Vad betyder ideal inom vården
Principles of Biomedical Ethics 1977
Boken Principles of Biomedical Ethics publicerades 1977 från Tom Beauchamp samt James Childress. Tom Beauchamp ingick inom den kommission liksom arbetade fram Belmont-rapporten. dem utvecklade tillsammans ett serie principer såsom dem flesta är kapabel existera ense ifall, enstaka ansats likt idag kallas principlism.
Makt samt ansvar.dem hoppades för att dessa fyra principer skulle artikel detaljerade nog för att guida etiska analyser samt beslut, dock även allmänna samt flexibla nog för att behärska appliceras inom olika kontexter, fall samt t. o. m. inom olika kulturer.
De fyra principer dem tog fram existerar centrala inom medicinsk etik: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence, and justice.
Respekten på grund av autonomi
Ordet kommer ifrån detta grekiska orden ”autos” samt ”nomos”och innebär konkret enstaka ”människa liksom är kapabel styra själv”.
enstaka autonom individ existerar någon liksom är kapabel egen fatta beslut/avgöra saker vilket rör ett egen. Begreppet autonomi existerar idag centralt, ej bara inom etik, utan inom rättsväsen samt politik. i enlighet med Dworkin existerar autonomi ”a moral, political and social ideal”. Immanuel Kant menade för att människan existerar ”själv-lagstiftare”.
Respekten på grund av autonomi fokuserar vid för att respektera enstaka ytterligare persons kapacitet för att fatta beslut själva.
inom ett vårdkontext visar patienten för att han förmå fatta en beslut genom för att ta mot sig upplysning, visa för att han/hon förstår informationen samt kunna utföra en omröstning utifrån detta. enstaka kompetent patient anses behärska fatta beslut inom ämnen vilket rör ens lekamen samt vård – förutsatt för att man får data samt förklaringar ifall t. ex bedömning samt behandlingsalternativ vid en sätt likt patienten är kapabel förstå.
Alla individer existerar dock ej fullt autonomi – detta finns grader för att ta hänsyn mot.
unge besitter ett ökande autonomi (dvs kapacitet för att förstå komplex data samt agera vid det). Vissa saker är kapabel små människor fatta beslut angående, dock ej varenda. Vissa individer existerar temporärt begränsade inom för att utöva sin autonomi, t. ex ifall ett individ existerar medvetslös, sövd alternativt påverkad.
De fyra principer dem tog fram existerar centrala inom medicinsk etik: respect for autonomy, non-maleficence, beneficence, and justice.denna plats visar vårdpersonal respekt på grund av autonomi genom för att prata tillsammans med anhöriga ifall vad patienten besitter sagt alternativt skrivit alternativt vid något annat sätt demonstrerat sina åsikter samt vilja. detta finns även individer tillsammans ett begränsad och/eller avtagande autonomi. mot denna assemblage hör personer tillsammans med sjukdomar vilket påverkar den kognitiva funktionen samt reducerar personens kapacitet för att förstå upplysning samt fatta beslut utifrån det.
I en forskningssammanhang existerar respekten på grund av autonomi huvud samt dem forskningsetiska riktlinjerna existerar utförliga inom krav vid upplysning samt informationsinnehållet.
enstaka autonom individ bör även respekteras till sin fria vilja för att fatta beslut, sålunda just frivillighet framhävas samt för att deltagande inom undersökning ej vid något sätt påverkar ytterligare vård (och man kunna yttra nej då liksom helst).
Respektera enstaka människas riktig mot autonomi innebär även för att man ej får undanhålla ett patient betydande kunskap likt förmå påverka ens beslut.
Patienten bör artikel fri för att besluta samt beslutet får ej påverkas vid något sätt, ej genom manipulation, övertygande alternativt undanhållande från fakta.
Vårdpersonal måste alltså artikel sanningsenliga. detta ligger även inom vårdpersonalens (läkarens) ansvar för att säkerställa för att någon utomstående (t. ex. anhöriga) ej försöker påverka en beslut.
detta förmå handla ifall för att tacka ja alternativt nej mot behandling
Icke-skada principen (non-maleficence)
Icke-skada principen innebär för att man besitter skyldigheten för att ej skada patienter. Beauchamp samt Childress skriver: “the principle of non-maleficence obligates us to refrain from causing harm to others.” detta förmå både gälla fall var man medvetet alternativt omedvetet löper fara för att skada patienten.
inom ett vårdkontext kunna man tänka sig numeriskt värde situationer:
- Där man utsätter enstaka patient till fara för att skadas samt var man existerar medveten ifall risken
- Där man omedvetet alternativt utan intention orsakar skada på grund av enstaka patient
Precis såsom inom juridiken finns kriterier: vårdgivaren måste äga haft vårdförhållande mot patienten, samt personalen måste äga brutit ett plikt/professionellt åtagande.
Skadan måste artikel känslomässig alternativt kroppslig.
Målet tillsammans med omställningen från hälso- samt sjukvården existerar för att patienten får enstaka god, nära samt samordnad vård liksom gör starkare hälsan.Vårdpersonal besitter skyldighet för att ej skada patienter (negativ skyldighet)
Inte skada principen samt utföra gott principen går ofta grabb inom grabb inom hälso- samt medicinsk hjälp. till för att behärska hjälpa, behandla samt förhoppningsvis bota behövs ofta för att patienten genomgår provtagningar, utredningar samt behandlingar vilket även kunna innebära skada (smärta).
till vårdpersonal handlar detta då angående för att balansera detta såsom förmå skada tillsammans effekten, dvs detta vilket kunna leda mot för att patienten blir bättre.
Benficence
Beneficence, för att utföra gott, innebär för att oss, förutom för att respektera patientens korrekt mot autonomi samt undviker för att skada, även försöker bidra mot ett persons välmående samt välbefinnande.
Man bör utföra gott till patienten samt detta görs genom för att vården undersöker, behandlar samt ökar hälsan hos den liksom söker, samt inom längden bidrar mot ett ökad välmående. en enkelt modell existerar då man förskriver antibiotika till enstaka infektion, alternativt vårdar enstaka hjärtsjuk patient vid enstaka sektion.
Inom Europa äger EU intensifierat arbetet tillsammans med för att stödja medlemsländerna vid området genom ett rad olika initiativ.detta goda uppstår då patienten tillfrisknar. Vårdpersonal äger ett skyldighet för att hjälpa personer likt behöver vård (positiv skyldighet).
Justice
Rättvisa handlar angående för att man bör behandla varenda rättvist inom hälso-och sjukvården. detta handlar även ifall hur man bör distribuera tex vårdens tillgångar vid en rättvist sätt, var varenda bör erhålla ta sektion från dessa då dem existerar inom behov från detta.
Inom hälso- samt sjukvården handlar detta även angående för att varenda individ (och grupper från individer) bör äga identisk möjligheter för att ett fåtal vård – samt för att inga individer bör äga sämre förutsättningar än andra.
Man skulle även behärska ta tillsammans med skyldigheten för att ej diskriminera (jfr dem 7 grunderna i enlighet med Diskrimeringslagen).
rätt och jämlikhet inom vården existerar enstaka komplicerad fråga. Idealet existerar för att varenda får vård efter behov då dem behöver detta, dock således existerar detta ej riktigt inom verkligheten.
Relaterad upplysning på grund av Vårdhandbokens texter ifall bemötande inom vård samt vård, värdegrund.flera studier inom landet visar för att detta finns hinder från flera olika typer till för att samtliga bör äga resurser mot ett rättvis vård.
För vårdpersonal innebär principen för att man bör utföra sitt jobb sålunda för att man behandlar varenda lika, samt för att man bidrar mot enstaka jämställd samt jämlik vård. till mer detaljer ifall hur oss då bör utföra då oss ändå måste rangordna, titta fliken ”prioriteringar inom vården”.
De 4 principerna: fördelar samt nackdelar
Det finns både fördelar samt nackdelar tillsammans principlism.
Metoden existerar enkel för att nyttja samt detta stämmer god tillsammans våra intuitioner då oss resonerar samt fattar beslut. Den går även enkel för att applicera vid vardagsfall man möter. Nackdelarna vilket äger förts fram existerar för att metoden existerar på grund av lätt på grund av komplexa situationer samt för att detta ej finns något stöd på grund av hur oss bör hantera detta faktum för att principer ofta krockar.
Några modell vid då principerna krockar
Det finns flera modell vid då principerna krockar.
Oftast existerar detta situationer var autonomi krockar tillsammans ej skada-göra gott. en modell existerar då paternalism plats vanligt inom läkarkåren (och existerar kvar inom flera länder) samt då läkaren istället till för att informera patienten ifall för att denne ägde enstaka cancer inom sent stadie samt omöjlig för att operera – valde för att ej yttra detta mot patienten till för att ej skada patienten mer än nödvändigt.
Idag kunna identisk krock, dvs mellan ej skada samt autonomi aktualiseras då t. ex anhöriga ber läkaren för att ej informera till deras gamla mamma/pappa för att dem bara besitter enstaka kreditkort tidsperiod kvar inom existensen. inom Asien skulle dessutom anhöriga be för att dem bör existera dom likt bör informera patienten – då den individuella autonomin ej balanserar tyngst.
Ett annat modell såsom ofta till fram existerar då ett patient såsom tillhör Jehovas vittnen avstår blod transfusion trots för att denne kunna mista existensen – samt vårdgivaren accepterar beslutet (respekt till autonomi) dock försöker ändå för att ett fåtal patienten för att ta emot behandlingen (göra gott).
Hur resonerar då Beauchamp and Childress?
Principerna autonomi, ej skada, utföra gott samt rätt och jämlikhet fungerar bäst tillsammans – ingen princip balanserar mer än dem andra.
Det denna plats existerar jämlik vård.detta finns ingen inbördes rangordning. Beauchamp samt Childress diskuterar för att då principerna krockar tillsammans med varandra därför måste man avgör hur man är kapabel balansera kraven likt uppstår genom varenda princip. Detta leder ej per automatik mot färdiga svar, menar dem, dock detta existerar genom öppen dialog, var, man tar hänsyn mot samtliga parter vilket existerar involverade, man hittar den bästa chansen till för att åtgärda etiska problem.
Principerna existerar ej absoluta vid sålunda sätt, detta utgör ej den enda vägen.
Beauchamp samt Childress menade däremot för att dem förmå existera mot hjälp då man behövde enstaka öppen, väsentlig dialog kring vilket såsom plats detta bästa samt genom detta även balansera olika synvinklar vid hur man löser en moralisk bekymmer (jfr etiska teorier). Mer på denna plats samt här.