmakt samt efter för att äga säkrat enstaka uppgörelse tillsammans med Vänsterpartiet valdes Andersson mot statsminister den 24 november 2021.[56][57][58] Andersson blev därmed Sveriges inledande kvinnliga regeringschef.[59] Efter för att riksdagen senare identisk dygn röstade till Moderaternas, Kristdemokraternas samt Sverigedemokraternas budget förslag valde Miljöpartiet för att avstå ifrån för att ingå inom enstaka fräsch gemensam regering.[60] Miljöpartiet menade för att dem ej kunde delta inom enstaka statsmakt vilket gav Sverigedemokraterna inflytande.[60] Andersson begärde därför identisk ljus sitt entledigande samt öppnade på grund av ett fräsch statsministeromröstning på grund av för att försäkra för att denna kvar åtnjöt riksdagens förtroende.[58] Den 29 november omvaldes Andersson mot statsminister, tillsammans 101 röster på grund av (Socialdemokraterna samt den politiska vildenAmineh Kakabaveh), 173 röster emot (Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna samt Liberalerna) samt 75 avstod ifrån för att omrösta (Centerpartiet, Vänsterpartiet samt Miljöpartiet).[61][62] Då Miljöpartiet ej röstade på grund av regeringen bildade Andersson ett minoritetsregering tillsammans med enbart Socialdemokraterna.[63]
Som ett resultat från Rysslands invasion från Ukraina 2022, vilket något som har blivit sämre eller försämrats både Sveriges samt Europas säkerhetspolitiska läge,[7] avgjorde Regeringen Andersson den 16 femte månaden i året 2022 nära en extrainkallat regeringssammanträde för att formellt informera Nato för att land önskar upptas vilket medlem inom försvarsalliansen.[64] Detta trots för att Socialdemokraterna beneath enstaka utdragen tidsperiod varit emot en svenskt Natomedlemskap.[8] beneath omröstningen inom riksdagen röstade enbart Miljöpartiet samt Vänsterpartiet emot en svenskt Natomedlemskap.[65] inom juli 2022 undertecknade regeringen anslutningsprotokollet till för att vandra tillsammans inom Nato.[66] nära ett gemensam pressträff uppgav Magdalena Andersson samt Ulf Kristersson för att beslutet ägde enstaka bred politisk stabilisering eller fastsättning samt för att Sveriges Natoansökan kommer för att fullföljas oavsett valutgången den 11 september 2022.[67][64] Mellan dem båda statsministerkandidaterna besitter Magdalena Andersson återkommande beneath 2022 åtnjutit en högt tillit bland väljarna.[68][69][70][71]
Information angående dem olika riksdagspartierna
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Ideologi | Position | Ledare | 2018 års valresultat | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Röstandel (%) | Mandat | ||||||
| S | Socialdemokraterna | Socialdemokrati | Center-vänster | Magdalena Andersson | 28,26 % | 100 | |
| M | Moderaterna | Liberalkonservatism | Höger | Ulf Kristersson | 19,84 % | 70 | |
| SD | Sverigedemokraterna | Socialkonservatism | Center-höger[72] | Jimmie Åkesson | 17,53 % | 62 | |
| C | Centerpartiet | Socialliberalism Agrarianism | Center-höger | Annie Lööf | 8,61 % | 31 | |
| V | Vänsterpartiet | Socialism | Vänster | Nooshi Dadgostar | 8,00 % | 28 | |
| KD | Kristdemokraterna | Kristdemokrati | Höger | Ebba Busch | 6,32 % | 22 | |
| L | Liberalerna | Socialliberalism | Center-höger | Johan Pehrson | 5,49 % | 20 | |
| MP | Miljöpartiet | Grön ideologi | Center-vänster | Märta Stenevi Per Bolund | 4,41 % | 16 | |
Koalitioner | |||||||
| Koalition | Medlemmar | Nyckelpersoner | 2018 års valresultat | ||||
| Röstandel (%) | Mandat | ||||||
| Regeringen med stödpartier[73] | Socialdemokraterna Centerpartiet Miljöpartiet Vänsterpartiet | Annie Lööf Märta Stenevi Per Bolund Nooshi Dadgostar | 49,28 % | 175 | |||
| Högeroppositionen[9] | Moderaterna Kristdemokraterna Sverigedemokraterna Liberalerna | Ebba Busch Jimmie Åkesson Johan Pehrson | 49,18 % | 174 | |||
Inför valet
[redigera | redigera wikitext]Schemat till riksdagsvalet 2022
[redigera | redigera wikitext]Nedan löd schemat inför riksdagsvalet 2022:[74]
- 28 februari: registrering ifall inskrivning från partibeteckning bör äga kommit in mot Valmyndigheten ifall registreringen bör gälla till omröstning detta år.
- 1 mars: Valmyndigheten tar fram statistik ovan röstberättigade till varenda valdistrikt.Här kunna ni titta dem slutliga resultaten inom varenda genomförda val.
Statistiken används till för att räkna ut antal fasta valkretsmandat.
- 29 april: Sista ljus till partier för att anmäla sina kandidater mot respektive länsstyrelse.
- 30 april: Sista dygn till Valmyndigheten för att besluta angående antal fasta valkretsmandat till varenda valkrets.
- 23 juli: Utlandsröstkort skickas mot röstberättigade såsom äger utvandrat.
Dessa personer äger bara rösträtt inom riksdagsvalet.
- 28 juli: Väljare utomlands är kapabel idag brevrösta ifrån utlandet.
- 12 augusti: Sista solens tid till partier för att anmäla deltagande inom valet 2022.
- 18 augusti: inledande solens tid till väljare utomlands för att omrösta vid enstaka utlandsmyndighet.
- 24 augusti: Förtidsröstningen inom landet startar.
Röstberättigade såsom existerar bosatta inom land bör äga fått sina röstkort.
- 30 augusti: Sista dygn för att begära rättelse inom röstlängden.
- 9 september: Sista ljus på grund av kandidater för att samtycka mot kandidatur inom valet.
- 10 september: Länsstyrelsen meddelar period samt ställe till den slutliga rösträkningen.
Röster vilket tagits emot vid svenska ambassader samt konsulat bör artikel framme hos Valmyndigheten.
- 11 september: Valdag.
- 12 september: Sista solens tid likt enstaka brevröst förmå tas emot hos Valmyndigheten. Länsstyrelserna påbörjar slutlig sammanräkning.
- 14 september: Valnämndernas preliminära rösträkning från förtidsröster vilket ej granskades vid valdagen.
- 21 september: Sista dagen för att bestrida valet alternativt valresultatet.
Valsystem
[redigera | redigera wikitext]I detta svenska riksdagsvalet går väljaren mot ett vallokal samt tar ett valsedel på grund av en visst område på baksidan ett avskärmning.
Sedan går väljaren på baksidan enstaka valskärm samt lägger ned valsedeln liksom denne valt inom en valkuvert likt bör överlämnas mot röstmottagaren.
Valsedlarna existerar färgkodade på grund av för att visa vilket omröstning dem gäller för: vitt till kommunvalet, azurblå till regionvalet samt gult till riksdagsvalet. Väljaren är kapabel även personrösta vid numeriskt värde olika sätt. Antingen genom för att väljaren tar enstaka namnvalsedel, tillsammans partinamn samt enstaka kandidatlista, samt på baksidan enstaka valskärm kryssar på grund av ett kandidat.
alternativt för att väljaren tar ett partivalsedel samt på baksidan valskärmen skriver ner kandidatens namn vid sedeln. ifall detta ej finns resurs mot en visst partis valsedel, förmå väljaren välja genom för att nedteckna partiets namn (ihop tillsammans kandidatens namn ifall man önskar personrösta) vid ett blank valsedel.[75][76][77]
Inför riksdagsvalet 2022 besitter reglerna ändrats därför för att röstmottagarna övertagit ansvaret till spridning av material från samtliga valsedlar inom val- samt förtidsröstningslokalerna.
Antalet röstberättigade på grund av riksdagsvalet 2022 plats 7 775 390 personer samt antalet röstande plats 6 544 464 personer, vilket ger en valdeltagande vid 84,17 %.Tidigare äger partierna själva ansvarat på grund av utläggningen från namnvalsedlar. Förändringen syftade mot för att motarbeta sabotage samt producera förbättrad förutsättning på grund av valadministrationen för att hålla ordning bland valsedlarna. Partierna äger dock fortsatt ansvar till för att skicka namnvalsedlar mot röstmottagningsstället alternativt mot ett vid förhand anvisad ställe vilket valnämnden inom kommunen tagit beslut angående.
Partierna ansvarar även till för att titta mot för att namnvalsedlarna ej tar slut beneath tiden vilket röstmottagningen pågår. Röstmottagarna lägger sedan ut samt fyller år vid valsedlarna inom valsedelstället.[78]
Vid riksdagsvalet 2018 ägde flera internationella valobservatörer påpekat för att detta plats relativt vanligt för att flera personer befann sig på baksidan skärmen samtidigt.[79][80] ett ytterligare synpunkt ifrån observatörerna plats för att vallokalernas valsedlar ägde varit allt till synliga.[80] på grund av för att åtgärda dessa bekymmer ägde vallagen ändrats genom numeriskt värde punkter.
Dels för att varenda väljare idag måste artikel utan sällskap på baksidan valskärmen, undantaget personer tillsammans ett viss typ från funktionsnedsättning alternativt liknande.[79] Dels för att varenda väljare tar sina valsedlar på baksidan en avskärmat bås, ett samt enstaka, därför för att ingen ytterligare förmå titta vilka valsedlar vederbörande tog.[81] Ändringarna innebar inledande gången såsom avskärmningar från valsedelsställ tillämpades nära en omröstning mot riksdag, region- samt kommunens beslutande organ, då lagändringen infördes samt tillämpades på grund av inledande gången nära Europaparlamentsvalet 2019.[81] Dessa gjordes inom avsikt för att motarbeta gruppröstning samt på grund av för att förbättrad behärska skydda valhemligheten.[81] Senare beneath valdagen kom dessa ändringar för att leda mot långa köbildningar inom vissa vallokaler.[82][83]
Informationskällor inför valet
[redigera | redigera wikitext]En analys genomförd från Internetstiftelsen inför valet visade för att traditionell medier vilket TV, tidningar samt radio plats dem viktigaste informationskällorna bland väljarna då detta kom mot för att ta sektion från politisk data alternativt politiska budskap.
ett fåtal inom granskning uppfattade sociala medieplattformar liksom viktiga informationskällor förutom bland förstagångsväljarna.[84][85] Bland förstagångsväljarna fanns sociala medier den kanal liksom dem oftast tog sektion från politisk kunskap via, 4 från 10 möttes dagligen från politisk data vid sociala medier.
Bland andra generationer såg detta annorlunda ut, var fanns TV alternativt tidningar dominerande.[86][87] enstaka majoritet från väljarna ansåg för att större delen från detta politiska innehållet inom tv, radio samt dagstidningar plats pålitligt. Ungefär hälften ansåg även för att detta politiska innehållet inom lokaltidningar samt vid partiers webbplatser fanns pålitligt.
Sammanfattning från valresultatet på grund av riksdagen.Bara några enstaka andel uppfattade för att detta politiska innehållet vid sociala medier plats pålitligt. Bland förstagångsväljarna plats detta allmänt enstaka större andel liksom ansåg för att enstaka större sektion från detta politiska innehållet fanns pålitligt inom olika kanaler, särskilt då detta gällde dem gammal medierna.[88]
Inför riksdagsvalet 2014 tog ej ens hälften från dem svenska väljarna sektion från politisk resultat vid internet.
Detta existerar ett siffra liksom ökat många inför valen 2018 samt 2022.[89]
Valsäkerhet
[redigera | redigera wikitext]Drygt enstaka tredjedel från väljarna uppgav inom ett utredning från Internetstiftelsen för att dem kände många alternativt ganska massiv bekymmer på grund av för att utländska stater alternativt myndigheter skulle nyttja internet inom avsikt för att påverka valutgången.
Ännu fler, mer än hälften, kände massiv bekymmer på grund av för att vilseledande alternativt falsk data vid internet skulle komma för att användas till för att påverka valutgången.[90]
Under våren 2020 startade Valmyndigheten en uppdrag inom avsikt för att stärka skyddet från allmänna omröstning, tillsammans med speciell betoning vid skydd från valgenomförandet ifrån antagonistiska hot.
Valet 2022: Sverigedemokraterna syns ej mot vid kartan dock grupp fick 5,70 andel inom riksdagsvalet.Projektet löper fram mot slutet från 2022 samt genomförs tillsammans stöd från Myndigheten till samhällsskydd samt beredskap (MSB) samt anslag 2:4 Krisberedskap.[91]Myndigheten på grund av mentalt försvar (MPF) ägde gjort förberedelser till för att skydda valet ifrån utländska påverkanskampanjer.[92] MPF ägde rapporterat för att beneath veckorna innan valet således pågick ingen större konsekvens mot befolkningen ifrån främmande inflytande inför detta svenska riksdagsvalet; detta trots ett ständigt pågående lågintensiv rysk informationspåverkan, den historiska omställningen mot Nato samt grundlig påverkanskampanjer ifrån islamister beneath 2022.
Samtidigt ägde motståndskraften hos den svenska befolkningen, mot desinformation samt vilseledning, stärkts likt enstaka följd från Rysslands invasion från Ukraina.[92][93] inom augusti 2022 startade MSF enstaka reklamkampanj tillsammans tillsammans Brynolf & hederväxt, tillsammans med målet för att uppväcka idéer angående källkritik samt personlig fri vilja.[94]
Valrörelse
[redigera | redigera wikitext]Valfrågor
[redigera | redigera wikitext]I månad 2021 publicerade Statistiska centralbyrån (SCB) statistik kring tio från väljarnas viktigaste valfrågor inför valet 2022, tillsammans utgångspunkt ifrån Novus månadsundersökningar.[95]
År 2022 publicerade SOM-institutet den senaste granskning angående tio från dem viktigaste samhällsproblemen samt politiska frågorna inför valet, baserat vid dem nationella SOM-undersökningarna 2021.[96] granskning besvarades från 4 787 väljare samt vilket byggde kring frågan: "Vilken alternativt vilka ämnen alternativt samhällsproblem tycker ni existerar viktigast inom land idag?", var respondenterna fick ange upp mot tre problem.[96]
Den 16 augusti 2022, beneath den då pågående valrörelsen, publicerade Aftonbladet inom samarbete tillsammans med Demoskop ett webbundersökning ovan dem viktigaste valfrågorna.
granskning omfattade 1 209 intervjuer likt gjordes beneath perioden 28 juli samt 2 augusti 2022 samt fanns inom ramen till Iniziopanelen liksom speglade svenska människor. Målgruppen fanns allmänheten 18 kalenderår samt äldre. Urvalet fanns pre-stratifierat samt vägt vid ålder, kön, distrikt samt område inom föregående omröstning.
granskning byggde kring frågan: "Vilka politiska problem att diskutera existerar viktigast på grund av dig inom dag?", var respondenterna fick ange högsta tre problem att diskutera. Totalt listades tjugonio frågor.[70]
På valdagen den 11 september 2022 publicerade Sveriges Television (SVT) sin vallokalsundersökning (Valu), likt bygger vid enkätsvar ifrån 12 000 väljare nära 100 vallokaler samt 60 förtida röstningslokaler.[97] inom granskning listas tio från dem ämnen vilket äger påverkat väljarna maximalt inom valet från område.
Deltagarna inom granskning besvarade då vid frågan: "Vilken innebörd äger nästa ämnen till Ditt omröstning från område inom riksdagsvalet inom dag?", varpå SVT redovisade andelen liksom angett för att frågan besitter "Mycket massiv betydelse".
I den denna plats filen kunna ni titta hur flera förtidsröster likt äger tagits emot per dygn samt röstningslokal.dem övriga svarsalternativen fanns "Ganska massiv betydelse", "Varken massiv alternativt små betydelse", "Ganska små betydelse" samt "Mycket små betydelse". detta fanns bara väljare såsom angett vilket område dem röstade vid liksom redovisades.[97]
| Fråga | SCB[95] | SOM-institutet[96] | Demoskop[70] | SVT Valu[97] | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Placering | Procent | Placering | Procent | Placering | Procent | Placering | |
| Sjukvård | 1 | 33 % | 2 | 34 % | 2 | 54 % | 1 |
| Lag samt ordning/kriminalitet | 2 | 41 % | 1 | 42 % | 1 | 50 % | 3 |
| Skola/utbildning | 3 | 24 % | 5 | 20 % | 4 | 50 % | 2 |
| Integrationen | 4 | 31 % | 3 | 13 % | 9 | − | − |
| Försvaret | 5 | − | − | 12 % | 10 | − | − |
| Energipolitik | 6 | − | − | 23 % | 3 | 45 % | 4 |
| Miljö samt klimat | 7 | 26 % | 4 | 19 % | 5 | − | − |
| Äldreomsorg | 8 | 13 % | 7 | 9 % | 13 | 41 % | 8 |
| Den svenska ekonomin | 9 | 4 % | 10 | 14 % | 7 | 44 % | 5 |
| Pensioner | 10 | − | − | 7 % | 17 | 37 % | 10 |
| Flyktinginvandringen | − | − | − | 18 % | 6 | 39 % | 9 |
| Sociala frågor/välfärden | − | 14 % | 6 | 8 % | 14 | 43 % | 6 |
| Jämställdhet | − | − | − | 5 % | 18 | 42 % | 7 |
| Arbetsmarknad | − | 6 % | 8 | − | − | − | − |
| Demokrati | − | 5 % | 9 | − | − | − | − |
| Klasskillnader & ekonomiska klyftor | − | − | − | 14 % | 8 | − | − |
| Skatter | − | − | − | 10 % | 11 | − | − |
| Din personlig ekonomi | − | − | − | 9 % | 12 | − | − |
| Trygghetssystemen | − | − | − | 8 % | 15 | − | − |
| Arbetslöshet & sysselsättning | − | − | − | 8 % | 16 | − | − |
Politiska kampanjer samt valmanifest
[redigera | redigera wikitext]Enligt Socialdemokraternas valmanifest önskar grupp efter valet "vända vid varenda berg till för att knäcka kriminaliteten samt avbryta segregationen"; för att man önskar "ta igen den demokratiska kontrollen ovan välfärden"; för att man önskar "skapa arbete denna plats samt idag genom för att leda klimatomställningen"; för att främja "en ansvarsfull finansiell politik mot stigande priser"; samt för att man önskar producera "en trygg samt solidarisk värld".[98] Magdalena Andersson öppnade för att denna fanns beredd för att samarbeta tillsammans med samtliga andra riksdagspartier förutom tillsammans med Sverigedemokraterna, liksom för att denna plats öppen till för att äga Centerpartiet samt Miljöpartiet inom ett regering.[99] Socialdemokraterna önskar även utföra detta obligatoriskt på grund av kommunerna för att notera in samtliga små människor ifrån tre tid samt uppåt, liksom bott ett mindre tidsperiod inom landet, inom förskolan.[100] beneath valkampanjen uttryckte grupp även stöd till ett utbyggnad från kärnkraften samt för att grupp ej önskar återinföra någon fastighetsskatt.[101][102] Vidare önskar Andersson för att Sveriges invånare bör bo blandat, för att detta bör talas svenska inom varenda grannskap samt för att svensk jämställdhet bör gälla överallt.[103] en uttalande från Andersson mot Dagens Nyheter den 23 augusti 2022, var denna sade för att "vi önskar ej äga Chinatowns inom land, oss önskar ej äga Somalitown alternativt Little Italy, oss bör bo blandat tillsammans dem olika erfarenheter liksom oss har",[104] väckte starka reaktioner bland främst svensk-somalier.[105][106]
Enligt Moderaternas valmanifest kommer grupp efter valet "återupprätta arbetslinjen samt skydda hushållens plånböcker"; man kommer för att "göra den maximalt kraftfulla rättspolitiska offensiven inom modern tid"; man kommer för att "säkra klimatomställningen – tillsammans färsk atomenergi på grund av stadig, prisvärd samt ren el"; samt för att "stärka försvaret samt leda land in inom Nato".[107] Ulf Kristersson öppnade på grund av för att forma statsmakt tillsammans Kristdemokraterna samt tillsammans stöd från Sverigedemokraterna samt Liberalerna.[108] Moderaterna önskar minska invandringen mot landet genom för att ta försvunnen lagen ifall skydd till vuxna tillsammans med ömmande omständigheter, dock likt saknar asylskäl, liksom infördes från regeringen beneath sommaren 2021.[109][110] Ulf Kristersson lämnade en gemensamt vallöfte tillsammans med Kristdemokraterna, Liberalerna samt Sverigedemokraterna angående för att införa en försäkring på grund av privata elkunder inför vintern 2022.[111][112] Moderaterna önskar sänka skatten till låg- samt medelinkomsttagare samt införa ett jobbpremie på grund av personer som varit arbetslösa länge vilket får en jobb.[113]
Enligt Sverigedemokraternas valmanifest äger grupp likt sina "fyra politiska områden såsom existerar särskilt prioriterade" i enlighet med följande: för att man önskar "skydda hushåll samt företag mot energikrisen"; för att "välfärd bör åter byggas inom Sverige"; för att "tryggheten måste erhålla enstaka särställning inom politiken"; samt för att "en stram migrationspolitik existerar kritisk på grund av för att vända uselt mot bra".[114] Partiledaren Jimmie Åkesson önskar för att Sverigedemokraterna bör existera enstaka sektion från enstaka färsk majoritetsregering, inom Ulf Kristerssons regeringsunderlag.[99][115] Sverigedemokraterna förespråkar ifall en sålunda kallat "asylstopp", angående för att den asylrelaterade invandringen mot landet bör existera "så nära noll likt möjligt".[116] på grund av för att möjliggöra detta önskar grupp strama åt regelverket kring asylansökningar mot land samt justera den mot miniminivån i enlighet med EU-rätten, tillsammans målet för att land skulle äga Europas lägsta invandring.[117][118] Samtidigt uttryckte sig Jimmie Åkesson för att grupp skulle släppa kravet vid därför kallad arbetsmarknadsprövning nära arbetskraftsinvandring.[119][120] inom den ekonomiska politiken önskar Sverigedemokraterna behålla den därför kallade pandemihöjningen från a-kassan, för att höja taket inom sjukförsäkringen samt utföra högre pensionsavsättningar.[121][122] Partiets valrörelse uppmärksammades från numeriskt värde händelser likt väckte starka reaktioner bland dem övriga partiledarna.
Riksdagsledamoten Tobias Andersson ägde vid Twitter lagt upp enstaka enstaka foto vid en tunnelbanetåg klätt inom partiets färger samt symbol samt tillsammans med tweeten: "Välkommen mot återvandringståget. ni innehar ett enkelbiljett.
Följ rösträkningen samt utvecklingen från valresultatet till riksdagsvalet, regionvalet samt kommunvalet 2022.Nästa stopp, Kabul!".[123] Den 31 augusti 2022 avslöjade Aftonbladet för att enstaka tjänsteman inom grupp ville utföra ett minnesfika ifall Nazitysklandsanfall mot Polen.[124]
I Centerpartiets valmanifest önskar grupp efter valet producera "ett handlingskraftigt klimatledarskap likt fullfölja skillnad vid riktigt"; för att "alla delar från land bör titta ökad frihet, säkerhet samt tillgänglighet nästa mandatperiod"; för att man önskar "bygga en jämställt land tillsammans möjligheter samt rätt och jämlikhet på grund av alla"; för att man önskar "skapa förbättrad förutsättningar till (småföretag) för att lyckas, tillsammans lägre avgift, mindre regelkrångel samt enstaka starkare arbetslinje"; för att "sänka detta totala skattetrycket samt producera stabilitet inom statsfinanserna genom för att hushålla tillsammans med skattebetalarnas pengar"; för att man önskar "bygga enstaka vård samt vård såsom sätter människan inom centrum"; för att den liberala demokratin "ska vårdas, värnas samt vidareutvecklas – idag samt till kommande generationer": för att "stärka samhällskontraktet till en tryggare samt starkare landet, ifrån landets gränser mot ditt kvarter"; samt för att grupp "söker samarbete till ett politik liksom existerar klart förankrad inom mitten."[125][126] Partiledaren Annie Lööf uttryckte sig angående för att Centerpartiet förmå tänka sig för att ingå inom enstaka statsmakt kontrollerad från Socialdemokraterna samt betraktade Magdalena Andersson likt den bästa statsministerkandidaten.[127][128] Samtidigt önskar Lööf ej budgetförhandla tillsammans varken Vänsterpartiet alternativt Sverigedemokraterna,[129][127] liksom för att ingendera bör ges något påverkan inom enstaka kommande regering.[128] Inom skolpolitiken önskar Centerpartiet ett fåtal försvunnen kortsiktiga skolägare, tydlighet tillsynen, tydlighet kösystemet, titta ovan skolpengsystemet samt införa krav på grund av vinstutdelning.[128] inom augusti 2022 avslöjades för att Annie Lööf plats enstaka tänkt måltavla beneath Almedalsdådet inom Visby den 6 juli 2022, inom samband tillsammans Almedalsveckan, var psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren blev knivmördad från ett anhängare mot Nordiska motståndsrörelsen.[130][131]
I Vänsterpartiets valplattform önskar grupp efter valet "investera inom klimatet"; för att man önskar främja "trygghet – ej splittring"; för att man bör uppleva sig "trygg vid jobbet"; för att man önskar producera en "tryggare samhälle utan våld"; för att man önskar främja ett "gemensamt ägd välfärd inom bota landet"; för att producera ett "jämlik vård samt omsorg"; för att "utbildning existerar nyckeln mot en förbättrad samhälle"; samt för att man önskar "försvara kulturens oberoende".[132] Partiledaren Nooshi Dadgostar önskar för att Vänsterpartiet bör samarbeta tillsammans både Socialdemokraterna samt Centerpartiet inom enstaka kommande regering.[133] Gällande skolpolitiken önskar grupp införa en vinstförbud inom friskolorna, för att förbjuda salg från kommunala skolfastigheter samt bredda offentlighetsprincipen således för att även skolaktiebolagen omfattas från den.[134] grupp önskar även införa ett höjd avgift vid kapitalinkomster, sparande, egendomar samt ett förmögenhetsskatt.[135]
I Kristdemokraternas valmanifest önskar grupp efter valet rangordna en "nationellt ansvar till vården, fler vårdplatser samt utbyggd primärvård"; för att rangordna "trygga gator, förebygga förbrytelse, höja straff samt stärka familjer"; för att rangordna "sänkta drivmedelspriser, färsk atomenergi samt prisvärd el"; samt för att rangordna "sänkt avgift på grund av pensionärer, fler samt förbättrad äldreboenden samt för att bygga en samhälle såsom ser äldre likt enstaka resurs".[136]Partiledaren Ebba Busch önskar för att Kristdemokraterna bör forma statsmakt tillsammans Moderaterna, tillsammans med vilken grupp arbetat tätt beneath valkampanjen, samt önskar samarbeta tillsammans Sverigedemokraterna.[99] Kristdemokraterna besitter även föreslagit en insättning från kemisk kastrering från våldtäktsmän,[137] för att polis samt åklagare bör behärska beslagta DNA likt sparats inom vårdens biobanker till för att öka rättsväsendets möjligheter för att utreda brott,[138] samt ett skärpning från utlänningskontrollerna genom enstaka återupplivning från Reva-projektet.[139]
I Liberalernas valmanifest menar grupp för att man existerar "garanten till en liberalt samt borgerligt maktskifte" samt för att detta behövs en "liberalt maktskifte" inom ämnen kring skolan, integrationen, tryggheten, klimatet, jobben, välfärden, demokratin samt omvärlden.[140] Vidare önskar Liberalerna forma koalition tillsammans med Moderaterna samt Kristdemokraterna samt utesluter ej stöd ifrån varken Sverigedemokraterna alternativt Vänsterpartiet.[141][142] grupp önskar däremot ej för att varken Sverigedemokraterna alternativt Vänsterpartiet bör ingå inom enstaka kommande regering.[141][142] grupp önskar genomföra en "ordningslyft" till för att producera studiero inom skolan samt för att inför hösten 2022 genomföra enstaka moms- samt skattesänkning vid el på grund av varenda människor oavsett fanns man bor inom Sverige.[143][144] inom augusti 2022 uppstod enstaka intern konflikt inom Liberalerna inom samband tillsammans ett gemensam bussturné till kärnkraften, var grupp turnerade tillsammans med bland andra Sverigedemokraterna.[145] Partiledaren Johan Pehrson besvarade denna bedömning tillsammans för att betona för att grupp skulle tillsammans tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna samt Sverigedemokraterna besöka olika kärnkraftverk samt beskrev detta såsom enstaka "knappast massiv ideologisk fråga".[145] detta uppstod även intern bedömning hos grupp gällande dess budgetsamarbete tillsammans med Sverigedemokraterna.[146]
I Miljöpartiets valmanifest besitter grupp likt sina främsta vallöften för att främja "en rättvis samt snabb klimatomställning"; för att producera "billig, trygg samt ren el"; för att producera "ett starkare skydd från naturen samt varenda arter"; för att främja "ett enkelt sätt för att utflykt klimatsmart"; för att producera "nya lösningar på grund av för att förbruka mer hållbart"; för att producera "en förbättrad djurvälfärd samt starkare djurskydd"; för att producera "en tryggare försörjning till alla"; för att bygga "fler klimatsmarta bostäder"; för att producera "en utmärkt vård vid lika villkor"; för att producera "en jämlik skola"; för att främja "ett starkt samt fritt kulturliv"; för att främja "en skyddad samt tryggad demokrati"; för att främja "ett stopp på grund av mäns våld mot kvinnor"; för att producera "ett mer jämställt samhälle läka existensen ut"; för att främja "ett samhälle fritt ifrån rasism"; för att främja "ett stopp till den organiserade brottsligheten"; producera "en ökad beredskap till konflikt, kriser samt naturkatastrofer"; främja "ett landet liksom står upp till fred samt säkerhet"; samt främja "en stärkt asylrätt samt hjälp mot flyktingar".[147] Språkröret Per Bolund öppnade till för att Miljöpartiet önskar sitta inom enstaka statsmakt tillsammans tillsammans Socialdemokraterna samt samarbeta tillsammans med både Vänsterpartiet samt Centerpartiet.
grupp önskar däremot ej sitta inom enstaka statsmakt likt ej fullfölja enstaka "tillräckligt energisk miljöpolitik" samt likt ej reducerar utsläppen tillräckligt tydligt.[148][149] Språkröret Märta Stenevi uttryckte för att Miljöpartiet önskar införa ett progressiv kapitalskatt, "rycka makten" ovan nya friskolor ur kommunernas sker samt driva böter till företag såsom ej lyckas ställa ifall mot fossilfri produktion 2030.[150]
Valbudgetar
[redigera | redigera wikitext]Enligt uppskattningar ägde dem olika riksdagspartiernas budgetar nästa fördelning:[151]
Riksdagspartiernas valaffischer
[redigera | redigera wikitext]| Parti | Slagord[153][154][155] |
|---|---|
| Socialdemokraterna | Tillsammans förmå oss utföra vårt land bättre. Ingen ung bör bli kriminell. (m.fl.) |
| Moderaterna | Nu får oss ordning vid Sverige. Nu får oss ordning vid brotten. (m.fl.) |
| Sverigedemokraterna | Sverige bör bli utmärkt igen...
samt inget snack. (m.fl.) |
| Centerpartiet | För Sveriges bästa. Hela landet behövs. (m.fl.) |
| Vänsterpartiet | Nooshi 2022, andra lovar, oss agerar. Nooshi 2022, ta igen kontrollen ovan välfärden. (m.fl.) |
| Kristdemokraterna | Redo för att utföra land tryggare. Redo till enstaka fräsch regering. (m.fl.) |
| Liberalerna | Hellre fler läxförhör inom solens tid än polisförhör inom morgon. Utan oss inget maktskifte. (m.fl.) |
| Miljöpartiet | Alla bör tillsammans då land ställer om. (m.fl.) |
Debatter inom media
[redigera | redigera wikitext]Partiledardebatter
[redigera | redigera wikitext]Under valrörelsen hölls nästa debatter inom TV, webb-tv samt radio tillsammans med medverkan från riksdagspartiernas partiledare:
| Titel | Moderator(er) | Kanal | Datum | |
|---|---|---|---|---|
| "Expressens stora partiledardebatt 2022[156]" | Viktor Barth-Kron samt Helena Gissén. | Expressen TV | 16 augusti2022 | |
| Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) samt Jimmie Åkesson (SD). | ||||
| "Debatten[157]" | Robert Aschberg. | Aftonbladet TV | 17 augusti2022 | |
| Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) samt Jimmie Åkesson (SD). | ||||
| "Sveriges Radios slutdebatt[158]" | Katherine Zimmerman samt Lasse Johansson. | Sveriges Radio P1 | 2 september2022 | |
| Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) samt Jimmie Åkesson (SD). | ||||
| "Statsministermötet[159]" | Karin Magnusson samt Fouad Youcefi. | SVT1 samt SVT Play | 7 september2022 | |
| Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M) samt Magdalena Andersson (S). | ||||
| "Debatten[160]" | Ann Tiberg samt Jenny Strömstedt. | TV4 | 8 september2022 | |
| Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) samt Jimmie Åkesson (SD). | ||||
| "Slutdebatten[159]" | Karin Magnusson samt Fouad Youcefi. | SVT1 samt SVT Play | 9 september2022 | |
| Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) samt Jimmie Åkesson (SD). | ||||
| "Duellen[161]" | Anders Pihlblad samt Jenny Strömstedt. | TV4 | 10 september2022 | |
| Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M) samt Magdalena Andersson (S). | ||||
Övriga debatter
[redigera | redigera wikitext]Under valrörelsen hölls även andra debatter tillsammans med medverkan från riksdagspartiernas talespersoner samt ett sektion ministrar ifrån Regeringen Andersson:
| Titel | Moderator(er) | Kanal | Datum | |
|---|---|---|---|---|
| "Folkviljan[162]" | Silvia Kakembo & Staffan Dopping samt Cecilia Garme & Jon Andersson | Samarbete1 | 24 augusti2022 | |
Townhall-möte inom numeriskt värde delar var partiernas talespersoner debatterar inom dessa frågor: | ||||
| "Temadebatt angående klimatet[158]" | Johar Bendjelloul samt Monica Saarinen. | Sveriges Radio P1 | 27 augusti2022 | |
| Medverkande debattörer:Annika Strandhäll (S), Jessica Rosencrantz (M), Martin Kinnunen (SD), Rickard Nordin (C), Helena Gellerman (L), Kjell-Arne Ottosson (KD), Lorentz Tovatt (MP) samt Elin Segerlind (V). | ||||
| "Ekonomidebatt (i Agenda)[159]" | Nike Nylander. | SVT1 samt SVT Play | 28 augusti2022 | |
| Medverkande debattörer:Mikael Damberg (S), Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L) samt Janine Alm Ericson (MP). | ||||
| "Radio Swedens diskussion vid engelska[163]" | Dave Russell samt Kris Boswell. | Radio Sweden | 31 augusti | |