När öppnades sveriges första biograf

Biografer inom Sverige äger funnits sedan den inledande offentliga biografvisningen 1896. dem flesta biografer drivs från Filmstaden (AMC Theaters), Svenska Bio, Folkets byggnad samt parkerar, Våra Gårdar samt Folkets Bio.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande offentliga biografvisningen inom land ägde boende inom malm den 28 juni 1896 vid Nordiska industri- samt slöjdutställningen inom ett något som är kortvarigt eller inte permanent byggnad vilket kallades Sommar-Teatern.

Omkring trettiofem tusen personer besökte kinematografen beneath dem tre månader vilket utställningen pågick.

De inledande åren.

Då visades många korta filmer från den tyske filmpionjären högsta Skladanowsky ifrån Berlin.

De inledande filmvisningarna

[redigera | redigera wikitext]

Dessa tidiga filmvisningar skedde mot ett start inom vetenskapligt avsikt inför ett små skara människor. Allmänhetens nyfikenhet på grund av dem inledande filmerna plats beneath dem inledande år nedsänkt, då filmen ej kunde konkurrera tillsammans teatern vid bas från den primitiva tekniken samt dem tekniska begränsningarna.

Intresset inom landet tog hastighet inom samband tillsammans med enstaka visning likt totalt fick ovan 80 000 gäst beneath den allmänna konst- samt industriutställningen inom huvudstaden 1897. Bland flera attraktioner fanns även visningar från "lefvande bilder". detta skedde inom ett speciell plats liksom nedsänkt inom miniatyrstaden Gamla huvudstaden samt förmå ses vilket stadens inledande biografsalong.

Den ägde iordningställts från apotekaren samt fotohandlaren Numa Peterson samt hans son Mortimer. Lokalen rymde omkring 100 personer samt kallades Lumières Kinematograf inom Gamla Stockholm. Entréavgiften plats 50 öre till vuxna samt 25 öre på grund av ungar samt programmets längd cirka 15–20 minuter. Filminslagen plats inom regel bara några minuter långa samt bestod huvudsakligen från franska inspelningar likt reportage, action, farser samt diverse filmtricks.^[1]

Under detta tidiga 1900-talet blev antalet offentliga filmföreställningar allt fler samt särskilt lyckad blev ljudfilmen "Den odödliga teatern" såsom ursprungligen framfördes vid världsutställningen inom Paris kalenderår 1900 samt nådde ovan 100 000 gäst nära sin visning inom Stockholm^[2].

Sedan ljudfilmen etablerats samt tekniken förbättrats ökade möjligheterna mot kvalitativt högstående filmer.

Produktionen från filmer tillsammans med underhållningsvärde sattes igång, vilket ledde mot ökade publiksiffror samt en lönsamt affärsområde. Den förbättrade berättartekniken samt varierande kameravinklar ledde mot för att detta fotobaserade skådespel förbättrades inom längden samt ur en konsumtionsperspektiv konkurrerade ut den tidigare favoriserade teatern.^[3]

Tillfälliga lokaler användes till filmvisning runt angående inom landet beneath cirka tio tid, samt runt 1905 började man bygga egna biografer.

Sveriges inom solens tid (2011) äldsta biografer inom drift existerar Saga inom Kalmar samt Vingåkers Biograf inom Vingåker vilket båda öppnade 1906.^[4][5]

Biografens genombrott

[redigera | redigera wikitext]

Den jordbruksknutna befolkningsspridningen ledde mot för att dem inledande filmvisningarna inom form eller gestalt från stumfilmer begränsade sig mot storstäderna beneath tidigt 1900-tal.

Den danska filmpionjären Niels "Le Tort" Jacobsen startade upp flera olika biografer inom land. Däribland den inledande fasta biografen inom land vilket öppnades 1902, ägde område till 160 personer samt fanns belägen inom källaren vid butiksgallerian Arkaden inom götet, enstaka från Sveriges modernaste byggnader till sin tid.^[6] i enlighet med samtida annonser ägde biografen inget egentligt namn; man sa antagligen bara Arkaden alternativt Kinematografen inom relaterat till göteborg arkader.

detta fanns ursprunglig numeriskt värde kalenderår senare då Olympia öppnade några tiotal meter längre försvunnen vid gatan vilket man blev tvungen för att hålla isär dem, samt relaterat till göteborg inledande biograf fick en riktigt namn, Alhambra.

I samt tillsammans ett ökad fabriksmässig struktur inom samband tillsammans justerade arbetstider fick människor genomsnittligt 9 timmar mer ledighet per sju dagar beneath år 1905–1920.

Vilket möjliggjorde skapandet från ett tidskrävande nöjeskultur till folkflertalet. Stumfilmen utbredningen berodde många vid för att språkbarriären plats en litet hinder då undertexterna endast behövdes översättas.^[7]

Trots för att scenteatern mot skillnad ifrån dem inledande filmvisningarna ägde färg samt ljud ägde biograferna en flertal fördelar liksom gjorde detta möjligt för att etablera sig även inom mindre städer.

Bortsett ifrån dem visuella fördelarna liksom möjliggjorde enstaka reell beskrivning från diverse miljöer fanns den överlägsna fördelen inom detta ekonomiska. Filmerna kunde spelas in nära ett ort samt sedan distribueras ovan läka landet. enstaka från Sveriges främsta filmstudioanläggningar blev Filmstaden inom Råsunda.

Den inhemska filmproduktionen inom samband tillsammans detta ökande antalet amerikanska långfilmer liksom exporterades mot den europeiska marknaden möjliggjorde tätare programbyten liksom ledde mot ett regelbundet återkommande publik. inom samt tillsammans med ljudfilmens genombrott kunde man konkurrera tillsammans med radio samt scen samt efterfrågan vid svenska talfilmer ledde mot för att dem inhemska filmproduktionerna kunde öka sina marknadsandelar samt konkurrera mot amerikanska filmer, även angående dem ännu utgjorde enstaka små andel från den svenska marknaden.^[8]

Biografspridningen inom storstäderna

[redigera | redigera wikitext]

I start från 1900-talet fanns fasta biografer nästan uteslutande inom Sveriges tre största städer – götet, huvudstaden samt malm – samt fram tills 1905 plats 8 från landets 18 biografer belägna inom götet.

inom samt tillsammans för att större samt modernare biografer började för att ersätta dem mindre kinematograferna skapades enstaka priskonkurrens likt ledde mot för att allt fler tvingades lägga ned sin aktivitet alternativt spara vid annonseringar, enstaka från dem erhålla likt ägde tillgångar till för att annonsera inom götet plats biografen Cosmorama.

Biografspridningen ökade markant dem nästa år fram mot 1920-talets stora nedstämdhet samt man kunde konstatera för att ökningen inom huvudsak berodde vid biografens spridning inom medelstora städer tillsammans med 5 000–100 000 invånare. inom samband tillsammans med fler biografer samt ett ökad efterfrågan ökade även biografernas genomsnittsstorlek.

inom huvudstaden ägde biograferna kalenderår 1905 ett genomsnittsstorlek vid 167 platser, dessa utökades mot 789 platser tid 1914. Central-biografen, Vinterpalatset samt Odéonteatern hörde mot huvudstadens största biografer. beneath identisk tidsperiod växte detta även fram biografpalats vilket påminde många ifall barocktidens teaterstil samt erbjöd bekvämlighet åt samtliga samhällsklasser mot en lägre kostnad jämfört tillsammans med teaterpriserna beneath detta tidiga 1900-talet.

Cosmorama inom götet blev detta inledande palatset inom land efter enstaka balkongutbyggnad likt erbjöd lokal åt ytterligare 400 personer samt Röda mölla inom huvudstaden existerar en från dem kändaste samt längst bort bevarade biografpalatsen inom land fram tills sin ombyggnad 2006. ^[9]

Filmproduktion samt visning efter 1920

[redigera | redigera wikitext]

I takt tillsammans med för att filmproduktionernas kostnader började för att stiga beneath 1920-talet blev biografer samt filmproducenter tvungna för att hitta metoder på grund av fortsatt ökade inkomster dock samtidigt tillhandahålla en minskat filmutbud vid bas från höga kostnader.

Producenterna började därför för att introducera färre dock mer påkostade filmer tillsammans med flera kända filmstjärnor inom identisk bio.

De inledande åren.

Genom detta kunde man locka mot sig fler trendmedvetna ungdomar samt unge liksom utgjorde enstaka massiv sektion från besökarna. hållbart blev färre inspelningar gynnsamt till producenterna samt filmdistributörerna ägde därmed tidsperiod för att utföra marknadsföring på grund av filmerna långt före premiärerna. detta höga antalet filmer såsom tidigare visades ledde mot för att filmer inom snitt byttes ut varenda sju dagar.

beneath 1920-talet gick filmerna betydligt längre vid biograferna eftersom detta fanns färre filmer för att välja mellan på grund av för att innehåll repertoaren. beneath identisk period etablerades premiärbiografer var dem nyaste filmerna visades ursprunglig samt sedan distribuerades vidare mot kvartersbiografer samt inom resten från landet beroende vid vilket dem avvaktande biografägarna ville äga inom sin repertoar.

enstaka films succé inom huvudstaden fanns därmed kritisk till för att känna till inom vilken grad den skulle spridas inom återstående land. Begreppet biotopplistor besitter sitt ursprung ifrån denna period då antalet veckor vid ett premiärbiograf användes inom marknadsföringssyfte till för att symbolisera filmens affärsmässig succé.

^[10]

Publik samt lönsamhet efter 1930

[redigera | redigera wikitext]

Trots ekonomiska depressioner beneath 30-talet fanns biografpubliken konstant mot skillnad ifrån industriländer såsom Tyskland samt USA var publiken minskade, särskilt inom industristäder var massarbetslösheten bredde ut sig. Ljudfilmens spridning inom land samt enstaka ökad produktion från svensktalande filmer plats ett från orsakerna mot den kraftiga publikökningen.

Detta ökade även lönsamheten till biografägarna då man inom samt tillsammans ljudfilmen avskedade biografmusiker likt tidigare gav ljud åt stumfilmer. eftersom filmerna liksom distribuerades ut vid ruralt område fanns dem maximalt framgångsrika samt oftast amerikanska ledde detta mot för att efterfrågan vid svensktalande filmer samt den jämnt fördelat sett ökade publiken fanns såsom störst vid den svenska ruralt område.

Biljettpriset beneath kurera 30-talet fanns konstant samt ägde inom princip ej förändrats sen 20-talet. Prishöjningarna skedde inom samband tillsammans med den nyinförda statliga nöjesskatten beneath 1940 då biografägarna fick stigande kostnader samt därmed minskade den allmänna lönsamheten. beneath 1930-talets slut fanns ett fruktan till överetablering inom biografbranschen liksom då skulle leda mot konkurs från nya biografer nära ekonomiska depressioner.

Medlemmar inom Sveriges biografägarförbund ingick därför inom en nyetableringsavtal, vilket förmå beskrivas vilket kartellavtal samt man fokuserade vid för att rusta upp befintliga salonger.^[11]

"Biografdöden", 1960-talet

[redigera | redigera wikitext]

Med televisionens intåg inom land 1954 började biografernas publiksiffror sjunka dramatiskt.

för tillfället kunde man titta rörliga bilder bekvämt hemma inom TV-soffan samt dryck bryggd dryck ifrån TV-kannan. kalenderår 1956 ägde land knappt 80 miljoner biobesök per kalenderår samt sju tid senare ägde antalet sjunka mot 40 miljoner mottagning per år.^[12] Raset gick fortast inom storstäderna. inom huvudstaden sjönk antalet biobesök ifrån toppnoteringen 16,8 miljoner per kalenderår (1956) mot 10,5 miljoner per kalenderår (1959) samt mot 6,2 miljoner per kalenderår (1969).^[13] Samtidigt ökade antal TV-licenser inom landet ifrån några tusen 1956 mot drygt 2 miljoner kalenderår 1963.

För för att locka igen publiken prövades nya visningsformat tillsammans med 70 mm spelfilm likt Cinemascope, Cinerama, Todd-AO samt ljud inom stereo. Todd-AO presenterades 1958 inledande gången inom huvudstaden inom Nya Ritz tillsammans filmen Jorden runt vid 80 dagar (1956).^[14] dock den nya tekniken hjälpte ej för att locka publiken tillbaka.

Raset fortsatte samt 1970-71 plats publiksiffrorna nere inom 26 miljoner gäst per tid, vilket innebär för att biograferna förlorade nästan numeriskt värde tredjedelar från sina gäst sedan toppnoteringen 1956.^[15]

Det krävdes helt nya grepp till för att bromsa biografdöden. kalenderår 1969 gav Sandrews arkitekt Fredrik von Platen inom uppgift för att undersöka problemet.

Resultatet blev utredningen "Den lilla biografen". Den gick ut vid för att flera salonger tillsammans med olika storlek kunde rymmas inom befintliga lokaler.

I månad 1895 öppnades världens inledande biograf från bröderna Lumière inom Paris.

därför kunde ett bio bli längre kvar inom repertoaren, genom för att visningen trappades ner ifrån största mot minsta salongen. inledande biografen liksom byggdes ifall efter denna princip vid sommaren 1970 blev "Grand 1, 2, 3" inom huvudstaden. Konceptet tillsammans med dessa "multibiografer" plats lyckat samt för tillfället följde flera biografer inom storstäderna samt byggde ifall sina salonger mot flera mindre.^[16]

Efter biografdöden, 1980-talet-

[redigera | redigera wikitext]

1980-talet öppnades den inledande Filmstaden såsom fanns Svensk Filmindustris namn vid multibiografer.

Sedan dess besitter en stort antal "Filmstäder" uppstått inom Sveriges större städer. detta största existerar till närvarande (2010) Filmstaden Heron City tillsammans arton salonger likt innehåller totalt 4166 platser.

Sedan 1990-talet förekommer ingen "biografdöd" nationellt sett dock begreppet används från massmedia då enstaka biografer skall läggas ner.

Första biografen plats Rialto (invigd 1921 samt nedlagd 1986) vid Sveavägen 114 likt Ri-Teatrarna övertog 1930.

Trots hoten ifrån hemmabioanläggningar tillsammans med högupplösta bildskärmar inom jätteformat, DVD-filmer, passage mot flera TV-kanaler samt legal alternativt olagligt nedladdning ifrån internet, äger antalet biobesök inom landet legat vid enstaka stadig nivå sedan mitten från 1990-talet. detta visar ett undersökning liksom utförts från SOM-institutet nära relaterat till göteborg högskola, vid uppgift från Svenska Filminstitutet.

inom studien framgår för att 83 % från den svenska befolkningen ännu tycker för att rulle existerar bäst vid bio. Besökssiffrorna beneath tid 2007 uppskattades mot knappt 15 miljoner biobesök.^[17]

Kedjor inom urval

[redigera | redigera wikitext]

Biografer inom urval

[redigera | redigera wikitext]

Stockholm

[redigera | redigera wikitext]

Göteborg

[redigera | redigera wikitext]

Övriga Sverige

[redigera | redigera wikitext]

• Royal, malm – Singelbiograf tillsammans med landets näst största^{[källa behövs]} duk.

  Stöd på grund av 70 mm film.

• Biostaden, Uddevalla – Landets tredjeplats största^{[källa behövs]} duk. Dolby Atmos 3D-ljud.
• Fyrisbiografen, Uppsala – enstaka från landets äldsta^{[källa behövs]} biografer inom drift
• Biografen inom Örsundsbro, Enköping – Ursprungligen biograf till ambulerande filmförevisare
• Röda mölla, Ängelholm – Landets enda^{[källa behövs]} biograf tillsammans med aktuellt THX-certifikat
• Biografteatern Scala inom Ystad.

  Sveriges äldsta^{[källa behövs]} biograf byggd på grund av sitt ändamål samt kvar inom drift.

• Saga, Kalmar – Landets äldsta^{[källa behövs]} biograf inom konstant drift
• Scala Bio, Sölvesborg byggd 1919 till sitt ändamål, kvar inom konstant drift sedan starten 1919.
• Röda mölla, Kalix

K-märkta biografer

[redigera | redigera wikitext]

Museum

[redigera | redigera wikitext]

Biografmuseet inom Säter inom Dalarna existerar en museum såsom sedan 1989 visar den rörliga bildens bakgrund inom spelfilm samt television.

Museet existerar beläget nära Järnvägsgatan 26 intill riksväg 70. Säters Film- samt Biografmuseum ägs samt drivs från Folkets byggnad, huvudsakligen tillsammans med stöd från Säters samhälle samt existerar Sveriges enda museum inom sitt stöt. tid 1995 fick museet enstaka Guldbagge till "...dess fina redogörelse från den rörliga bildens historia". Upphovsman mot museet fanns film- samt TV-fotografen Erik Wester (1931-1997), denne donerade sin personlig förteckning vilket utgjorde grunden till utställningen samt andra samlare bidrog tillsammans med ytterligare objekt.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]