flunoon.pages.dev









När börjar man skola i sverige

Utbildning inom Sverige

Utbildning inom Sverige existerar obligatorisk samt kostnadsfri till samtliga unge inom åldrarna 6–16 tid. Läsåret inom landet löper normalt ifrån slutet från augusti mot början/mitten från juni. Jullovet ifrån mitten från månad mot start från januari delar upp detta svenska läsåret inom numeriskt värde terminer; "höstterminen" samt "vårterminen".

(Ht, Vt). Den formella utbildningen inom land sker vid grundskola, gymnasium samt nära akademi. nära sidan från den kommunala utbildningen, förmå utbildningen ges från privatskolor alternativt friskolor. Därtill finns andra utbildningsinstitutioner, såsom folkhögskola, bildningsförbund, olika privata utbildningsföretag, tillsammans mera.

Formell kurs besitter förekommit vid grundnivå inom landet sedan 1200-talet, vid gymnasienivå sedan 1600-talet samt akademisk kurs sedan Uppsala högskola grundades 1477. Politiskt sorteras utbildningsfrågor beneath utbildningsdepartementet.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden

[redigera | redigera wikitext]

Det medeltida utbildningsväsendet fanns likadant inom all Europa.[2] angående man bortser ifrån Skåne, vilket sedan 1085 haft lärcentrum inom Lunds domkyrka dock såsom tillhörde land, äger detta svenska utbildningsväsendet sitt ursprung vid 1200-talet, då träning bedrevs från tre instanser: domkapitlen, klostren, samt städerna.

Genom påvligt beslut 1215 förbands domkapitlen för att äga domkyrkoskolor, var blivande präster skulle undervisas gratis.[3] detta inledande omnämnandet från domkyrkoskola existerar ifrån mitten från 1200-talet samt Linköping.[4]Dominikanorden grundade den inledande klosterskolan inom land kalenderår 1237; eftersom ordensreglerna stipulerar för att varenda religiös byggnad bör förestå ett lärcentrum är kapabel detta fastslås.

Klosterskolorna gav högre kurs än domkyrkoskolorna, främst inom teologi. Även franciskanorden bedrev träning nära deras svenska religiös byggnad ifrån 1200-talet.[5] Döttrar inom dem högre stånden utbildades från nunnor alternativt från privata "tuktomästarinnor".[6] Klosterskolor, till flickor samt pojkar, uppstod på grund av för att utbilda blivande nunnor samt munkar.

Barnen antogs mot dessa skolor nära sju års ålder samt förväntades sedan avlägga klosterlöften.[7]

Likaså den äldsta kända stadsskolan till borgare existerar ifrån detta århundrade. Den fanns inom Visby, samt fick påvlig tillåtelse den 6 juli 1225 för att inom Sankt Jakobskyrkan "undervisa lärjungar från vilken nation såsom helst".[8] nära dem stadsskolor liksom uppstod utsågs pedagog från påvens utsända alternativt från stadens myndigheter; dock ägde Kyrkan den yttersta makten ovan dessa.

ifrån 1400-talet övertog emellertid borgarna dessa skolor, efter ett maktkamp ifall undervisningen från borgarnas barn.[9] nära stadsskolorna utbildades borgarna inom läsning, skrivning, räkning, kristendom, samt latin, därför för att dem skulle behärska bedriva köp. Skråväsendet ägde en lärlingssystem, var nya generationer lärde sig hantverk från äldre.

Det ankom framför allt dem vilket skulle tillhöra dem högre stånden för att ett fåtal utbildning; allmogen undervisades muntligt från prästen. ett bonde skulle minimalt behärska trons föremål eller textstycken, Fader vår samt Ave Maria vid svenska, vilket föräldrar alternativt faddrar förväntades lära ut. Predikningar skedde ibland vid svenska.[10]

Om utbildningen från medeltidens adel inom landet finns knapphändiga fakta.

flera adelsmän vid kontinenten kunde ej studera alternativt nedteckna, samt högadeln anställde därför sekreterare ifrån prästerskapet. vid den europeiska kontinenten uppstod traditionen för att förse adliga söner inom sjuårsåldern tillsammans informator, likt skulle lära dem sju ridderliga konster, adliga motsvarigheter mot dem sju fria konsterna, däribland simning, fäktning, ridning, dans, schackspel samt versskrivning.

Döttrar, vilket oftare än manliga barn blev skrivkunniga, lärde sig sömnad, låt, strängspel samt dans. Hur detta såg ut på grund av landet vidkommande finns erhålla anvisningar ifall. ifrån 1200-talet började den franska adeln bli normgivande till övriga länder, samt franska informatorer blev högsta mode. Ibland sändes adliga små människor mot klostren, även utan intention för att dem skulle inträda inom kyrkan; annars försåg prästen adeln tillsammans med religiös undervisning.[11] inom Konungastyrelsen ifrån 1300-talet avkrävs skrivkunnighet från kungar samt hövdingar.[12]

Den formella utbildningen, liksom inom synnerhet religiös människor skaffade sig, gynnades från flera generösa privatdonationer, såsom Andreas Ands gåva från Studentholmen (tidigare Fyrisholmen) inom Uppsala 1316,[13][14] dock på grund av för att bekosta sin träning krävdes ofta således kallad sockengång,[15] ett sed vilket tyder vid för att eleverna nära klostren samt domkyrkorna plats fattiga.[4] Innan land fick en högskola, fick dem studenter såsom prästerna, dominikanerna samt franciskanerna fann dugliga analysera utomlands, vilket denna epok huvudsakligen skedde nära deras respektive studia generalia inom Paris samt Köln.

Detta tillkom dem liksom skulle ta högre arbete eller position inom en organisation inom kyrkan alternativt staten, samt bekostades från kyrkan alternativt klostren.[2]Uppsala högskola bildades 1477, dock förde enstaka tynande tillvaro, samt dess aktivitet blev produktiv ursprunglig nära 1600-talet.[16]

Reformationstiden

[redigera | redigera wikitext]

Reformationen innebar för att klostren stängdes, samt därmed försvann inledningsvis chansen mot högre kurs.

Gustav Vasa övertog driften från sju domkyrkoskolor samt elva stadsskolor, samt grundade nya. Intresset på grund av kurs saknades hos människor, samt såväl Gustav Vasa liksom ärkebiskop Laurentius Petri försökte vid olika sätt stimulera mot för att fler lät sina ungar studera.[17] Uppsala högskola plats nedlagd beneath 1500-talet.[16] inom samt tillsammans förstatligandet från skolorna blev den världsliga ämbetsmannautbildningen vanligare än förr.

inom samt tillsammans med nationaliseringen fick land sin inledande nationella skollag, 1571, vilket existerar enstaka sektion från kyrkoordningen ifrån identisk år.[18]

Reformationens pedagogik fanns påverkad från humanismen, varmed utbildning inom kristendom varvades tillsammans med klassisk litteratur, mot modell Vergilius.

Universitetsutbildning kunde bara bedrivas nära protestantiska högskola, främst inom Rostock, Greifswald samt Wittenberg. beneath 1500-talet studerade omkring 500 svenskar där.[19]

Luthers lilla katekes ägde mot avsikt för att utbilda allmogen inom "den rätta evangeliska läran", samt bidrog mot protestanternas vilja för att producera ett folkskola såsom lärde kurera människor för att studera.

Katekesen fanns minimikunskaper till allmogen.[20]

1600-talet

[redigera | redigera wikitext]

Genom beslut nära riksdagen inom Örebro 1610 fick Petrus Kenicius, Laurentius Paulinus Gothus samt Johannes Rudbeckius inom uppgift för att notera enstaka färsk skolordning. inom denna formaliserades utbildningsväsendet, likt skulle utgöras från åttaåriga provincialskolor (stadsskolor på grund av borgare) samt tolvåriga katedralskolor, tillsammans med fyra respektive sex klasser å numeriskt värde kalenderår fanns.

varenda läroverk skulle äga enstaka skolchef, konrektor, teologie lektor, samt ett arbetskamrat per dem inledande tre klasserna. dem humanistiska influenserna inom pedagogiken tilltog 1611, beneath resultat från Petrus Ramus teorier.[21]

Johan Skytte grundade flera skolor samt reformerade vid flera sätt detta svenska utbildningsväsendet.

inom Lycksele grundade han 1631 ett lärcentrum till samer, samt nära sina frakt inrättade han barnskolor var även flickor fick gå.[22] sådana barnskolor kallades "pedagogier", medan termen "skola" avsåg stadier efter för att barnen lärt sig studera samt nedteckna. detta plats inom inledande grabb mindre bemedlade unge såsom gick inom pedagogierna, även flickor.

Den inledande barnskolan grundades 1629 från Carl Carlsson Gyllenhielm, samt Johannes Rudbeckius grundade ett barnskola till flickor 1632. liknande skolor fanns vilket regel kortlivade, samt därtill sällsynta,[23] trots för att Gustav II Adolf belade föräldrar inom Jönköping tillsammans böter samt kroppsstraff angående barnen ej lärde sig studera, samt den 16-åring vilket ej ägde erforderliga kunskaper fick sin arvsrätt beskuren mot ett tredjedel.[24] Grundutbildning på grund av unge gavs annars från föräldrar, alternativt, då föräldrarna ägde råd, från privata uppfostrare samt informatorer.

Laurentius Paulinus Gothus avgjorde 1618 för att församlingarnas klockare skulle undervisa unge ifrån allmogen inom dem primär kunskaperna, samt på grund av för att testa församlingens kunskaper började denne tillsammans med husförhör.[25]

Uppsala högskola återupptog sin aktivitet vid 1600-talet. dem inledande år ägde detta 50 studenter, 1626 inskrevs drygt 300 studenter, samt sammanlagt studerade omkring 1000 personer var vid 1630-talet.

Nya högskola grundades inom svenska Dorpat, Åbo samt skogsdunge. flera fortsatte dock analysera nära dem tyska universiteten.[26] 1626 ägde universitetet inom Uppsala 19 professorer.[27] tillsammans med konstitutionen från 1655 samt Magnus dem la Gardie anpassades universitetet mot dem adliga studenternas önskemål, samt från den anledningen infördes statsunderstödda således kallade exercitieinstitutioner.

Universiteten fanns fram mot 1700-talet självförsörjande.[28]

Johannes Rudbeckius grundade 1623 Sveriges inledande gymnasium inom Västerås; gymnasieskolorna vilket dem närmaste år grundades inom land kom för att skifta innehållsmässigt beroende vid respektive biskops perception ifall träning. 1628 standardiserades urbildningsnivåerna inom trivialskola samt gymnasium; nära gymnasierna fanns numeriskt värde teologer, samt lektorer inom fysik, politik samt svensk korrekt, matematik (inbegripet historia), grekiska samt hebreiska.

inom anslutning mot gymnasiet inom Västerås inrättade Rudbeckius en prästseminarium.[29] detta förekom nästan inte någonsin för att adliga unge studerade nära dessa gymnasier.[30] inom huvudstaden fanns 1626–1629 ett adelsskola, Collegium illustre, inom likhet tillsammans med riddarakademierna inom kontinental tradition, dock enstaka pest samt trettioåriga kriget gjorde skolan angående intet.[31]

Gustav II Adolf fordrade mot struktur samt innehåll enstaka sekularisering från utbildningen samt framlade detta inledande förslaget ifall ett profan tillsynsmyndighet ovan den.

kyrklig kraft ovan undervisningen inom land vid varenda nivåer fanns dock ytterst kraftfull mot 1800-talet, då den började avta.[32] vid bas från skiljaktigheter mellan Johannes Rudbeckius samt Axel Oxenstierna ifall religiös roll inom utbildningen, utarbetad dåvarande professor Laurentius Stigzelius, beneath effekt från Comenius samt drottning Kristina, 1649 års skolordning, en verk inom humanismens anda.

Utbildningen indelades inom olika kunskapsstadier, inom trivialskola (fyra år), gymnasium (fyra år) samt akademier, samt skolklasserna blev ettåriga. Latinläroverket räknade sitt ursprung ifrån denna skolordning. Trivialskolan ägde ett speciell parallellklass, räkneklassen (senare kallad "apologistklass"), på grund av dem borgarbarn likt ej tänkte sig mot högre studier, samt såsom existerar ursprunget mot realläroverket.

Svenska språket betraktades ej likt en självständigt kurs, dock skolordningen förordar för att skolorna bör uppmuntra mot en riksspråkligt uttal inom all landet. Denna skolordning gällde mot 1693, då ett fräsch antogs såsom inom högre grad betonar kristendomskunskap inom stället till klassisk humanism, tillsammans obligatorisk hebreiska samt grekiska.

på grund av inträde mot universitetet krävdes för att gymnasisterna skulle examineras både nära gymnasiet samt nära universitetet.

Som ett direkt resultat från för att Sveriges gränser vidgades beneath 1600-talet, började staten driva skolor inom vissa landskap, framför allt Dalarna samt Skåne. Undervisningen spelade enstaka framträdande roll inom försvenskningen från Skåne mellan 1658 samt 1720 då dem dansktalande barnen fick svenska ABC-böcker, dock samtidigt ökade läskunnigheten drastiskt.[33]

Trolldomshysterin inom Dalarna ledde mot för att Gustaf Duwall anbefallde uppförandet från skolor till för att erhålla bukt tillsammans vidskepelserna vilket resulterade inom häxerianklagelserna.[33]

1700-talet

[redigera | redigera wikitext]

1723 blev detta team vid för att föräldrar skulle lära sina små människor för att studera.

Läsåret existerar uppdelat inom terminer samt lov.

Hur dem ombesörjde detta tog ej lagen hänsyn till; då dem själva plats analfabeter alternativt annars saknade chans, fick barnen vandra mot ett skolmästare alternativt mot klockaren. Underlåtelse straffades tillsammans med 2 daler silvermynt.[34]

Som motvärn mot den annalkande frihetstiden ökade prästernas påverkan vid undervisningen, vilket kulminerade inom 1724 års skolordning, såsom skulle gälla mot 1807.

inom denna äger straffbestämmelserna blivit hårdare: dem studenter likt begick svåra förseelser sattes inom stocken samt fick risstraff.[35]Svenska språkets ställning förbättrades tillsammans med denna skolordning, samt detta krävdes för att eleverna kunde studera modersmålet på grund av för att erhålla inträde mot trivialskolan.

speciell vikt lades nära kunskaper angående kartor samt geografi.[35]

Carl von Linné samt andra förkämpar till frihetstidens anda förändrade utbildningsväsendet, bland annat genom instiftandet från Vetenskapsakademien, instiftandet från professurer inom finans, samt tillsammans emfas nära naturvetenskapen. Dessa krafter nedsänkt även på baksidan för att regeringen tillsatte enstaka uppfostringskommission 1745, detta inledande inom ett utdragen rad försök för att reformera detta svenska utbildningsväsendet.

inom anslutning mot den nya frihetsandan blev pedagogiken en varmt kurs, tillsammans med namn vilket mot modell Johan Browallius, Anders Schönberg d.y., samt John Fredrik Kryger; framför allt diskuterades om skolan skulle utföra en urval från särskilt begåvade studenter (en perception likt ej plats förenlig tillsammans med ståndssamhällets organisation), krav vid mer konkreta ämnen vid lägre stadier samt till borgare, samt förslag vid obligatorisk samt gemensam grundskola.[36]

Borgarflickor fick vandra inom pensionsanstalter inom städerna, var dem bland annat undervisades inom franska samt sömnad; ett utbildning vilket bedrevs inom form eller gestalt från internat alternativt "mamsellskola" vilken förekom ifrån 1700-talet mot långt in vid 1800-talet.

Dessa anstalter betraktades ej vilket skolor eftersom dem ej plats indelade inom skolklasser; den inledande flickskolan grundades 1787 från Evangeliska Brödraförsamlingen inom götet, Societetsskolan.[37]

Under intryck ifrån Tyskland, grundades 1767 Sveriges inledande realskola från hovpredikanten Natanael Thenstedt inom Stockholm; denna fanns dock bara mot 1777.

1785 grundades landets inledande handelsläroverk på grund av kommande generationer borgare, inom Veinge socken inom Halland från detta tyske kommerserådet Friedrich Christopher Wurmb. Den lades ner nära Wurmbs död 1788, dock influerade Peter Brändström mot grundandet från Gävle elementarskola.[38]

Vid sidan från den statliga undervisningen, fanns privatlärare många vanligt; inom synnerhet gällde detta utbildningen från dem adliga barnen.

tid 1749 plats 4249 unge inskrivna nära statliga skolor. från dessa tillhörde 31 adeln, 631 prästståndet, 1019 bondeståndet, samt 1727 plats ungar mot betjänter, person som arbetar samt dagakarlar. Dessa skolor äger ansetts äga bidragit mot ståndscirkulationen.[39] 1792 grundades Karlbergs krigsakademi, dit huvudsakligen adliga unge ägde tillträde.[40]

Sedan konfirmationen avskaffats nära reformationen, började enskilda stift vid 1700-talet åter kräva för att ungdomarna gick inom konfirmationsskola varenda vilodag till för att erhålla ta sin inledande nattvard.

1811 lagstadgades denna kyrkliga handling.[41]

Förändringar beneath 1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Latinet försvann såsom utbildningens lingua franca nära ingången mot 1800-talet, samt ersattes från tyskan samt franskan; detta levde dock kvar inom dem humanistiska ämnena därför för att dem klassiska texterna även fortsättningsvis skulle behärska studeras.

Efter enstaka statlig analys, från Kanslersgillet (1801–1809), tillkom 1807 års skolordning, såsom tog fasta vid detta nyväckta intresset till dem moderna språken.[42]De stora statsomvälvningarna 1809 fick effekt även vid utbildningen, inom samt tillsammans för att dem demokratiska samt nationalistiska idéerna vann terräng; nationalismen förutsatte för att nationen plats medveten ifall sin tänkta samhörighet.[43]

Efter livliga pedagogiska debatter, tillsammans namn liksom Karl Ulrik Broocman, Erik Gustaf Geijer samt Jakob Adlerbeth, framkom 1820 års skolordning.

Trivialskolan ersattes från lärdomsskolan, samt gymnasiet fick mera prägel från latinläroverk tillsammans med hebreiska såsom obligatorisk kunskap.[44] Skolordningen kritiserades häftigt, framför allt från Anders Fryxell, på grund av dess tyngdpunkt vid latin vid bekostnad från "den medborgerliga bildningen". andra kritiserade Karlsberg såsom enstaka klasskola.

Allt detta missnöje ledde mot 1825 års undervisningskommitté var liberala samt konservativa pedagoger diskuterade utbildningens kommande. Bland kommitténs konkreta påverkan existerar grundandet från Nya elementarskolan, införandet från gymnastik samt kemi, samt dem från C.J.L.

De flesta ungar börjar inom grundskolan detta kalenderår vilket dem fyller år sju år.

Almqvist författade läroböckerna Svensk språklära, Svensk rättsstavningslära, tillsammans fler titlar, dem inledande från sina stöt, vilka länge användes samt liksom fungerade standardiserande.

I 1724 års skolordning anmodades skolorna för att förse studenter nära trivialskolan tillsammans ett pulpet, dock ännu vid 1830-talet ägde detta ej blivit allmänt.

nära dem skolor liksom saknade pulpeter fick barnen, vilket satt vid långbänkar, notera vid golvet. undervisningsrum förekom ej beneath 1800-talet. studenter vilket bodde vid ytterligare ort fick bo inackorderade samman tillsammans med andra ungar. ett typisk skoldag började klockan halv sju, tillsammans morgonbön, fortsatte tillsammans med för att eleverna fick elda inom skolsalen, samt slutade klockan fem.[45]

Högre skolor på grund av flickor blev vanligare beneath 1800-talet, tillsammans med Fruntimmersföreningens flickskola inom götet (bildad 1815) på grund av fattiga flickor, Wallinska flickskolan inom huvudstaden (1831) samt Zanderska flickpensionen (1855).

Wallinska flickskolan likt genom tillåtelse för att ge studentexamen 1874 blev landets inledande gymnasieskola på grund av flickor.[37]Åhlinska flickskolan inom huvudstaden, grundad från den 17-åriga Karin Åhlin 1847, blev landets tredjeplats gymnasieskola till flickor 1894.[46]Statens högre lärarinneseminarium bildades 1861.

Samskolor, till flickor samt pojkar, uppkom beneath slutet från 1800-talet.

Skandinaviens inledande sådana grundades från Edvard Palmgren 1876, Palmgrenska samskolan. Framträdande pedagoger ifrån århundradet existerar Anna Sandström samt Anna Whitlock.[47]

1800-talet såg uppkomsten från korrespondensundervisning, vilket ersatte privatundervisningen alternativt fanns alternativ mot för att vandra vid realskolan alternativt gymnasiet, tillsammans Hermods Korrespondensinstitut, NKI-skolan, samt Brevskolan.[48] tillsammans med Otto Salomons slöjdlärarseminarium, grundat 1874, blev hantverk en obligatoriskt skolämne.[49]

En information vid 1800-talet från organisatorisk innebörd plats införandet från enstaka skolinspektion, folkskoleinspektionen, vilken Torsten Rudenschöld plats fadern till; denne införde även klassundervisningen.[50]F.F.

Carlson avskaffade växelundervisningen tillsammans cirkuläret från 1864, samt folkskolefrågor fick enstaka speciell byrå inom regeringen.[51] från vikt till den nationella samordningen från undervisningen plats Artur HazeliusFolkskolans läsebok (1869). Den inledande egentliga läroplanen kom 1878.[51]

Den numera fastslagna indelningen från den formella utbildningen inom grundskola, gymnasieskola samt högre utbildning, började erhålla sina former beneath 1800-talet (se nedan).

Den allmänna folkskolan

[redigera | redigera wikitext]

Idén ifall ett obligatorisk samt kostnadsfri grundskola går långt åter, dock realiserades ursprunglig vid 1800-talet, efter livliga debatter tillsammans med företrädare såsom Geijer, Tegnér, Silfverstolpe, Sahlström[vem?], samt prins, sedermera monark, Oscar.

nära ingången mot 1900-talet dominerades den pedagogiska debatten från Ellen Key, positivismen, samt folkrörelser.[52]

1842 avgjorde Sveriges riksdag för att presentera ett då fyra kalenderår utdragen utbildning tillsammans med elementär kurs inom land, folkskola. Folkskolan förekom inom olika former: fasta samt flyttande, samt hel- samt halvtidsläsande.

dem flyttande skolorna, såsom innebar för att läraren olika dagar undervisade inom olika delar från trakten, förekom länge inom Norrland. Halvtidsläsande klasser förekom framför allt inom västra Sverige.[53]

Eftersom läroverken fanns kvar rådde beneath efter 1842 huvudsakligen detta vilket kallas parallellskolesystem, vilket innebar för att olika samhällsgrupper fick olika utbildning: dem lägre sociala skikten lärde sig studera samt notera vid svenska samt enklare matematik samt kristendomskunskap inom folkskolan, medan dem högre samhällsklasserna plats förbehållna högre kurs inom naturvetenskap samt främmande tungomål inom detta högre allmänna läroverken.[54]

1858 infördes numeriskt värde inledande skolåren inom folkskolan, småskolan, var elementär kunskaper skulle läras ut.

1882 tillkom numeriskt värde nya skolår inom folkskolan, samt folkskolan blev 6-årig. vid vissa orter fanns även sjunde samt åttonde klass, fortsättningsskola. Fridtjuv kulle introducerade tanken vid ett enhetsskola, gemensam till små människor ifrån varenda samhällsklasser, beneath slutet från 1800-talet, samt en inledande steg dit skedde tillsammans läroverksstadgan 1905 vilket avkrävde enstaka sådan träning till inträde mot läroverket.[55]

Folkskolan blev obligatoriskt 7-årig inom landet 1936 samt 8-årig vid 1950-talet.

Sedan 1972 går svenska små människor obligatoriskt 9 kalenderår inom utbildning, ifrån augusti detta kalenderår barnet fyller år 7 kalenderår mot juni detta kalenderår barnet fyller år 16 år.

Läsåret 1949/1950, introducerade några skolor inom land en experiment tillsammans enstaka 9-årig skolform kallad enhetsskola.

Enhetsskolan ägde tre stadier. årskurs 1, 2 samt 3 plats "lågstadium".

Grundskolan fanns införd inom all landet kring 1972, samt folkskolan plats därmed avskaffad.

årskurs 4, 5 samt 6 plats "mellanstadium" medan årskurs 7, 8 samt 9 fanns "högstadium". inom dessa skoldistrikt plats detta småskolan vilket blev lågstadium, den egentliga folkskolan vilket blev mellanstadium samt realskolan vilket blev högstadium. Den 26 femte månaden i året 1950 beslöt Sveriges riksdag för att presentera enhetsskola inom landet. Enhetsskolan bytte namn mot försöksskola 1958 samt mot grundskola 1962.

Kring 1972 plats grundskolan introducerade inom varenda delar från landet, samt parallellskolesystemet tillsammans med folkskolan samt högre allmänna läroverket avskaffat. ifrån läsåret 1994/1995 avskaffades grundskolans stadieindelning.

Förskolor startade inom privat regi inom landet inom mitten från 1800-talet inom många små skal.

Utbildningssystemet inom landet börjar tillsammans med ett frivillig förskola ifrån 1 års ålder, såsom flera gånger används vilket barnomsorg, då alltfler unge inom landet bor inom familjer var båda föräldrarna arbetar.

ifrån 1944 fick förskolor samt daghem statsbidrag. ifrån 1976 fick varenda 6-åringar korrekt mot allmän förskola 525 timmar (15 timmar inom veckan). beneath 1990-talet gjordes flera reformer inom förskoleområdet, vilket innebär för att dem allra flesta unge börjar inom förskolan inom land nära tidig ålder. 1998 introducerades förskoleklass, ett skolform till ungar inom 6-årsåldern, inom land.

Förskoleklass hette vid den tiden namn liksom "Årskurs 0" alternativt "6-årsgrupp". Förskoleklass existerar, tillsammans med 2008 års förhållanden, ej obligatoriskt inom landet, dock kommunerna existerar skyldiga för att bereda samtliga unge lokal. 15 november 2017 tog Riksdagen beslut angående för att förskoleklass blir obligatorisk.

Skolplikten bör gälla ifrån samt tillsammans med detta tid barnet fyller år sex kalenderår. inom samt tillsammans detta blir förskoleklass obligatoriskt på grund av varenda unge inom land samt samtliga måste vandra inom skolan inom minimalt tio år. Förskoleklassens aktivitet kommer även inom fortsättningen för att äga identisk avsikt samt innehåll likt inom ljus.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, dock den inledande årskullen detta gäller på grund av existerar dem likt börjar höstterminen 2018.

De flesta unge börjar inom förskoleklass då dem existerar sex år.

Staten övertog successivt finansieringen från folkskolorna beneath dem inledande årtiondena vid 1900-talet.[56]

Gymnasieutbildning

[redigera | redigera wikitext]

I 1856 års läroverksstadga skapades numeriskt värde olika gymnasielinjer: latinlinjen samt reallinjen. ett tredjeplats linje infördes från Gunnar Wennerberg 1878: halvklassisk linje.

Studentexamen infördes 1862; tidigare ägde gymnasisterna tvingats avlägga test nära universiteten till för att ta avslutning. Antalet studenter såsom hoppade från plats många stort. Harald Dahlgren uppgav tid 1897 för att 74 procent från dem inskrivna nära läroverken inte någonsin tog någon examen.[57] från den anledningen bildades tillsammans 1905 års läroverksstadga enstaka speciell realskola, var realskoleexamen kunde ske efter sex kalenderår.

Realskolan knöts 1927 mot folkskolan, genom för att detta beslutades för att den skulle gå vidare folkskolans fjärde alternativt sjätte år; samtidigt beslutades angående inrättandet från kommunala flickskolor. Utbildningen kostade valuta, därför kom dem flesta studenter ifrån familjer tillsammans många valuta. Begåvade studenter vars föräldrar ej ägde råd för att erlägga kunde dock erhålla friplats inom läroverken.

Med 1933 års stadga avgjorde Arthur Engberg för att franska skulle artikel obligatorisk vid latingymnasiet samt engelska vid realgymnasiet. 1937 infördes praktiska yrkesutbildningar nära läroverken, såsom handelslinjer, tekniska linjer samt hushållslinjer.

1971 antogs enstaka färsk läroplan, Lgy 70, samt skolformerna fackskola, gymnasium samt yrkesskola slogs samman till för att forma ett färsk skolform, gymnasieskola.

Svenska universitet eller akademisk institution sedan 1800-talet

[redigera | redigera wikitext]

Staten började överta finansieringen, samt därmed makten, ovan universiteten vid 1800-talet. vid 1800-talet fanns numeriskt värde högskola, inom Uppsala samt skogsdunge. Dessas verksamheter samordnades till inledande gången tillsammans universitetsstatuterna från kalenderår 1852, varigenom universitetens jurisdiktionsrätt fråntogs dem samt överfördes vid staten.

Kvinnor medgavs universitetsutbildning 1873: Ellen Fries blev den inledande kvinnliga doktorn, inom saga, kalenderår 1883.

Karolinska institutet bildades 1810, gavs 1861 riktig för att ge med.lic. samt 1906 korrekt för att ge doktorsgraden. Flera högskolor bildades beneath 1800-talet: Stockholms akademi, relaterat till göteborg akademi, Chalmers, samt KTH.

beneath dem inledande år vid 1900-talet bildades affärsskolor, lantbrukshögskolor samt Krigshögskolan.

Den formella utbildningen

[redigera | redigera wikitext]

Utbildningssystemet inom landet börjar tillsammans med enstaka frivillig förskola ifrån 1 års ålder, likt flera gånger används såsom barnomsorg, då alltfler små människor inom landet bor inom familjer var båda föräldrarna arbetar.

Allmän förskola erbjuds samtliga 3- samt 5-åringar. Förskolan existerar enstaka sektion från utbildningsväsendet samt existerar sedan 1 juli 2011 enstaka skolform. Förskoleklassen existerar ett skolform likt vänder sig mot 6-åringar samt bör artikel enstaka brygga mellan förskola samt grundskola. Därefter tar den svenska 9-åriga obligatoriska grundskolan nära.

Därefter finns ett frivillig gymnasieskola såsom existerar inriktad vid för att antingen gå vidare analysera alternativt lära sig en arbete. Naturvetenskap samt samhällsvetenskap existerar vanligt vid dem schema vilket existerar inriktade vid fortsatta studier.

Förskola

[redigera | redigera wikitext]

Förskolan vänder sig mot ungar 1–5 kalenderår gamla.

Kommunen existerar ansvarig för att tillhandahålla område mot ungar vars föräldrar studera alternativt förvärvsarbetar. Barnet besitter riktig för att behålla platsen ifall föräldern blir arbetslös alternativt föräldraledig. samtliga unge besitter riktig mot avgiftsfri allmän förskola då dem existerar 3–5 tid gamla. Allmän förskola bör existera minimalt 525 timmar per tid (15 timmar/vecka).

Förskolan existerar reglerad inom skollagen. Förskolan besitter sedan 1998 ett läroplan Lpfö 98 likt reglerar värdegrund, uppgift till undervisningen samt ansvar till dem liksom arbetar inom förskolan.

Grundskola

[redigera | redigera wikitext]

Primärskolan, vilket inom land kallas grundskola, existerar allmän samt belagd tillsammans skolplikt fram mot årskurs 9, då eleven vilket regel existerar vid sitt sextonde kalenderår.

Skolplikten börjar höstterminen detta kalenderår likt barnet fyller år 6; då börjar ungar normalt inom förskoleklass såsom kallas detta 10:e skolåret. Grundskolan syftar mot för att ge behörighet mot gymnasieskola, samt saknar avslutning. Den kommunala grundskolan existerar kostnadsfri, samt finansieras tillsammans kommunalskatt, dock grundskolan regleras nationellt tillsammans med 2011 års läroplan - Lgr11.

nära sidan från dem kommunala skolorna, finns tillfälle på grund av föräldrar för att välja friskolor, liksom även måste följa läroplanen samt likt bekostas tillsammans med skolpeng. på grund av små människor tillsammans med särskilda behov finns särskolor samt specialskolor. Ursprungsbefolkningen samer äger enstaka speciell skolform, sameskolan.

Vid sidan från för att lära ut ämneskunskaper besitter grundskolan i enlighet med team ett lärorik övning, bland annat inom för att fostra unge mot dem värden vilket samhället bygger på: människolivets okränkbarhet, individens frihet samt rättighet, människors lika värde, jämställdhet mellan könen, samt samhörighetskänsla tillsammans svaga samt utsatta.

Betyg samt betygsliknande omdömen får ej inträffa före årskurs 6. bedömning utdelas åtta gånger inom grundskolan: nära slutet från höst- samt vårterminerna inom årskurserna 6–9. Slutbetyget används till begäran mot gymnasieskolan; till behörighet dit behövs godkänt inom olika ämnen beroende vid vilket schema likt söks, dock detta behövs ständigt godkänt inom ämnena svenska, matematik samt engelska.

Betygsskalan A–F, var F betyder "ej godkänt", D betyder för att väsentliga delar från betygsnivån C äger uppfyllts samt B betyder för att väsentliga delar från betygsnivån A äger uppfyllts. Betygsskalan ersatte den tidigare betygsskalan tillsammans G (godkänt, VG (väl godkänt) samt MVG (mycket väl godkänt), tillsammans med införandeperiod 2011–2012.

Gymnasieskola

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska sekundärskolan existerar gemensam på grund av teoretiska samt praktiska utbildningar, samt kallas gymnasieskola (se gymnasium på grund av historisk bakgrund). Den existerar frivillig, dock varenda samhälle besitter ansvar för att följa upp dem ungdomar beneath 20 tid vilket ej studera vid gymnasieskola.

Eleven väljer mellan schema – 17 nationella schema, en stort antal lokala schema, specialutformat schema samt detta individuella programmet. mot skillnad ifrån flera andra länder saknar land enstaka formell studentexamen – inom stället syftar gymnasieskolan mot för att ge primär behörighet mot akademi. Gymnasieutbildningen regleras inom läroplanen till dem frivilliga skolformerna Lpf 94.

Högskola samt universitet

[redigera | redigera wikitext]

Detta segment existerar enstaka beskrivning från Högskolor samt högskola inom Sverige.

Högskolan existerar eftergymnasial. universitet eller akademisk institution syftar mot för att ge akademisk prov. högskola kallas dem högskolor såsom bedriver forskarutbildning.

Antagningsystemet

[redigera | redigera wikitext]

Antagningssystemet existerar den metodik vilket den ansvariga myndigheten använder på grund av för att välja ut dem liksom får detta begränsade antalet studieplatser liksom detta finns vid gymnasie- samt högskolorna. Antagningspoäng existerar detta antal poäng ett arbetssökande behöver äga tillsammans sig ifrån tidigare kurs till för att antas mot den nya utbildningen.

Antagning mot gymnasieskolan sker tillsammans högstadiebetyget medan antagning mot högre utbildning samt högskola sker tillsammans en mer komplicerat antagningssystem tillsammans olika urvalsgrupper.

Antagning mot högre utbildning samt universitet

[redigera | redigera wikitext]

För för att behärska bli antagen mot akademi samt högskola behöver man existera behörig.

Behörig förmå man bli genom för att äga fullföljt ett gymnasieutbildning dock detta finns även andra vägar mot för att bli behörig[64]. ifall detta existerar fler kvalificerade söka än detta finns utbildningsplatser således väljs en antal ut genom "urvalet"[65]. Urvalet sker genom för att dem tillsammans med detta högsta meritvärdet inom en antal olika urvalsgrupper väljs.

dem vanligaste urvalsgrupperna existerar gymnasiebetyget samt effekt vid högskoleprovet.

Vuxenutbildning

[redigera | redigera wikitext]

Under år 1997-2002 genomfördes kunskapslyftet. detta plats enstaka statlig satsning vid vuxenutbildning såsom främst riktades mot arbetslösa såsom saknade treårig gymnasieutbildning. Kunskapslyftet erbjöd 110 000 utbildningsplatser nära komvux, folkhögskola, arbetsmarknadsutbildning, studieförbund samt utbildningsföretag.[66]

Kunskapslyftet äger dessutom legat mot bas till Facilaprogrammet inom Portugal, en schema vars avsikt existerar för att förbereda lågutbildade till detta grundlig valideringsprogrammet "Novas Oportunidades".

Andra utbildningsformer

[redigera | redigera wikitext]

Se komvux, KY-utbildning samt folkhögskola.

Anpassning efter särskilda behov

[redigera | redigera wikitext]

Specialskola existerar enstaka lärcentrum på grund av döva samt hörselskadade. Särskola existerar ett skolform till studenter tillsammans med lärda funktionshinder. titta vidare specialundervisning.

Resultat

[redigera | redigera wikitext]

Genom flera internationella mätningar (PISA, TIMMS, PIRLS samt ICCS) jämförs den svenska skolan tillsammans träning inom andra länder. Resultaten inom den svenska skolan sjönk mot ungefär tid 2010 samt äger därefter förbättrats kraftigt. Justerat på grund av invandringens effekter existerar (2022) den svenska grundskolan bäst inom norden samt bland dem helt bästa inom världen.[67] Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren, nära Institutet till Näringslivsforskning samt London School of Economics, sade 2022 för att man måste ta hänsyn mot demografiska förändringar då man utvärderar kvaliteten inom den svenska skolan, samt för att "Sannolikt skulle vilket skolsystem likt helst äga haft svårt för att möta den invandring likt landet besitter haft beneath dem senaste decennierna."[68] han sade även för att prestationsnivån till svenska högstadieelever tillsammans med utländsk bakgrund existerar vid identiska nivåer liksom motsvarande elevgrupp inom Finland[68] (se Simpsons paradox).

i enlighet med Heller Sahlgren existerar detta (2022) rimligt för att anta för att den ökade andelen studenter inom fristående skolor beneath detta senaste decenniet existerar orsak mot åtminstone enstaka sektion från förbättringarna inom internationella undersökningar.[68]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] ”skolverket”.

    skolverket. Arkiverad ifrån originalet den 21 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150721124225/http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/snabbfakta-1.120821. Läst 14 september 2015. 

  2. ^ [ab] Landquist (1963), s. 209
  3. ^Landquist (1963), s.

    205

  4. ^ [ab] Sandström (1978), s. 50
  5. ^Landquist (1963), s. 206
  6. ^Landquist (1963), s. 268
  7. ^Landquist (1963), s. 37
  8. ^Diplomatarium Suecanum inom br. 233, citerad inom Landquist (1963), s. 206
  9. ^Landquist (1963), s. 207
  10. ^Landquist (1963), s. 272
  11. ^Landquist (1963), s.

    37 f, 41 f

  12. ^Landquist (1963), s.

    Skola.

    42

  13. ^Tham, Wilhelm (4 oktober 1850). ”86 (Beskrifning öfver Upsala län)”. runeberg.org. https://runeberg.org/thamupps/0090.html. Läst 1 oktober 2020. 
  14. ^Svensson, Ulf (2007). ”Nytt ljus ovan Studentholmen inom Uppsala”. Fornvännen (raa.se) 102:4: sid. 238–245.

    http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/c40f1d92-52c6-498e-b44d-76815d93fe84. 

  15. ^Landquist (1963), s. 208
  16. ^ [ab] Sandström (1978), s. 52
  17. ^Landquist (1963), s. 210
  18. ^Landquist (1963), s. 211
  19. ^Landquist (1963), s. 213
  20. ^Landquist (1963), s. 273
  21. ^Landquist (1963), s.

    214

  22. ^Landquist (1963), s. 216, 268
  23. ^Sandström (1978), s. 86
  24. ^Sandström (1978), s. 85
  25. ^Landquist (1963), s. 273 f
  26. ^Sandström (1978), s. 80
  27. ^Landquist (1963), s. 301
  28. ^Landquist (1963), s. 301 ff
  29. ^Landquist (1963), s. 219-223
  30. ^Sandström (1978), s. 83
  31. ^Landquist (1963), s. 221
  32. ^Landquist (1963), s.

    222

  33. ^ [ab] Landquist (1963), s. 274
  34. ^Landquist (1963), s. 275
  35. ^ [ab] Landquist (1963), s. 227
  36. ^Landquist (1963), s. 229 ff
  37. ^ [ab] Landquist (1963), s. 269
  38. ^Landquist (1963), s. 232 f
  39. ^Landquist (1963), s. 233 f
  40. ^Landquist (1963), s.

    240 f

  41. ^Sandström (1978), s. 120
  42. ^Landquist (1963), s. 235
  43. ^Landquist (1963), s. 236
  44. ^Landquist (1963), s. 239
  45. ^Landquist (1963), s. 249 f
  46. ^Christina Hellgren, Åhlinska skolan, Stockholms stadsarkiv SE/SSA/0795, sidan besökt 6 femte månaden i året 2009
  47. ^Landquist (1963), s. 270
  48. ^Landquist (1963), s.

    270 f

  49. ^Landquist (1963), s. 288
  50. ^Sandström (1978), s. 170 f
  51. ^ [ab] Landquist (1963), s. 287
  52. ^Sandström (1978), s. 176 ff, 208 ff
  53. ^Landquist (1963), s. 290 f
  54. ^Larsson, Esbjörn (30 november 2019). Bo Eriksson. red. ”1800-talets utbildningsrevolution”. Historisk tidskrift 139 (4): sid. 745.

    ISSN0345-469X. https://www.historisktidskrift.se/index.php/june20/article/view/217/172. Läst 11 femte månaden i året 2022. 

  55. ^Sandström (1978), s. 173 f
  56. ^Landquist (1963), s. 295
  57. ^Landquist (1963), s. 255 f
  58. ^Skolverket (22 augusti 2005). ”Karta ovan utbildningssystemet”. Skolverket. http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys/. Läst 8 juli 2007. 
  59. ^Swedish National Agency for Education. ”The Swedish Education System”.

    Swedish National Agency for Education. http://skolnet.skolverket.se/polopoly/utbsys-eng/. Läst 8 juli 2007. 

  60. ^Bäcklin, Lotta (7 juni 2007). ”Den nya utbildnings- samt examensstrukturen”.

    De flesta unge börjar inom förskoleklass då dem existerar 6 år.

    Högskoleverket. Arkiverad ifrån originalet den 6 femte månaden i året 2007. https://web.archive.org/web/20070506234057/http://www.hogskoleverket.se/densvenskahogskolan/forandringar/nyautbildningsochexamensstrukturen.4.539a949110f3d5914ec800062698.html. Läst 8 juli 2007. 

  61. ^Bäcklin, Lotta (7 juni 2007). ”The new structure of programmes and qualifications”.

    Swedish National Agency for Higher Education. Arkiverad ifrån originalet den 9 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071009170355/http://www.hogskoleverket.se/highereducation/thenewstructureofprogrammesandqualifications.4.5ed111281136ce97c148000493.html. Läst 8 juli 2007. 

  62. ^Ståhle, Lennart (30 femte månaden i året 2007). ”Universitet alternativt högskola?”.

    Högskoleverket. http://www.hogskoleverket.se/densvenskahogskolan/hogskolorna/universitetellerhogskola.4.539a949110f3d5914ec800063518.html. Läst 3 augusti 2007. 

  63. ^Ståhle, Lennart (11 juni 2007). ”University or University College?”. Swedish National Agency for Higher Education. Arkiverad ifrån originalet den 7 oktober 2007.

    https://web.archive.org/web/20071007075310/http://www.hogskoleverket.se/highereducation/highereducationinstitutions/universityoruniversitycollege.4.539a949110f3d5914ec800066338.html. Läst 3 augusti 2007. 

  64. ^”Behörighet mot högskolestudier”. www.studera.nu. https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och-antagning/behorighet-till-hogskolestudier/. Läst 24 juli 2018. 
  65. ^”Meritvärde samt urval”. www.studera.nu.

    https://www.studera.nu/att-valja-utbildning/anmalan-och-antagning/meritvarde-och-urval/. Läst 24 juli 2018. 

  66. ^Nationalencyklopedin, vid internet, 18 mars 2009, uppslagsord: kunskapslyftet
  67. ^Gabriel Heller Sahlgren. "Kunskapsskolans återkomst", timbro.se, 6 juli 2022.
  68. ^ [abc] Gabriel Heller Sahlgren.

    ”Så räddades skolan – dock invandringen kräver mer”. Arkiverad ifrån originalet den 7 september 2022. https://web.archive.org/web/20220907052250/https://kvartal.se/artiklar/den-svenska-skolan-ar-battre-an-sitt-rykte/. Läst 10 september 2022. Kvartal, 7 september 2022.

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Landquist, John (1963). Pedagogikens historia (7., genomsedda uppl.).

    Lund: Gleerup. Libris788542 

  • Sandström, Carl Ivar (1978). Utbildningens idéhistoria: angående samhällsförändringarnas effekt vid undervisningens uppgift samt idéinnehåll genom tiderna inom landet samt utlandet. Aldus akademi, 99-0167082-9 (2., bearb. uppl.). Stockholm: Bonnier. Libris178437 
  • Lakomaa, Erik (2009). The Economic Psychology of the Welfare State (1., genomsedda uppl.).

    Stockholm: EFI. Libris11308583 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]