Detta existerar ett lista ovan politiska partier inom Sverige. Den inkluderar både idag befintlig partier samt historiska partier sedan 1700-talet, samt både partier inom rikspolitiken samt sådana vilket endast verkar regionalt alternativt lokalt. Mer data angående Sveriges politik står för att studera inom artikeln politik inom Sverige.
Det finns åtta partier inom riksdagen.Rikdagspartier
[redigera | redigera wikitext]
Efter valet 2022, finns detta åtta politiska partier tillsammans med mandat inom Sveriges riksdag. samtliga från dem besitter även mandat inom kommuner samt regioner. Partierna besitter mellan 10 000 (L) samt 80 000 (S) partimedlemmar.
Övriga rikspartier
[redigera | redigera wikitext]
Förutom dem åtta riksdagspartierna, finns detta ytterliggare 23 partier såsom hos valmyndigheten äger registrerade partibeteckningar till omröstning mot riksdagen.
Detta kräver ett data från signaturer ifrån 1 500 rösträttsberättigade personer.
Genom inskrivning existerar partinamnet skyddat. detta ger även grupp tillfälle för att låsa sina kandidatlistor därför för att väljarna bara kunna välja vid personer liksom grupp egen äger utsett. Registrerad partibeteckning till riksdagsval gäller även till samtliga regionala samt lokala omröstning inom bota landet samt omröstning mot Europaparlamentet, sålunda till en område likt ställer up inom flera kommunval är kapabel detta artikel smidigare tillsammans ett inskrivning på grund av riksdagsval än flera registreingar till olika kommunalval.
[3][4]
Genom ett kostnadsfri registrering, kunna en område ställa upp inom riksdagsval samt EU-val utan för att registrera sin partibeteckning.
Regeringen styr land samt existerar drivande inom arbetet tillsammans för att förändra våra lagar, samt påverkar vid därför vis utvecklingen inom vårt samhälle.inom riksdagsvalet 2022 deltog exemplevis även Feministiskt Initiativ (3 157 röster), Sveriges komunistiska område (1 181), Socialisterna - Välfärdspartiet (892), Basinkomstpartiet (374), landet ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (174), Förenade Demokratiska grupp (157), Stram klass landet (156) samt Kalle ankapartiet (144).[2] Inför EU-valet 2024 anmälde sig även exempelvis Folklistan.[9].
Riksdagspartiers finansiering
[redigera | redigera wikitext]
De åtta riksdagspartierna finansierat huvudsakligen genom statligt partistöd liksom utgör omkring 70 % från intäkterna. Endast numeriskt värde partier besitter större finansiering ifrån annat håll: Centerpartiet får 60 % genom övrig aktivitet (som utgörs från inkomster ifrån partiets kapitalförvaltningsbolag Randello Invest).
Socialdemokraterna får 45 % genom salg samt lotterier.
Fördelning från Socialdemokraternas inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (45 %) |
| | Statligt partistöd (37 %) |
Fördelning från Moderaternas inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (7 %) |
| | Statligt partistöd (70 %) |
Fördelning från Sverigedemokraternas inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (0 %) |
| | Statligt partistöd (74 %) |
Fördelning från Vänsterpartiets inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (10 %) |
| | Statligt partistöd (73 %) |
Fördelning från Centerpartiets inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (3 %) |
| | Statligt partistöd (26 %) |
| | Bidrag ifrån närstående aktivitet (10 %) |
Fördelning från Miljöpartiets inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (7 %) |
| | Statligt partistöd (74 %) |
Fördelning från Kristdemokraternas inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (0 %) |
| | Statligt partistöd (64 %) |
Fördelning från Liberalernas inkomster 2021[10]
| | Försäljning samt lotterier (7 %) |
| | Statligt partistöd (87 %) |
Historiska rikspartier
[redigera | redigera wikitext]
Ståndsriksdagen beneath Vasatiden samt Karolinska tiden (1527–1718)
[redigera | redigera wikitext]
Som inledande riksdag nära vilket samtliga fyra ständer (adel, präster, borgare, samt bönder) fanns representerade vid utmärker sig Västerås riksdag 1527.
Men vilka tänkbara vägar finns vidare samt plats står dem politiska partierna?Makten beneath denna tidsperiod nedsänkt inom allt något som är viktigt eller nödvändigt hos konungen, samt politiska partigrupperingar saknades. Riksdagarnas representanter representerade enbart sitt stånd.
Ståndsriksdagen beneath Frihetstiden (1719–1772)
[redigera | redigera wikitext]
Genom 1719 års regeringsform samt 1723 års riksdagsordning fick ständernas representanter utökad kraft, samt en inledande svenskt partisystem – hattar samt mössor – etablerades.
Den sena ståndsriksdagen (1773–1866)
[redigera | redigera wikitext]
Frihetstiden avslutades genom Gustav III:s statskupp samt 1772 års regeringsform, vilken återförde makten mot kungen, samt bidrog mot för att partisystemet dog ut. inom samt tillsammans 1809 års regeringsform samt 1810 års riksdagsordning gavs dock riksdagen mer auktoritet igen.
"Partierna" beneath denna period saknade formella ramar, samt plats löst sammansatta grupperingar från riksdagsledamöter tillsammans med gemensamma intressen samt syfte - följaktligen existerar även tidsangivelserna ungefärliga.
Tvåkammarriksdagen (1867–1970)
[redigera | redigera wikitext]
I samt tillsammans med 1866 års riksdagsordning ersattes ståndsriksdagen genom representationsreformen tillsammans med enstaka tvåkammarriksdag, vilket även föranledde för att partiväsendet började etableras vid allvar inom landet.
beneath dem inledande decennierna fortfor dock riksdagspartierna för att mot massiv sektion utgöras från, tillsammans med sentida mått mätt, löst sammanfogade grupperingar från ideologiskt likasinnade, redan invalda, riksdagsledamöter.
Riksdagen besitter 349 ledamöter vilket väljs vart fjärde år.Runt sekelskiftet tog detta partisystem vilket sedan dess kommit för att bli rådande struktur, inom samt tillsammans för att riksdagsgrupperna började knytas mot riksorganisationer.
När systemet tillsammans enmansvalkretsar ersattes från en jämnt fördelat valsystem 1911 kom partilösa riksdagsledamöter för att bli allt mer ovanliga, samt andrakammarvalet 1911 plats även detta inledande inom vilket man inom strikt fras röstade vid partier: tillsammans med början inom detta omröstning påbjöds för att varenda valsedel skulle förses tillsammans ett partibeteckning.
även detta bidrog mot för att antalet "politiska vildar" marginaliserades kraftigt.
- Första kammaren
- Andra kammaren
Enkammarriksdagen (1971—)
[redigera | redigera wikitext]
Genom enstaka förändring inom riksdagsordningen fick landet 1971 ett enkammarriksdag, enstaka förändring likt följdes från 1974 års regeringsform, vilken ännu (2018) existerar gällande, samt 1974 års riksdagsordning.
Riksdagsgrupp vilket bildats utan för att äga ställt upp inom omröstning, samt likt ej heller senare vunnit riksdagsmandat inom val
- Arbetarpartiet Kommunisterna (APK) (1977–1979, bildad genom för att numeriskt värde riksdagsledamöter ifrån Vänsterpartiet kommunisterna deltog inom ett utbrytning ifrån detta område. APK samt dess person som följer efter någon annan ställde upp inom riksdagsvalet 1979 samt inom senare omröstning, dock äger då ständigt blivit utan riksdagsmandat.)
1900-talets föregångare mot riksdagspartierna
[redigera | redigera wikitext]
De flesta från dem ”föregångare” likt upptagits på denna plats existerar identisk område såsom en nuvarande riksdagsparti.
mot modell existerar Folkpartiet samt Liberalerna existerar identisk område, fast tillsammans med olika namn.
Efter valet 2022, finns detta åtta politiska partier tillsammans med mandat inom Sveriges riksdag.Vissa tidiga organisationer likt Frisinnade landsföreningen existerar dock föregångare inom egentlig fras.
Föregångare mot Centerpartiet
[redigera | redigera wikitext]
Föregångare mot Liberalerna
[redigera | redigera wikitext]
Föregångare mot Kristdemokraterna
[redigera | redigera wikitext]
Föregångare mot Moderata samlingspartiet
[redigera | redigera wikitext]
Föregångare mot Vänsterpartiet
[redigera | redigera wikitext]
Valsamverkan
[redigera | redigera wikitext]
- Medborgerlig samling/Samling 68 (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Folkpartiet, Högerpartiet, samt Centerpartiet inom bland annat Fyrstadskretsen)
- Mellanpartierna (1964–1968 – valteknisk samarbete mellan Centerpartiet samt Folkpartiet inom Kalmar läns samt Gotlands läns valkrets)
- Centern (1985 – rikstäckande valteknisk samarbete mellan Centerpartiet samt KDS)
- Därutöver noteras fördjupade samarbeten liksom Arbetarepartiet (1928 – Socialdemokraterna samt SKP), partnerskap till Sverige/Alliansen (2004–2019, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, samt Kristdemokraterna), samt dem rödgröna (2008–2010 – Socialdemokraterna, Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet), såsom dock ej sträckt sig mot gemensamma valsedlar.
Övriga historiska rikspartier
[redigera | redigera wikitext]
Genom år besitter land även haft en stort antal småprtier likt ställt upp inom riksdagsval utan för att erhålla tillräckligt flera röster till riksdagsmandat.
Regionala partier
[redigera | redigera wikitext]
Alla län utom Gotland, Kronoberg samt Västerbotten besitter alternativt äger haft regionala partier. Registrerad partibeteckning på grund av landstingsval gäller även på grund av samtliga kommunalval inom detta län grupp existerar inspelat.
Blekinge län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Dalarnas län
[redigera | redigera wikitext]
Gävleborgs län
[redigera | redigera wikitext]
Hallands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Jämtlands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Jönköpings län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Kalmar län
[redigera | redigera wikitext]
Norrbottens län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Skåne län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Stockholms län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Södermanlands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Uppsala län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Värmlands län
[redigera | redigera wikitext]
Västernorrlands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Västmanlands län
[redigera | redigera wikitext]
Västra Götalands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Örebro län
[redigera | redigera wikitext]
Östergötlands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska regionala partier
Lokala partier
[redigera | redigera wikitext]
Många kommuner äger alternativt besitter haft lokala partier såsom endast kandiderat inom kommunval.
Blekinge län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Blekinge län
Dalarnas län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Dalarnas län
Gotlands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Gotlands län
Gävleborgs län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Gävleborgs län
Hallands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Hallands län
Jämtlands län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Jämtlands län
Jönköpings län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Jönköpings län
Kalmar län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Kalmar län
Kronobergs län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Kronobergs län
Norrbottens län
[redigera | redigera wikitext]
- Historiska lokala partier inom Norrbottens län
Skåne län
[redigera | redigera wikitext]