Varför säger jag fel ord hela tiden

Jag besitter gjort en antal sökningar efter väldesignade behandlingsstudier liksom tittar vid ordmobiliseringssvårigheter, samt hittade enstaka små dock randomiserad behandlingsstudie från Ebbels samt kollegor (2012) liksom även ger enstaka överblick från flera tidigare studier.

Eftersom ordmobiliseringssvårigheter är kapabel äga olika orsaker, sålunda förmå behandling antingen fokusera vid semantik (ordens innehåll - t.ex.

innebörd, en egenskap eller ett kännetecken, alternativt sammanhang) alternativt fonologi (ordens ljudmässiga struktur - t.ex. vilket ljud alternativt stavelse orden börjar tillsammans med alternativt vilket orden rimmar med).

De tidigare studier likt Ebbels samt kollegor (2012) refererar mot visade begränsade behandlingseffekter. Fonologiska behandlingar visade allmänt för att orden likt man övade plats enklare för att hitta, dock för att effekten ej generaliserades - mening liksom ej tränats blev alltså ej enklare för att hitta (ex.

Best, 2005 samt German, 2002). Semantiska behandlingar besitter även demonstrerat utveckla övade mening, dock ej otränade mening (ex. Casby, 1992 samt Marks & Stokes, 2010). dem ett fåtal studier likt jämfört fonologisk samt semantisk behandling besitter ett fåtal deltagare, dock semantisk behandling tycks existera något mer produktiv (Wright samt kollegor, 1993), dock resultaten existerar varierade, samt variabiliteten stor.

Ebbels samt kollegor (2012) ville svara vid nästa fråga:

Kan studenter tillsammans med språkstörning (expressiv samt receptiv) utveckla sin ordmobiliseringsförmåga genom ett semantisk behandlingsmetod?

METOD

Deltagare

15 studenter mellan 10 samt 16 kalenderår ingick inom studien.

samtliga studenter ägde språkstörning samt ordmobiliseringssvårigheter. Hälften från eleverna randomiserades mot för att erhålla ordmobilseringsbehandling ursprunglig samt andra hälften plats väntande kontrollgrupp.

Varför blir detta fel?

Den väntande gruppen fick alltså även behandlingen, dock några månader senare. Båda grupperna ägde sin vanliga språkbehandling (som ej fokuserade vid ordmobilisering) beneath bota tiden studien pågick.

TESTER från ORDMOBILISERINGSSVÅRIGHETER

För för att mäta elevernas ordmobiliseringsförmåga före samt efter behandling användes tre tester/uppgifter:

• Test of Adolescent/Adult Word Finding (TAWF) liksom existerar en test var man benämner bilder (substantiv/verb), kompletterar meningar, benämner kategorier utifrån listor från mening samt säger mening efter för att äga fått enstaka detaljer.

  inom testpoängen kunna man även granska på grund av ordförståelse, vilket utför detta mot en god test (som jag skrev angående inom förra inlägget sålunda är kapabel ett anledning mot för att man ej hittar en mening för att man faktiskt ej är kapabel ordet).
  

• En semantisk flyt-uppgift var eleverna fick yttra sålunda flera mening dem kunde komma vid beneath ett 60 sekunder inom kategorierna varelse, föda samt kläder.
  
• Beskriva bilder (ordmobilisering inom fritt tal).

  denna plats mäts ordmobilisering inom hur många tvekfenomen såsom beskrivningarna innehåller (repetitioner, revisioner, “…vad heter det…” samt fulla pauser  som t.ex. hmm samt um).
  

BEHANDLINGEN

Semantisk behandling från ordmobiliseringssvårigheter utgår ifrån teorin för att ifall man gör starkare nätverken mellan mening, samt fördjupar ordförrådet så orden får ett tydligare semantisk representation, samt kopplingarna mellan mening inom ordförrådet förstärks.

inom Ebbels undersökning därför gavs behandlingen beneath 8 veckor, numeriskt värde gånger inom veckan, 15 minuter varenda gång - alltså 4 behandlingstimmar totalt. Tre kategorier från substantiv tränades: vilt, plagg samt föda. inom behandlingen ingick fem olika sorters information var bilder vid orden användes:

1. Kategorisera mening inom breda samt smalare kategorier
2. Diskutera olika ords en egenskap eller ett kännetecken (kategori, utseende, ljud, emotion, smak…).
3. Jämföra ord: likheter samt skillnader inom attribut
4. 20 ämnen (antingen ger deltagaren semantiska ledtrådar samt logopeden gissar alternativt tvärtom)
5. Strategi-spel (slå enstaka tärning, ett fåtal enstaka plan samt använd strategin till för att förklara ordet).
   

RESULTAT

Båda grupperna från studenter visade signifikanta behandlingseffekter därför jag kommer diskutera behandlingsresultaten från samtliga studenter (13 studenter - 2 uteslöts eftersom dem ej slutförde behandlingen).

RESULTAT 1: varenda studenter förbättrade sina påverkan vid TAWF (det standardiserade “generella” testet från ordmobiliseringsförmåga).

Effekten fanns mellan mot massiv (Cohen’s d = 1.22).

Detta visar för att semantisk behandling förbättrar ordmobilisering då detta existerar mätt från en strukturerat test - samt ej bara till dem mening liksom tränades. Viktigt för att påpeka existerar för att eleverna ej nådde upp mot utfall inom normalområdet efter förbättringen, utan ökade sin poäng ifrån ett standardpoäng ifrån 67 (motsvarande percentil 1) mot 77 (motsvarande percentil 6).

Alla liksom äger afasi besitter svårt för att hitta riktig ord.

dem ägde alltså stora ordmobiliseringssvårigheter jämfört tillsammans jämnåriga, även efter behandlingen.

RESULTAT 2: Eleverna förbättrade inte sina effekt vid semantiskt flyt alternativt talflytet då dem berättade mot bilder.

Behandlingen hjälpte ej eleverna för att yttra fler varelse, textilier alternativt föda beneath 1 60 sekunder, samt den förbättrade ej deras talflyt förbättrad då dem berättade mot bilder.

Det existerar en nedslående resultat, till självklart existerar detta inom vardagen, då man måste hitta orden då man existerar inom klassrummet alternativt tillsammans tillsammans kompisarna, man önskar för att enstaka behandling bör visa effekt.

VARFÖR existerar DETTA INTRESSANT?

Ordmobiliseringssvårigheter besitter stora konsekvenser inom vardagen samt existerar förhållandevis vanligt hos studenter vilket äger språk-/läs- samt problem med skrivning.

Därför existerar detta naturligtvis angeläget för att hitta behandlingar såsom fungerar. 

Det inledande såsom existerar klart existerar för att mer undersökning behövs - ingen forskning likt fokuserat vid ordmobiliseringsbehandling liksom jag äger hittat äger inkluderat mer än 15 elever. Det andra existerar för att semantisk behandling var man utgår ifrån kategorier från mening verkar fungera mot viss grad, dock möjligen ej var förbättringen skulle behövs allra maximalt, dvs.

för att utveckla ordmobiliseringen inom vardagen. enstaka 3-timmars utgåva från identisk behandling liksom inom Ebbels samt kollegor (2012) gavs mot ytterligare 12 studenter tillsammans språkstörning (7-11 år) inom enstaka lärande från efternamn samt kollegor (2015). dem eleverna presterade även signifikant förbättrad vid en standardiserat ordmobliseringstest, dock forskarna diskuterade angående detta plats enstaka kliniskt betydelsefull förbättring - detta önskar yttra ifall detta existerar ett tillräckligt god förbättring på grund av för att rangordna behandling då detta ofta finns flera delar från språket liksom dessa studenter behöver jobba med.

Det såsom existerar positivt inom båda dessa studier existerar för att semantisk behandling verkar behärska generalisera mot otränade ord/uppgifter mot viss sektion - medan ordmobiliseringsbehandling baserat vid språkljud verkar äga mer begränsad konsekvens mot just dem mening såsom besitter tränats vid - för att traggla ordlistor, alternativt för att träna vid ett arbetsuppgift vilket FAS (säga mening vid givna tecken vid tid) existerar alltså inte produktiv behandling.

Ett försök mot slutsats samt vykort angående kompensation

Semantisk behandling besitter ett viss (men begränsad) inverkan vad gäller ordmobiliseringssvårigheter även efter för att man äger kontrollerat till för att orden såsom man försöker hitta existerar mening liksom eleverna redan kan.

Eftersom flera studenter tillsammans med språk- läs- samt problem med skrivning besitter en ordförråd liksom existerar smalare samt grundare än studenter tillsammans med typisk språkutveckling således existerar detta viktigt för att jobba tillsammans med för att stärka ordförrådet, till för att ett fåtal starkare semantiska representationer samt nätverk — samt då arbetar man även tillsammans med ordmobiliseringssvårigheterna.

Afasi innebär för att ni får svårt tillsammans språket efter enstaka hjärnskada, oftast enstaka stroke.

Mer ifall hur man kunna jobba tillsammans med ordförråd inom senare inlägg!

Det finns även olika meta-strategier man förmå jobba tillsammans (vad bör eleven utföra angående hen ej hittar en ord? Hur kunna man ge sig egen ledtrådar samt hitta termen lättare?) - jag letar dock kvar efter forskning/evidens likt visar hur väl strategierna fungerar.

I vardagen existerar kompensation samt medvetande enormt viktigt till dessa studenter.

Dr. Diane German, likt äger skrivit samt forskat angående ordmobilisering, besitter ett websida ifall ordmobliseringssvårigheter (på engelska). Några från hennes råd ifall hur man är kapabel underlätta till studenter tillsammans dessa svårigheter är

1. Få nyttja ordlistor alternativt “ledtrådskort” nära skriftliga prov
2. Hemtentor alternativt test var man får lov för att nyttja böckerna.
3. Flersvarsfrågor alternativt sant-eller-falskt frågor (både muntligt inom klassrummet samt nära prov!)
4. Ordprediktionsprogram (kan dock artikel svåra för att nyttja från andra skäl liksom t.ex.

   svag avkodningsförmåga alternativt svagt ordförråd)

5. Stödord på grund av både innehåll samt struktur nära muntliga samt skriftliga uppgifter.
6. Frivilligt muntligt deltagande inom klassrummet.

Vill ni själva studera dem behandlingsstudier likt jag hittat således äger jag länkat mot referenserna nedan.

Känner ni mot andra studier får ni gärna kontakta mig alternativt kommentera, samt även angående ni äger erfarenheter från för att jobba tillsammans studenter vilket besitter ordmobliseringssvårigheter!

Referenser

Best W. (2005). Investigation of a new intervention for children with word finding problems. International Journal of Language and Communication Disorders, 40, 279–318.

Casby, MW.

(1992). An intervention approach for naming problems in children.American Journal of Speech-Language Pathology, 1, 35–42.

Ebbels, SH., Nicoll, H., Clark, B., Eachus, B., Gallagher, AL., Horniman, K., . .

Man kunna diskutera ifall man bör kalla stavningen korrekt alternativt fel, dock normen säger för att detta existerar fel, eftersom detta existerar fel ifall man träffar upp detta, säger Maria Bylin, språkvårdare nära Språkrådet, mot DN.se.

. Turner, G. (2012). Effectiveness of semantic therapy for word-finding difficulties in pupils with persistent language impairments: a randomized control trial.International Journal of Language and Communication Disorders, 47(1), 35-51.

German DJ. (2002). A phonologically based strategy to improve word-finding abilities in children.
 Communication Disorders Quarterly 23,117–90.

Marks, inom.

and Stokes, SF. (2010).

Narrative-based intervention for word-finding difficulties: a case study.International Journal of Language and Communication Disorders, 45, 586–599.

Wilson, J., Aldersley, A., Dobson, C., Edgar, S., Harding, C., Luckins, J., . . . Pring, T. (2015).

Vad existerar rätt svenska?

The effectiveness of semantic therapy for the word finding difficulties of children with severe and complex speech, language and communication needs.Child Language Teaching and Therapy, 31(1), 7-17.

Wright, SH., Gorrie, B., Haynes, C. and Shipman, A. (1993). What’s in a name? Comparative therapy for word-finding difficulties using semantic and phonological approaches.Child Language Teaching and Therapy, 9, 214– 229.