Redogör sambandet mellan angina pectoris och hjärtinfarkt

Beslutsprocessen sker inom tre steg

1. Bedöm sannolikheten till för att diagnosen existerar sann tillsammans med hjälp från s k pre-test probability (PTP).

2. Non-invasiv diagnostik 

3. Riskvärdering inför evaluering från behandlingsval (optimal medicinsk behandling alternativt optimal medicinsk behandling + revaskularisering (PCI alternativt CABG).

I utredningen ingår

• Anamnes - enstaka exakt anamnes leder inom dem flesta fall mot riktig bedömning.

  Kvinnor anger oftare atypiska, mer svårtolkade besvär. Hereditet existerar betydelsefull, eftersom sjukdomen ofta äger ett ärftlig komponent.
  
  Smärtans lokalisation, dess relation mot hårt arbete, karaktär samt hållbarhet existerar viktiga data. Likaså existerar detta viktigt för att efterfråga om vila lindrar symtomen.
  
  ESCs riktlinjer ifrån 2019 poängterar vikten från ett granskning från pre-test probability (PTP), i enlighet med tabell 2 likt skall ge vägledning ifall fortsatt analys.

  angående PTP 15 %, bör man utföra enstaka non-invasiv granskning, antingen funktionell imaging på grund av ischemi alternativt koronar CT angio (CTA).
  
  Betydelsen från arbetsprov besitter tonats ned p g a den sämre diagnostiska säkerheten.

  En hjärtinfarkt beror oftast vid för att ett blodpropp äger bildats samt helt alternativt delvis täpper mot hjärtats kranskärl.

  på grund av dem tillsammans upphöjd PTP > 85 % bör man tidigt välja invasiv koronarangiografi angående patienten besitter symtomgivande angina.

I dem gällande riktlinjerna till patienter såsom söker tillsammans med bröstsmärta inom primärvård alternativt vid akutmottagningen var man misstänker kronisk kranskärlssjukdom tonar man ned betydelsen från arbets-EKG, likt varit den ledande diagnostiska granskning samt lyfter istället fram CT-angio såsom diagnostiskt instrument.

Symtomens skildring, ålder samt kön bör artikel starkt vägledande på grund av hur massiv sannolikheten existerar till obstruktiv kranskärlssjukdom samt vilken diagnostisk teknik liksom lämpar sig bäst.

Tabell 1. Klinisk klassifikation från misstänkta angina-symtom.

Fritt översatt ifrån ESC Guidelines 2019.

Tabell 2. Pre-test sannolikhet (%) till obstruktiv kranskärlssjukdom hos 15 815 symtomatiska patienter utefter ålder, kön samt symtomens karaktär inom ett samlad bedömning från samtida uppgifter.

Fritt översatt ifrån ESC Guidelines 2019.

• Fysikalisk granskning - Den fysikaliska utredningen förmå artikel helt normal.

  Bör omfatta lyssnande vid undersökning från hjärtat (hjärtfrekvens, blås- alternativt biljud) samt halskärl (blåsljud). övervakning från blodtryck inom båda armarna.

• EKG - Vilo-EKG ingår inom basutredningen, är kapabel existera normalt.

  Hjärtinfarkt orsakas från akut syrebrist likt uppstår då ett blodpropp plötslig bildas inom något från hjärtats kranskärl.

  Patologiskt EKG (t ex ST-sänkning) indikerar ökad risk.

• Röntgen cor/pulm - nära anklagelse angående pulmonell hypertension alternativt ytterligare hjärt-/kärl-/lungsjukdom.

• Laboratorieprover - Troponin-T/-I. Hb, blodsocker, lipider, elektrolytstatus, lever- samt njurfunktionsprover bör tas till riskfaktorscreening samt ev inverkan från behandlingen.

• Ekokardiografi - Rekommenderas inom dem senaste riktlinjerna ifrån ESC, vilket rutinundersökning (utom på grund av yngre samt hos dem tillsammans atypiska symtom) till för att utesluta ytterligare genes mot symtom samt på grund av för att erhålla en mått vid både systolisk samt diastolisk funktion.

Fortsatt utredning

Vid stadig kranskärlssjukdom (kroniskt koronart syndrom) förmå den tidiga utredningen tillsammans med fördel skötas inom primärvården.

nästa rutiner existerar då lämpliga, titta även figur 1 nedan:

1. Arbets-EKG äger varit förstahandsmetod inom decennier, tillsammans med iakttagande från EKG-förändringar, hemodynamiska parametrar, förekomst från bröstsmärta samt skäl mot ev avbrytande från provet. ST-sänkning > 1 mm, ST-höjning inom avledningar tillsammans med patologiska Q-vågor, abnorm blodtrycksreaktion, tillkomst från arytmier och/eller oväntat nedsänkt kroppslig prestationsförmåga existerar indikator talande på grund av kranskärlssjukdom.

   Utebliven BT-stegring alternativt BT-fall indikerar seriös koronarsjukdom (huvudstamsstenos alt 3-kärlssjukdom). Provet äger nedsänkt sensitivitet tillsammans med upphöjd andel falskt negativa fynd.

   Angina pectoris existerar ett klinisk bedömning, likt ställs vid basen från karakteristiska symtom ifrån bröstet inom form eller gestalt från kramande, kvävande, förträngande (angina) smärta alternativt tryck.

   Dock upphöjd specificitet. Arbets-EKG äger nedsänkt prioritet inom riktlinjerna till både stöd samt uteslutande från kranskärlssjukdom.

2. Myokardscintigrafi alternativt stressekokardiografi tillsammans med farmakologisk provokation lyfts fram vilket förstahandsmetod. Dessa undersökningar äger högre sensitivitet samt specificitet än arbets-EKG.

3. PET utredning bör övervägas såsom alternativ mot scintigrafi samt stress-eko vid vårdinrättning vilket erbjuder denna tillfälle.

   Dessa undersökningar existerar vassare dock ofta mer kostsamma.

4. CT-angiografi rekommenderas liksom förstahandsmetod nära misstänkta symtom samt existerar särskilt god på grund av för att utesluta koronarsjukdom hos patienter inom detta låga intervallet från måttlig PTP (> 15 %).

5. Koronarangiografi bör utföras angående diagnosen existerar tydlig alternativt sannolikheten existerar många upphöjd, samt ifall patienten besitter refraktära symtom alternativt angina nära nedsänkt ansträngningsgrad.

   Definition.

   angående diagnosen existerar oklar och/eller detta finns symtomatiska alternativt prognostiska skäl för att fundera en kranskärlsingrepp, bör patienten remitteras mot expert på grund av utvärdering samt beslut mot kranskärlsröntgen. Den angiografiska bilden utgör även underlag mot angående PCI (perkutan koronar intervention) alternativt by-pass kirurgi (CABG) existerar för att föredra alternativt angående medicinsk behandling enbart existerar indicerad.

   Symtom likt bör leda mot övervägande från kranskärlsingrepp existerar invalidiserande angina samt symtom vilket påtagligt försämrar patientens dagliga aktiviteter samt livskvalitet, trots medicinsk behandling.