Vad är meningen med mogra

MENING me3niŋ2, r. l. f. ((†) n. NGoldenau hos Fernander Theatr. 4 a(1695)); best. -en; pl. -ar ((†) -er G1R 27: 153(1557), Swedberg SabbRo 409(1688, 1710)); förr äv. MENUNG, f.

1) vilket ngn tänker l. anser (o. utsäger) angående ngn l. ngt; åsikt; uppfattning; omdöme; tanke; jfr MENA, v.2 3.

Hysa l. äga l. omfatta (förr äv. fatta l. hålla) enstaka viss fras ifall ngt.

Betydelse: ett alternativt flere enkla satser, förenade mot en sammanhängande samt på grund av sig afslutet helt.

yttra sin (oförgripliga) fras (rent ut). han besitter den meningen för att något måste göras genast. Ändra fras, frångå sin fras. Fasthålla nära, förr äv. stå vid enstaka fras. äga förutfattade meningar ifall ngt. Stå till sin fras. äga goda skäl på grund av sin fras. artikel isolerad angående sin fras. Inhämta ngns fras rörande ngt. forma sig ett fras angående ngt.

Dela ngns fras (till fullo). Uttala, förr äv. fångstredskap (se fångstredskap, v. 21 d) sin fras. Meningarna äro delade l. skiftande l. vandra isär l. skifta. i enlighet med, äv. efter (jfr EFTER 15 f γ) l. inom (jfr inom, prep. o. adv.2 inom 4 c) ngns fras. artikel från, förr äv. inom l. uti l. nära l. vid den alternativt den meningen, hysa den l. den åsikten.

J jtt rådh .., okänt monge giffua sina röster samt meningar före. OPetri PEliæ c 1 b(1527). Doch stodh Jören Persson vid then meningh för att (osv.). HH XIII. 1: 164(1564). Monge äre vthi thenne meningen. BOlavi 106 a(1578). Somme (av adeln) .. wore wed den fras, at (osv.). Brahe Kr. 37(c. 1585). är kapabel hända för att Presterskapet existerar vid ytterligare fras.

RARP 7: 55(1660). Gamle fortplantade meningar låta intet således enkel utrota sig. Nehrman Gift. Föret. 6(1747). dem .. inom tidens fras fromma Florentinarna. Ljunggren utflykt 5(1871). Även den maximalt kritiske individ grundar sina flesta meningar vid andras auktoritet. Larsson Bildn. 24(1908). Wedberg 1HD 293(1922). — jfr ALL-,FOLK-,FÖRSLAGS-,GRUND-,HJÄRTE-,IRR-,VILLO-MENINGm.

fl. — särsk.

a) (†) inom uttr. äga o. d. enstaka god l. ond o. d. fras ifall ngn l. ngt, äga enstaka vänlig l. välvillig resp. ovänlig osv. perception ifall ngn l. ngt, existera vänligt resp. ovänligt osv.

stämd mot ngn l. ngt. (De) haffua en onda fras angående honom. OPetri Send. A 2 a(1528). Den goda meningh E. H. Excellens drager angående hans individ. Rudbeck Bref 47 (1668). Den goda fras man äger ifall sina egna attityd. Riccoboni Catesby 16(1761). Hafwa ett upphöjd fras angående ngn. Cavallin(1876).

b) (†) pregnant, ifall oriktig åsikt: villfarelse; misstag.

Troo existerar icke någhon menniskligh fras alternativt vision. FörsprRom. 2 a(NT 1526; Luther: whan). Somblige Länder hafwa .. ingen Landtmätare, var af kommer för att vid Universal-Charter därför månge Feel samt Meningar finnas. Rålamb 4: 80(1690).

c) (mera tillf.; titta dock slutet) övergående inom bet.: förmodan; jfr MENA, v.2 4.

Skulle iag nogot gissa, således existerar thet min fras, för att thet stora diuret (i drömmen) mon wara Kong Rolfs Götreks sons hamn. Verelius Gothr. 102(1664). Man besitter äfven framkastat den fras, för att (osv.). Ljunggren utflykt 108(1871). — särsk. filos. enl. vissa (äldre) filosofiska struktur ss. benämning vid en antagande l.

ett förmodan l. en försanthållande såsom stödes vid otillräckliga grunder; jfr MENA, v.2 5 a.I (encyklopedien) besitter planen fordrat för att jemte sanningar anföra blotta meningar, oafgjorda skiljaktigheter, märkliga villfarelser. Rosenstein 1: 95(1787). Trana psykologi. 2: 106(1847).

d) (†) inom uttr. ngns att vara berusad eller övermättad l.

bota fras o. d., ngns bestämda övertygelse. LReg. 24(1583). Schouten Siam 36(1675). Czaren fanns idag inom den att vara berusad eller övermättad fras, at (osv.). Nordberg C12 1: 831(1740).

e) (†) övergående inom bet.: utsaga; påstående; sats. Then ene meningen synes vare tvert emot then andre. G1R 26: 869(1556).

Efter Skriftens personlig fras. Frese VerldslD 50(1717, 1726). Lindfors(1824). — jfr FÖLJE-,SLUT-MENING.

f) ifall allmän l. samlad l. utbredd åsikt; opinion; särsk. inom uttr. allmänna, förr äv. mesta meningen (förr äv. enbart meningen), ifall åsikt såsom omfattas från varenda l. flertalet inom ett befolkning(sgrupp), allmänna opinionen. därför at meningenn (om G.

I) war, at ingenn konungh inom christenhetenn ägde inom manne minne leeffdh sinom barnom sålunda storen skat samt förrådh. 3SthmTb. 1: 97(1592). Mästa meningen existerar, at den likt ingen egendomb äger äger intet votum. 2RARP inom. 1: 19(1719). Den allmänna meningen delade .. (Armfelts) åsigt ifall (osv.). Tegnér Armfelt 1: 331(1883).

sekretessavtal 1915, nr 213, s. 2.— jfr DAGS-,FOLK-MENING.— särsk. (†) inom utvidgad anv., angående rykte. AOxenstierna 2: 77(1612). Allttså förorsaker .. sådant (dvs. dem besvärligheter likt krigstider medföra) .. prat samt taal, meninger samt inbillninger. RARP 1: 29(1627). KOF II. 1: 350(1659).

g) (†) ifall ngns anseende l. (goda) rykte.

Konung Cristiern .. ägde samt beröffwat the Swenske all erligheetz fras samt lofford iffrå, ibland alle Potentater. mörk G1 56(1561).

h) inom fråga ifall val, inom pl., övergående inom bet.: antal röster. då wid omröstandet .. inom Rådkammaren, meningarne blifwa lika starcke å bägge sidor. PH 1: 17(1719). Då meningarna inom styrelsen äro lika delade.

SFS 1920, s. 1507.

i) (†) ifall domstols utslag, dom (se DOM, sbst.1 2 a). HH XIII. 1: 100(1563).

2) (†) önskan; önskemål; jfr 3. G1R 24: 320(1554). Sedan .. (biskop Unno) til thenna Ähran (dvs. biskopsvärdigheten) emot alles Meening vphögd war. Schroderus Os. 2: 533(1635). Brenner Dikt. 1: 22(1697, 1713).

3) intention (se d.

o. 3 a); syfte; syftemål. detta existerar meningen för att denne skall börja skolan inom höst. han äger ingen fras tillsammans med vad denne säger. vad existerar meningen (med detta)? G1R 1: 53(1523). Wij förstå wäll, huad eder menung existerar. Därs.

1) vad ngn tänker l.

12: 186(1539). Min fras tillsammans med detta idag anförda existerar ingalunda för att förringa värdet af Luthers stora företag. Tegnér (WB) 3: 144(1817). Vistelsen inom utlandet blef längre, än detta ifrån start fanns meningen. VetAÅb. 1910, fordons. 1, s. 27.— jfr BI-, SIDO-MENING. — särsk.

a) inom uttr.

inom fras l. den mening(en) (ngn gg nära den meningen) för att utföra ngt l. för att ngn skall utföra ngt o. d., inom intention för att osv., på grund av för att osv.; numera nästan bl. inom uttr. inom akt (förr äv. den akt) samt fras (jfr AKT, sbst.3 8 a γ). Jcke skeer thetta vthi then fras ath andre utbildningsinstitution lijsa haffua.

2Kor. 8: 13(NT 1526). LPetri Œc. 32(1559: widh). Bemälte skälm kom in på grund av Muskou ... inom meening thet Muskouske Herrskapet aldeles at förstöra. Widekindi KrijgH 367(1671). Afzelius Sag. VIII. 1: 145(1856).

b) (†) inom uttr. äga inom mening(en) (att utföra ngt), äga inom sinnet l. ämna osv. mörk Ähr. 56(1560). samt hafuer then Edele herren inom meningh haft at begifue sigh til Sawlax samt hijt vth (till Kexholm).

UrkFinlÖ inom. 2: 71(1597). OxBr. 12: 465(1623). Brask Pufendorf Hist. 68(1680).

c) (†) inom uttr. ngn existerar inom fras för att utföra ngt, ngn ämnar (just) utföra ngt; ngt existerar inom fras för att göras, ngt existerar avsett för att göras. HC11H 15: 28(1664). (Han) fanns inom fras för att gifva oss madeira, då han blef afbruten.

Almqvist Jagtsl. 89(1832).

d) inom förb. tillsammans liknande adj. vilket god l. ond o. d.; numera inom sht inom uttr. (göra ngt) inom god l. bästa fras, inom (största) välmening. The vilket thetta utföra haffua okänt ett ond meningh tillsammans med. G1R 1: 254(1524). denne haffuer giort thet vdi ett godh fras. Därs.

9: 271(1534). Lägg icke liknande små saker vid sinnet, meningen fanns icke sålunda ond, såsom den lät. Runeberg 4: 253(1836). Då han inom bästa fras blandade sig inom sina lärjungars enskilda angelägenheter. 3SAH 7: 291(c. 1880). detta äger ej skett inom någon ond fras. Böök Sommarl. 271(1927). — särsk. inom numera obr.

uttr. Iak skal tage oc anama Hans Nades godgerninger altid til ett god fras (dvs. ”ss. gjorda inom enstaka god avsikt”). G1R 1: 4(1521). (Sören Norby) haffwer enstaka ondh meningh mot thetta rikith. Därs. 3: 176(1526).

4) ändamål; syfte; jfr 3. Vij (kunna) icke nogsampt förundre hvad fras thett skal hafve, för att inom ingen doom okänt angående seije vele.

G1R 24: 405(1554). ni (har) .. lärt dig för att titta samt förstå .. lifvets samt dödens fras. Wallin 1Pred. 2: 334(c. 1830). Detta systems innersta fras. Wieselgren SvSkL 4: 6(1847). NordT 1929, s. 240.

5) innebörd; innebörd (se d. o. 3); innehåll; stundom svårt för att skilja ifrån 3; jfr MENA, v.2 2. Meningen inom l.

från, förr äv. vid hans mening existerar oklar. OPetri GudzOrdh A 2 b(1528). The liksom förstå Lagsens fras. FörsprGT a 5 a(Bib. 1541). Meningen vid desse (citerade) mening existerar denne: At (osv.). Rudbeckius KonReg. 453(1619). Hwar talar giärna angående sin personlig tarff ... Man säger samt wed identisk meening: Soon drömmer ifall draaff.

Grubb 293(1665). sålunda denne sade samt log, samt enstaka fras nedsänkt inom hans löje. Runeberg 1: 149(1836). sålunda existerar för tillfället detta liknelsens mening: Säden existerar Guds mening. Luk. 8: 11(Bib. 1917). — jfr ANDE-,BI-,BIBEL-,BLIND-,BOKSTAVS-,GRUND-,UNDER-MENINGm. fl. — särsk.

a) (†) inom uttr. (ngts) bas samt fras, angående den egentliga l.

innersta l. värkliga innebörden (i ngt); (ngts) andemening; jfr bas, sbst.1 III 1 d,ävensom GRUND-MENING 2. OPetri 4: 301(c. 1540). RA inom. 3: 95(1593).

b) klok l. begriplig innebörd, förnuftigt l. begripligt sammanhang; förnuft (se d. o. 2), reson. detta existerar ingen fras tillsammans för att utföra vid detta viset. enstaka Runsten .., vid hvilcken vel finnas richtiga Runor dock gjöra ingen fras.

BokvGP 143(1727); jfr d. Söta ordalag utan fras. Dalin vred. 1: 16(1754). detta existerar ingen fras för att yttra, för att Samuel gick ut ifrån staden Ramah mot boningarne. Agardh ThSkr. 1: 108(1843, 1855). dem tycka .. för att då (tjänsteflickan) Lina får 25 kr. (i månaden), därför existerar detta ingen fras inom för att dem utbildning vandra till 20.

Tenow Solidar 1: 12(1905). — jfr O-MENING.

c) ifall detta inbördes sammanhanget inom ngt talat l. skrivet. Tappa försvunnen meningen, medan man skriver. Detta mening förmå utelämnas utan för att detta stör meningen. Tessin Bref 1: 304(1753). Meningen upplyser lätteligen ifall dem lika ordens olika betydelser. 2SAH 1: 39(1801). dem Geer Minn.

1: 75(1892).

d) inom fråga angående mening l. språkligt formulering överhuvud: innebörd (se d. o. 2 c), bemärkelse (se d. o. 2 b); numera inom sht inom liknande uttr. liksom inom högre, dålig, egentlig fras o. d. Girs Edelh. A 1 a(1627). Man kunde förstå .. (ett visst grekiskt ord) vthi ett dobbel fras, bådhe Activé samt Passivé. Schroderus Os.

III. 2: 171(1635). (Kalvinisterna) wilja intet taga orden (dvs. bibelns mening ifall nattvarden) såsom dem lyda, utan inom jämförelse samt figurlig fras. HC11H 8: 177(1693).

What does the noun mogra mean?

Då man varit inom tvifvelsmål ifall egenteliga meningen af orden .. hemmantal samt gårdatal. PH 5: 3251(1752). detta existerar genom tysk inverkan, liksom vårt (ord) döpa erhållit sin nuvarande fras. Kock SpråkFörändr. 89(1896). Åldern fullfölja långsynt även inom andlig fras. Segerstedt Händ. 9(1919, 1926). — jfr DUBBEL-MENING.

e) [utvecklat ur d] (mindre br.) inom vissa från prep.

inom styrda uttr. övergående inom bet.: avseende. Hvad existerar .. inom poëtisk fras, för att yttra angående Carl XIII? Tegnér (WB) 4: 245(1822). Afgöra .. inom hvad fras .. ett skald existerar massiv. Sturzen-Becker 1: 49(1861).

6) inom uttr. nicka, äv. blinka med ögon god fras, nicka resp. blinka med ögon åt ngn ss.

indikator vid för att man (förstår o.) håller tillsammans med ngn l. existerar vänligt stämd mot ngn l. existerar ngn bevågen; nicka osv. enighet. Kringstående män nickade god fras, då jag gick ut samt straxt ombord. Tersmeden Mem. 3: 179(1743). han blinkar god fras åt mej. Jolin Barnhusb. 105(1849; inom bild). Husmodern 1942, nr 50, s.

40.

7) större l. mindre, sammanhängande resultat från mening (utgörande ett l. flera satser) liksom uttrycker ett viss tanke (tankegång, tankeföljd); en från enstaka l. flera satser (huvudsatser o. eventuellt bisatser) bestående språkligt meddelande; satsföljd, period; från vissa grammatiska författare äv. använt angående yttrande (enskilt mening l. enskild ordförbindelse) såsom icke äger satsform, dock uttrycker enstaka viss tanke (ett ”omdöme”).

prata inom l. nedteckna korta, långa, klara, otympliga meningar. samt war vdi samme breff ibland annet enstaka meheningh mening ifrån mening därför lÿdendes. 2SthmTb. 4: 82(1570). Store män bruka gemeent stackota meningar: hwar vnder ganska myckit ligger fördålt. Phrygius HimLif. 25(1615). fras alternativt sats består af mening, en alternativt flera.

Lyth SvSpr. 3(1848). Noreen VS 5: 51(1904). Beckman SvSpr. 219(1904). — jfr BI-,BORGENS-,O-MENING.— särsk. (†) angående (i ett l. en fåtal meningar uttryckt) bestämmelse l. villkor o. d.; ”punkt” (i ett stadga, en fördrag o.

Med Googles kostnadsfria service kunna ni översätta mening, fraser samt bsidor ifrån engelska mot fler än 100 andra tungomål direkt.

d.). Opå thett för att thesse våre konunglige meninger udi alle punchter stadige samt faste bliffve måge mot evigh tijdh, således (osv.). G1R 27: 153(1557). för att .. (1615 års skjutsförordning) sålunda länge måtte uthi alle sine meeningar samt Capitel blifwa hållen. Stiernman Riksd. 722(1617). 2RARP 2: 303(1723).

8) (†) inom fråga ifall musik: uttryck (se uttryck, sbst.1 4); ton.

Mankell Lb. 23(1835). således .. besynnerliga melodier (i vissa hymner), för att oss deruti knappt äro inom stånd för att igenkänna enstaka med känsla för musik fras. Palmblad Fornk. 2: 309(1844).

Ssgr (i allm. mot 1; inom sht inom skriftspr.): A: (5 b) MENING-FÖRSTÖRANDE, p. adj. (mera tillf.) Phosph. 1813, s. 298.SvLittFT 1837, sp. 13 (om tryckfel).—

-LÖS, -VIKT, titta B.

B: (5, 7) MENINGS-ACCENT.

(mindre br.) språkv. satsaccent, logisk accent; jfr -vikt. Almqvist SvSpr. 201(1835). Hellerström Liturg. 331(1932). —

-BRYTNING.

1) motsättning l. kamp mellan olika meningar; inom sht inom pl. Skarpa, långvariga meningsbrytningar. ÖgCorr. 1854, nr 72, s. 3.2VittAH 27: 220(1873, 1876).

2) (†) åsikt (som bryter sig mot enstaka annan); åsiktsriktning.

Cronholm Lig. 63(1839). SvT 1852, nr 178, s. 1.

Vad existerar ett mening?

—

-BYTE. dispyt; diskussion; jfr byte 5samt -utbyte. Samtiden 1874, s. 289.FolklEtnSt. 3: 121(1922). —

-DESPOTISM. (†) åsiktsförtryck. Reuterdahl InlTheol. 53(1837). SvBiet 1842, nr 49, s. 2. —

-FEJD. (mindre br.) meningsbrytning; lärotvist. Fryxell Ber. 10: 149(1842). Palmblad Fornk. 1: 572(1844). —

-FLOCK, r. l.

m. (mindre br.) jfr -grupp. Carleson ÅmVetA 1758, s. 37.Östergren(1932). —

-FRAKTION. (numera mindre br.) åsiktsgrupp, område, partifraktion. Frey 1845, s. 416.Hammar(1936).

Meningen tillsammans existensen existerar enstaka fråga likt människor funderat ovan inom samtliga tider.

—

-FRIHET~02 l. ~20. frihet för att (i tryck) ge spridning åt sin fras, åsiktsfrihet. Cavallin(1876). —

-FRÄNDE. individ såsom hyser identisk l. liknande åsikter likt ngn; jfr frände 4. Berndtson(1880). —

-FRÄNDSKAP~02 l. ~20. samhörighet inom åsikter; jfr -frände. sekretessavtal 1878, nr 242, s. 2.—

(5) -FULL, adj.

[jfr d. meningsfuld]

1) angående tanke, yttrande o. d.: liksom besitter ett djup(are) innebörd; djuptänkt; vilket önskar (säga) ngt; seriös (se d. o. 2). SvMerc. V. 3: 191(1760). enstaka dramatisk skiss, såsom både existerar spirituell samt meningsfull. SD(L) 1904, nr 317, s. 1. detta meningsfulla inom tillvaron. Segerstedt Händ. 33(1923, 1926).

2) ifall blick, min o.

d.: menande (se mena, v.2 1 c). JournLTh. 1812, nr 241, s. 2. Meningsfull uppsyn. Bremer NVerld. 3: 386(1854).

Avledn. (till -full 1, 2): meningsfullhet, r. l. f. Björkman(1889). —

(5) -FYLLD, p. adj. = -full 1o. 2. SvD(A) 1933, nr 130, s. 3.

Avledn.: meningsfylldhet, r. l. f. 3NF 8: 265(1928). —

-GRUPP. parti; fraktion. LdVBl. 1887, nr 28, s.

2. —

-KAMP, r. l. m. (föga br.) jfr -strid. SDS 1873, nr 267, s. 2.Wieselgren foto. 11(1886, 1889). —

-LÖS. (mening- 1754. menings- 1734 osv.)

1) mot 4: ändamålslös; lönlös, gagnlös. detta existerar meningslöst för att försöka. FörslSkolordn. 1817, s. 123.

2) mot 5: utan varenda (spår av) fras, innehållslös; utan kontext.

Meningslöst prat. Dalin vred. 2: 392(1734, 1754).

Avledn.: meningslöshet, r. l. f. mot -lös(1 o.) 2; äv. konkretare, ifall företeelse, papper o. d. liksom existerar (förefaller vara) meningslös. Wieselgren SvSkL 4: 632(1848). Meningslösheter äro meningslösheter samt böra såsom liknande stämplas. Norström EKey 40(1902). —

-MOTSTÅNDARE~0200.

Olaus Petris talangfulle meningsmotståndare Peder Galle. KyrkohÅ 1918, s. 123. —

-MOTSÄTTNING~020. SvD(A) 1929, nr 180, s. 6.—

(7) -NAMN. (†) språkv. particip. Lidén SvSpr. 3(1848). —

-OLIKHET~102. jfr -skiljaktighet. Bolin Statsl. 2: 200(1871). —

(7) -ORD. språkv.

1) (†) verb. Lidén SvSpr.

3(1848).

2) (föga br.) mening såsom uttrycker enstaka hel fras. Noreen VS 5: 67(1904). Därs. 71. —

(5) -PAUS. språkv. paus vilket tillsammans hänsyn mot innehållet göres mellan tvenne mening inom enstaka fras. Boivie SvSpr. 392(1834). Östergren(1932). —

(5) -RIK. (föga br.) = -full 1. Leopold 5: 194(c. 1827). Rosenius Bud 137(1858). —

-RIKTNING.

riktning (inom område o. d.) likt äger gemensamma åsikter. FinBiogrHb. 682(1897). —

-SKIFTE. jfr -byte. Tholander Ordl.(c. 1875). —

-SKIFTNING.

1) (mindre br.) mot 1: förändring inom åsikter; äv. konkretare, ifall meningsriktning; inom sht inom pl. Crusenstolpe Ställn. 9: 90(1844). Eichhorn Stud. 3: 3(1881). WoH(1904).

2) (†) språkv.

mot 5 d: betydelseskiftning. 2SAH 58: 31(1882). NordT 1892, s. 605. —

-SKILJAKTIG~020. [till -skiljaktighet] (föga br.) liksom existerar från ytterligare åsikt. Östergren(1932). —

-SKILJAKTIGHET~0102 l. ~0200. skiljaktighet inom åsikter; ngn gg äv. konkretare, angående meningsbyte o. d. Palmblad Norige 327(1846). Schybergson FinlH 1: 147(1887; ifall meningsbyte).

—

-SKILLNAD. meningsskiljaktighet; förr äv.: meningsriktning. Palmblad Norige 286(1846). —

-STRID. kamp mellan olika åsikter, meningsbrytning; dispyt; samtal. Leopold 5: 20(1801). —

-STRIDIGHET~102, äv. ~200. (mindre br.) jfr -strid. Lovén poet 3: Anm. 37 (1857). Östergren(1932). —

(jfr 1 f) -STRÖM, r. l.

m. (föga br.) opinion; särsk. inom sg. best.: allmänna opinionen. Geijer II. 5: 59(1838). HT 1910, 2: 8.—

(5 c) -STÖRANDE, p. adj. Meningsstörande tryckfel. Uppström GotBidr. 16(1868). —

(5) -TOM, adj. = -lös 2. JournSvL 1800, s. 254. —

-TVIST.

Vad existerar meningen tillsammans med ljus?

(föga br.) jfr -strid. Atterbom Minnest. 1: 324(1844). SvH IX. 1: 313(1910). —

-UTBYTE~020. [jfr t. meinungsaustausch] = -byte. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 2.—

(5, 7) -VIKT. (mening- 1836. menings- 1811—1904) (numera föga br.) språkv. kraftfull betoning, emfas; satsaccent; jfr -accent. Phosph. 1811, s.

533.Boivie SvSynt. 56(1826). Beckman SvSpr. 171(1904). —

(5, 7) -VILA, r. l. f. (†) språkv. logiskt berättigad paus, prosodisk paus. Tegnér (WB) 5: 392(1825). Enberg SvSpr. 432(1836). —

(jfr 1 f) -VIND, r. l. m. (†) inom pl., ifall allmänna opinionen; ”opinionsvindar”; jfr -ström. Järta 2: 593(1833).

Atterbom Minnest. 2: 248(1849). —

-VÄN, m.||ig. (numera mindre br.) jfr -frände. NF 5: 1568(1882). 2NF 10: 771(1908). —

(1 f) -YTTRING. [jfr t. meinungsäusserung] opinionsyttring. 2VittAH 22: 147(1858, 1861).