flunoon.pages.dev









Varför är engelska inte ett minoritetsspråk i sverige

Sveriges nationella minoritetsspråk

Sveriges nationella minoritetsspråk utgörs från fem tungomål likt existerar fastställda inom team.

Utöver svenska talas flera andra tungomål inom Sverige.

dem existerar finska, meänkieli (samtliga varieteter), samiska (samtliga varieteter), romani chib (samtliga varieteter) samt jiddisch, vilka äger större rättigheter än andra minoritetsspråk inom landet. detta svenska teckenspråket besitter enstaka juridisk ställning likt liknar dem officiella minoritetsspråken, samt kunna därför inom flera fall ses likt en sjätte minoritetsspråk.[1] inom landet talar samt använder majoriteten från befolkningen detta svenska språket.

Språkens speciella ställning eller tillstånd fastställs inom språklagen (2009:600), likt existerar enstaka effekt från för att land anslöt sig mot Europeisk stadga angående landsdels- alternativt minoritetsspråk, samt genom lagen (2009:724) ifall nationella minoriteter samt minoritetsspråk, såsom existerar ett följd från för att land ratificerade Ramkonvention angående skydd på grund av nationella minoriteter.

Anledningar mot status

[redigera | redigera wikitext]

Sverige ägde länge ingen dem jure språkpolicy liksom erkände tungomål liksom officiella. tid 2000 ratificerade regeringenEuropeisk stadga angående landsdels- alternativt minoritetsspråk vilket innebar för att samiska, finska samt meänkieli blev regionala minoritetsspråk samt för att romani chib samt jiddish blev territoriellt obundna minoritetsspråk[2].

Arbetet inleddes parlamentariskt tid 1998 inom samt tillsammans proposition 1998/99:143 var man inom en stöt ville dels fastslå vilka likt existerar Sveriges officiella minoriteter samtidigt vilket man fastslog för att deras tungomål skulle skyddas[3]. dock redan 1994 ägde regeringen börjat prata ifall finska liksom en inhemskt minoritetsspråk[4].

Distinktionen existerar betydande eftersom detta besitter reella konsekvenser, bland annat vilket gäller vem såsom bjuds in likt referensgrupp nära lagberedningar samt siktbarhet inom läromaterial samt läroplanerna till Sveriges skolor. Exempelvis arbetade finlandssvenskar boende inom land utan succé på grund av för att bli accepterad såsom minoritetsgrupp även angående dem ej skulle äga identisk behov från språkligt skydd vilket dem andra minoriteterna[5].

Den etnologiska minoritetspolitiken samt minoritetsspråkpolitiken existerar tills vidare fortsättningsvis korrekt sammanflätad.

För för att erkännas likt minoritetsspråk måste språket äga talats inom land enstaka längre period samt kvar existera levande, samtidigt såsom detta bör klassas liksom en tungomål från svenska staten.

Därför existerar detta ej möjligt för att klassa exempelvis arabiska, somaliska alternativt grekiska vilket minoritetsspråk eftersom dem språken kommit mot landet vid senare delen från 1900-talet.

Minoritetsspråkens ställning

[redigera | redigera wikitext]

I april 2000 trädde inom land lagar inom kraft gällande rätten för att inom olika samhällsorgan samt offentliga verksamheter erhålla nyttja samt prata språken samiska, finska samt meänkieli inom vissa kommuner.

Minoritetsspråken inom landet omfattar alltså både teckenspråk samt varenda invandrarspråk, liksom dem nationella minoritetsspråken likt inom vissa fall förmå äga talats inom land minimalt lika länge likt svenskan.

Lagarna utvidgades sedan den 1 januari 2010.[6]

Lagarna grundades i enlighet med Europeiska minoritetsspråkskonventionen vilket Sveriges riksdag stadfäste kalenderår 1999. Orsaken mot för att konventionen stiftades plats detta ökande intresset för att skydda samt skydda nationella minoriteter. dem tre minoritetsspråken finska, meänkieli samt samiska äger ett starkare ställning samt större rättigheter än vilket språken romani samt jiddisch äger.

en antal kommuner utpekades såsom särskilda förvaltningsområden, var enskilda bland annat besitter riktig för att nyttja språken inom sina kontakter tillsammans domstolar samt andra myndigheter dock även utökad riktig mot exempelvis äldreomsorg vid detta egna språket.

Enligt Europarådets Minoritetsspråkskonvention, valdes minoritetsspråken finska, meänkieli, samiska, romani samt jiddisch mot för att bli officiellt erkända inom landet vid bas från för att dessa tungomål "av hävd" äger talats inom landet.

Denna gräns på grund av hur länge en minoritetsspråk måste äga talats inom landet existerar vid en ungefär ifrån 1700-talet samt vidare. detta medför för att tungomål såsom arabiska (med ca 400 000 talande inom Sverige[7]) samt turkiska såsom förts mot land genom invandring beneath 1900-talet samt senare ej erkänns liksom officiella minoritetsspråk.

Sveriges nationella minoritetsspråk utgörs från fem tungomål liksom existerar fastställda inom lag.

Svenskt teckenspråk klassas i enlighet med svensk team ej liksom en officiellt tungomål inom landet dock detta jämställs tillsammans med andra minoritetsspråk.

Under 2000-talet äger språksituationen inom land kommit in inom en nytt etapp. Minoritetsspråk äger erkänts officiella till för att öka chansen till bevarande från språket samt identiteten hos den tillhörande minoriteten.

Svenskan klassas likt huvudspråk dock blev officiellt tungomål inom land inledningsvis 2009, då tillsammans benämningen för att svenska existerar huvudspråk inom Sverige[8].

Det praktiska ansvaret till för att intentionerna inom minoritetsspråkslagen följs upp ligger på grund av finska, romani samt jiddisch hos Språkrådets språkvårdsavdelning, samt på grund av meänkieli samt samiska hos Dialekt-, ortnamns- samt folkminnesarkivet inom Umeå (DAUM).

Huvudansvaret till utbildning samt undersökning inom avsikt för att upprätthålla kompetens inom respektive språkämne fördelas vid universiteten inom landet i enlighet med följande[9]:

En central skillnad mellan dem nationella minoritetsspråken samt andra tungomål såsom talas från enstaka minoritet inom landet existerar rätten mot modersmålsundervisning inom förskola, grundskola samt vid gymnasiet.

inom grundskolan kräver man normalt för att eleven besitter språket såsom dagligt umgängesspråk inom hemmet, detta bör finnas minimalt fem studenter liksom önskar undervisningen samt för att eleven äger primär kunskaper inom språket. Dessa numeriskt värde kriterier behövs ej från studenter såsom tillhör något från dem nationella minoriteterna, vilken inom praktiken innebär för att ifall enstaka skola önskar äga utbildning vid grundnivå inom exempelvis finska bör hen även erbjudas detta angående eleven identifierar sig vilket sverigefinne[10][11].

identisk gäller på grund av studenter vilket tillhör någon från dem nationella minoriteterna samt går inom gymnasiet.

Engelska äger talats inom landet inom flera hundra år; dessutom existerar språket viktigaste främmande tungomål inom land sedan 1939.

denna plats träffar dock lagen fast för att eleven bör äga goda kunskaper inom språket till för att beviljas modersmålsundervisning[12].

Samiska

[redigera | redigera wikitext]

Även ifall samiskan omfattar flera tungomål talar lagen ofta bara ifall samiska. till dem samiska språken går en dialektkontinuum ifrån Kolahalvön mot södra Norrland samt då skillnaden existerar vilket störst existerar detta ungefär lika massiv skillnad vilket mellan svenska samt tyska.

inom land talas nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska samt sydsamiska[13]. Den svenska staten blandar sig ej inom dem samiska språken direkt, utan samerna äger getts kulturell samt delvis språklig autonomi genom Sametinget liksom även äger mot övning för att vårda samt informera ifall den samiska kulturen, samt ta ställning inom samiska problem att diskutera.

Därför besitter landet fem nationella minoritetsgrupper liksom värnas speciellt.

Sametinget existerar ej ett internordisk organisation då både Norge samt land i norden besitter sina egna respektive sameting.

Samiska talas främst inom Norrlands inlandskommuner.[källa behövs] Samiska besitter dock historiskt sett talats längs bota Norrlands-kusten samt detta finns bevis vid för att detta funnits fasta samiska bosättningar sålunda långt ner vilket inom Sandvikens kommun[14].

Likt Norge samt land i norden var flera samer bor inom respektive lands huvudstad bor även flera samer inom huvudstaden samt huvudstaden tillhör därför även förvaltningsområdet till samiska[15].

Förvaltningsområdet till samiska omfattar kommunerna

Finska

[redigera | redigera wikitext]

Finska beräknas existera detta största från Sveriges minoritetsspråk tillsammans med ungefär 200 000–250 000 talare[19].

detta existerar dock bara enstaka uppskattning eftersom språktillhörighet ej registreras inom land. Finska äger talats inom land sedan staten uppstod vid medeltiden dock höll efter rikssprängningen 1809 vid för att dö ut.

I land finns fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romska samt samiska.

dock politiska realiteter liksom grav arbetskraftsbrist inom landet samt upphöjd arbetslöshet inom land i norden gjorde för att antalet finsktalande inom land ökade starkt. ifrån 1970-talet besitter även inställningen mot finskan samt detta finskspråkiga långsamt blivit förbättrad samt inom samt tillsammans friskolereformen 1992 kunde även sverigefinska friskolor grundas var upp mot 50 % från undervisningen är kapabel ske vid finska.

Även angående situationen på grund av finskan samt andra minoritetsspråk ej existerar därför allvarliga likt innan andra världskriget riktas även bedömning mot land samt landets förda minoritetspråkspolitik. bedömning äger riktats mot för att antalet timmar inom modersmålsundervisningen varit till ett fåtal på grund av för att skydda språken samt stärka dem[20].

Förvaltningsområdet på grund av finska omfattar kommunerna Borlänge, Borås, botkyrka, Degerfors, Enköping, Eskilstuna, Fagersta, Finspång, Gällivare, Gävle, götet, Hallstahammar, Haninge, Haparanda, Hofors, Huddinge, Håbo, Hällefors, Kalix, Karlskoga, Kiruna, Köping, Ludvika, Luleå, Motala, Norrköping, Norrtälje, Pajala, Sandviken, Sigtuna, Skinnskatteberg, Skövde, Smedjebacken, Solna, huvudstaden, Sundbyberg, Sundsvall, Surahammar, Söderhamn, Södertälje, Tierp, Trollhättan, Trosa, Uddevalla, Umeå, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala, Västerås, Älvkarleby, Örebro, Örnsköldsvik, Österåker, Östhammar samt Övertorneå.

[21][22]

Meänkieli

[redigera | redigera wikitext]

Förvaltningsområdet på grund av meänkieli omfattar kommunerna Gällivare, Haparanda, Kalix, Kiruna, Pajala, huvudstaden samt Övertorneå.[21]

Gällivare samt Kiruna kommuner ingår samtidigt inom förvaltningsområdet på grund av talare från finska samt meänkieli, såsom dessutom omfattar Pajala, Övertorneå, Haparanda samt Kalix kommuner.

detta finns cirka 70 000 likt talar alternativt förstår meänkieli helt alternativt delvis. [23]

Romani chib samt jiddisch

[redigera | redigera wikitext]

Inga förvaltningsområden finns på grund av romani chib alternativt jiddisch, eftersom detta existerar svårt för att begränsa romani samt jiddisch mot en särskilt zon.

Talare från officiella minoritetsspråk äger även privilegier inom övriga delar från landet, exempelvis äger skolbarn korrekt mot hemspråksundervisning en par timmar per sju dagar även angående detta bara gäller en enda ungar inom en visst skolområde.

För flera svenskar fungerar engelskan inom praktiken likt en andraspråk.

Lagen stipulerar vidare för att undersökning samt utbildning inom språken skall ske nära åtminstone ett svensk akademi alternativt en högskola.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Statliga utredningar

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

  • Boyd, framstöt (2002) tungomål inom fokus.

    Lund: Studentlitteratur

  • Hyltenstam, Kenneth (1999) Sveriges sju inhemska tungomål. Lund: Studentlitteratur.
  • Sverige officiella minoritetsspråk (2003) Skrifter utgivna från Svenska språknämnden, 86. Mölnlycke: Elanders Infologistics Väst AB

Webbkällor

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]