Skillnaden mellan evolution och kulturell utveckling

Evolution inom biologisk fras existerar den process varigenom levande organismers attribut förändras ifrån ett form eller gestalt mot ett ytterligare mellan successiva generationer. Den innebär för att ärftliga attribut inom enstaka population förändras ifrån generation mot generation genom olika processer.

Evolution existerar ursprunget mot den stora variation vilket finns inom den biologiska världen: dem idag förekommande arterna existerar varenda besläktade genom en gemensamt ursprung, samt tillsammans med tiden utvecklas nya arter ifrån dem befintlig genom artbildning, ett vara från små successiva förändringar ovan stora tidsrymder.

De ärftliga egenskaperna finns inom generna.

inom dessa uppstår då samt då slumpvisa förändringar, därför kallade mutationer, vilket oftast existerar många små. dem varianter från motsvarande gener vilket uppstår vid detta sätt kallas alleler. Evolutionen inträffar då alleler blir mer vanliga alternativt mindre vanliga.

Med evolutionsteorin menas den vetenskapliga modell vilket beskriver hur allt liv vid jorden besitter utvecklats ifrån enstaka gemensam urform.

Ibland används orden evolution alternativt utvecklingslära likt synonym mot evolutionsteorin. Evolutionsteorin existerar enstaka "vetenskaplig sanning" vilket evolutionsbiologenStephen Gould redogör likt "[en vetenskaplig sanning är] en påstående på grund av vilket detta finns därför många evidens (bevis) för att detta skulle existera perverst för att förneka det."

Den moderna evolutionsteorins saga började 1858 tillsammans för att Charles Darwin samt Alfred Russel efternamn publicerade enstaka produkt var dem införde begreppet detta naturliga urvalet.^[1] Darwins läsning Om arternas uppkomst introducerade enstaka mer fullödig teori på grund av ett större publik.

vid 1930-talet kombinerades Darwins teori tillsammans Gregor Mendelsgenetik vilket gav grunden på grund av den moderna evolutionära syntesen (också kallad neo-darwinism) var evolution samt genetik förenades mot grundvalen på grund av den moderna evolutionsbiologin.

Evolutionsteorin existerar ett från våra maximalt allomfattande vetenskapliga teorier, samt tillämpningar från teorin används inom flera områden inom samhället.^[2] Evolutionsteorin existerar enstaka omfattande huvudteori vilket kastar ljus ovan varenda biologiska delvetenskaper, mot modell genetik, biokemi, fysiologi, beteendevetenskap, etc.

Teorin supportas inom gengäld från varenda dessa delvetenskaper.^[3] detta finns även ett enorm mängd olika vetenskapsgrenar liksom såväl tillsammans likt fanns samt ett till sig bekräftar för att enstaka evolution ägt utrymme samt äger rum.^[4][5][6][7]

Arvsmekanismer

[redigera | redigera wikitext]

Arvsmekanismerna inom levande organismer verkar vid enskilda samt särskiljbara egenskaper.^{[ifrågasatt uppgift]}

Ögonfärgen hos människor existerar ett egenskap likt små människor ärver ifrån sina föräldrar.^[8] dem nedärvda egenskaperna kontrolleras från gener samt den fullständiga uppsättningen från gener inom enstaka organisms genom kallas genotyp.

Den fullständiga uppsättningen observerbara attribut kallas fenotyp. Hit räknas bland annat organismens uppbyggnad samt inom förekommande fall dess beteende. Dessa attribut uppstår genom ett samverkan mellan genotypen samt omgivningens effekt. Fenotypen existerar alltså långt ifrån helt bestämd från genotypen.^[9] då människans hud exponeras på grund av solstrålning blir den normalt mörkare.

Graden från solbrändhet existerar uppenbarligen enstaka resultat från hur många solstrålning huden varit tillsammans med angående. dock detta existerar även således för att olika personer blir olika mörka efter för att äga varit inom noggrann identisk strålning. Även detta förmå existera enstaka miljöeffekt.

detta kunna mot modell bero vid för att dem ätit olika föda. dock ett massiv sektion från skillnaderna beror vid genetiska skillnader. en extremt modell existerar för att albinoer ej alls blir bruna, hur många dem än solar.^[10] detta existerar även välkänt för att typiska nordbor besitter ganska olika hudtyp inbördes samt behöver existera olika försiktiga tillsammans solbad.

De ärftliga egenskaperna överförs mellan generationerna genom DNA, den molekyl likt små frukter från växter den genetiska informationen. DNA existerar ett kemisk förening bestående av stora molekyler likt existerar sammansatt från fyra olika delmolekyler, nukleotider. Den genetiska informationen ligger inom den ordningsföljd såsom nukleotiderna besitter satts samman inom.

Relationen mellan ordningsföljd samt data inom DNA liknar relationen mellan ordningsföljden mellan bokstäverna samt informationen inom ett skrivelse, liksom ordningsföljden mellan bitar inom en datorprogram. Vissa segment längs den långa DNA-molekylen specificerar funktionella enheter inom organismen. en sådant del kallas enstaka gen.

Evolution inom biologisk fras existerar den process varigenom levande organismers attribut förändras ifrån ett form eller gestalt mot enstaka ytterligare mellan successiva generationer.

Olika gener besitter olika nukleotidsekvenser. inom cellen bildar DNA tillsammans tillsammans med vissa proteiner enstaka sammanpackad struktur såsom kallas kromosom samt vilket existerar tillräckligt massiv på grund av för att synas även inom ganska enkla mikroskop. varenda gen besitter sin speciella område inom kromosomen, genens lokus.

Olika personer äger ofta små skillnader mellan nukleotidsekvenserna inom en visst lokus. Även angående detta existerar inom princip identisk gen, förmå denna gen ge aningen skilda attribut även inom fenotypen till olika individer. dem olika varianterna hos olika individer, dock på grund av identisk lokus, kallas alleler.^[9]

Nukleotidsekvensen inom DNA förändras slumpmässigt då samt då.

enstaka sådan förändring kallas mutation. vid detta sätt skapas nya alleler. ett sektion mutationer får synbar resultat vid organismens yttre samt påverkar därmed alltså fenotypen. andra mutationer ger ingen yttre skillnad alls. Förhållandet mellan genotyp samt fenotyp existerar oftast komplicerat genom för att sådant liksom oss uppfattar liksom ett egenskap påverkas från flera gener samt genom för att ett genförändring förmå påverka flera yttre egenskaper.^[9]

Alla gener existerar ej aktiva bota tiden, samt enstaka viss gen förmå koda till flera proteiner.

Mekanismerna vilket styr detta (epigenetiken) är kapabel påverkas utan för att själva DNA-koden förändras, inom ett sektion fall därför för att förändringen existerar ärftlig.

Evolutionens drivkrafter

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionen sker genom processer såsom ökar respektive reducerar variationen (mångfalden) inom ett genpool.

Processer liksom ökar variationen existerar mutationer, rekombination^[11] samt utbyte från gener mellan populationer samt arter (till modell genom retrovirus).^[12] Processer såsom reducerar variationen existerar naturligt urval^[13] samt genetisk drift.^[14] vid bas från för att nya gener tillförs populationen samt gamla gener sorteras försvunnen existerar genpoolen stadd inom ständig förändring.

När miljön existerar någorlunda konstant existerar förändringarna vanligtvis måttliga, då arten existerar välanpassad samt ett fåtal ändringar förbättringar vilket överlever detta naturliga urvalet. då miljön ändras förmå däremot avgörande förändringar ske vid mindre än 100 000 år.

En sektion attribut blir mer vanliga inom populationen medan andra blir mindre vanliga samt mot samt tillsammans försvinner.

Bland processer liksom ändrar attribut alternativt dess vanlighet finns mutationer, genduplikation, genetisk drift, genflöde, samt detta naturliga urvalet.^[9]

Mutationer samt genduplikation

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: mutation samt genduplikation

Mutationer existerar bestående förändringar från arvsmassan.

Sker mutationen inom enstaka könscell förmå den nedärvas mot avkomman, annars nedärvs den bland celler inom individen.^[9] inom evolutionssammanhang existerar detta nästan uteslutande mutationer inom DNA likt man samtalar om, utom då detta gäller RNA inom virus likt saknar DNA.

Mutationerna åstadkommer variation samt existerar den enda källan mot helt nya varianter.

Mutationerna existerar vanligtvis neutrala (de påverkar ej organismens överlevnadsförmåga), ofta mot nackdel samt mera sällsynt mot fördel.^[9]

En typ från mutation liksom existerar ett nödvändig drivkraft till evolutionen existerar genduplikation. Dupliceringen från enstaka bit relaterat till gener ämne (det önskar yttra DNA) åstadkommer oftast ingen förändring inom sig självt, dock tillhandahåller bitar från tämligen funktionella gener vilket inom sig ej behövs.

dem kunna förnyas mot nya gener tillsammans olika funktioner utan för att ersätta dem gamla.^[9]

Stora mutationer förmå uppkomma genom för att ett gen överförs ifrån ett art mot enstaka ytterligare via retrovirus. Den nya genen är kapabel sedan överföras mot avkomman.

Kulturell evolution flera föreställer sig för att arvsanlagen förmå förklara varför människor enstaka gång skilde sig ifrån andra däggdjur.

Bakterier förmå även utbyta gener genom distribution från plasmider. Även vissa växter förmå ta upp plasmider ifrån bakterier från arten Agrobacterium samt överföra mot avkomman. Detta kallas horisontell genöverföring.

Naturligt urval

[redigera | redigera wikitext]

Det naturliga urvalet verkar vid den variation såsom finns inom populationen.

Föräldrarna får fler individer likt avkomma än likt kunna överleva mot mogen ålder samt inom sin tur reproducera sig. Individer besitter olika sannolikhet för att överleva beroende vid vilka ärftliga attribut dem besitter. Antalet avkomma samt överlevnadsförmåga hos avkomman bestämmer tillsammans hur massiv nästa generation blir.^[9] detta existerar detta såsom ibland kallas "survival of the fittest" (de anpassades överlevnad).

Det existerar även viktigt inom sammanhanget för att evolutionen verkar genom urvalssannolikheter vid bota populationer. Tillfälligheter utför för att även flera individer tillsammans gener liksom inom medelvärde ger god succé, dör utan för att reproducera sig.^[9]

Det naturliga urvalet kunna delas in inom "Ekologiskt urval" såsom handlar angående hur väl organismen klarar för att överleva inom sin miljö samt "Sexuellt urval" såsom handlar angående förmågan för att befrukta andra individer.

Vilka attribut likt existerar optimala ändrar sig ovan tiden. detta utför för att förmågan för att förändras ifrån generation mot generation även existerar enstaka egenskap liksom favoriseras från detta naturliga urvalet.

Det naturliga urvalet liknar vid flera sätt detta artificiella urval vilket människor utför mot modell vid djur som bor i hus samt odlade växter.

dock inom detta naturliga urvalet finns detta ingen individ likt väljer.

Genetisk drift

[redigera | redigera wikitext]

Genetisk drift existerar dem förändringar inom genfrekvens såsom existerar helt slumpmässiga samt alltså ej alls beror vid selektionstryck. Effekterna från genetisk drift blir särskilt stora inom små populationer.

Dessa fluktuationer inom genfrekvens mellan generationerna leder ibland mot för att genvarianter helt försvinner. numeriskt värde åtskilda populationer vilket ifrån start besitter lika flera från varenda genvariant förmå därför driva åt olika håll samt erhålla olika genuppsättningar, sålunda för att genvarianter liksom finns inom den en populationen saknas inom den andra.^[9]

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Genflöde existerar då gener överförs ifrån enstaka population mot enstaka ytterligare population inom identisk art, samt existerar den enda processen likt utför populationerna relaterat till gener mer lika varandra.

Genflöde fullfölja även för att genpoolerna blir större. Genflöde uppstår då individer migrerar. Migrationen är kapabel ske tillsammans med fullvuxna individer alternativt tillsammans med mindre spridningsenheter, mot modell pollen. Genflödets intensitet beror bland annat vid hur svårforcerade dem geografiska barriärerna existerar.

Viktiga term samt fenomen

[redigera | redigera wikitext]

Mikroevolution samt makroevolution

[redigera | redigera wikitext]

Mikroevolution innebär småskaliga förändringar inom allelfrekvenser. Dessa förändringar kunna bero vid flera processer: mutationer, genflöden, genetisk drift alternativt naturligt urval. Populationsgenetik existerar den kvist från biologin likt erbjuder ett matematisk struktur till för att analysera mikroevolutionen.

Mikroevolution observeras ofta inom laboratorieexperiment såväl vilket inom naturen inom nutid.

Storskaliga förändringar kallas makroevolution. Denna begrepp hänvisar mot förändringar likt resulterar inom viktigt speciell organismer samt brukar användas på grund av händelser såsom leder mot artbildning, utvecklingen från ett fräsch art alternativt högre taxa.

Biologer utför inom regel ej någon helt skillnad mellan makro- samt mikroevolution från flera skäl, inklusive detta faktum för att detta ej finns någon allmängiltig definition från vilket liksom existerar enstaka "makroevolutionär" förändring.^[15][16] Makroevolution observeras främst genom tolkning från fossila fynd från mellanformer.

Förhållandet mellan mikroevolution samt makroevolution förmå summeras därför här: makroevolution existerar resultatet från flera rundor mikroevolution, vilket ovan tiden resulterar inom numeriskt värde populationer från organismer vilket existerar sålunda olika för att detta kunna sägas för att artbildning besitter skett. inom regel kräver makroevolution flera generationer.

Makroevolution kunna dock inom vissa fall ske snabbt. Redan T. H. Huxley kritiserade Darwin till för att han alltför oreserverat anslöt sig mot inställningen för att naturen ej utför språng (Natura non facit saltum). Genom genetikens framsteg äger man upptäckt för att små genetiska förändringar mot modell inom ett promotorgen alternativt inom gener vilket styr embryonalutvecklingen kunna erhålla stora konsekvenser till individen.

Försök tillsammans med bananflugor visar mot modell för att man är kapabel erhålla fram flugor tillsammans flera vingpar än föräldragenerationen. Artbildning är kapabel även ske snabbt genom hybridisering.^[17]

Inom evolutionsläran omfattar makroevolution Darwins ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall universellt gemensamt ursprung, vilken innebär för att samtliga idag kända levande såväl liksom utdöda organismer vid jorden, inklusive människan, antas tillhöra identisk fylogenetiska växt, detta önskar yttra existerar besläktade samt äger utvecklats ifrån ett gemensam förfader.

Gemensamt ursprung samt makroevolution enbart baserat vid naturligt urval existerar kontroversiellt bland annat bland förespråkare på grund av smart design samt ytterligare kreationism, medan mikroevolution ej ifrågasättes.

Korsningsbarriärer

[redigera | redigera wikitext]

Korsningsbarriärer skiljer populationer ifrån varandra, samt bidrar därmed mot den differentierande effekten från mutationer samt naturligt urval.

Dessa barriärer delas in inom pre- samt postzygoteriska beroende vid angående dem verkar innan alternativt efter befruktning. detta kunna existera fysiska barriärer, vilket vätska mellan småöar alternativt bergskedjor mellan dalar (prezygotisk). detta är kapabel även existera beteendemässiga barriärer (prezygotisk). vilket modell finns detta närbesläktade andfåglar såsom skulle ett fåtal fertil avkomma ifall dem parade sig, dock liksom ej utför detta till för att dem ej attraheras från den andra artens parningsbeteende.

Fysiologiska skillnader förmå även producera barriärer, mot modell oförmåga från zygot för att förenas (prezygotisk) samt selektionstryck mot hybrider alternativt intermediära karaktärer (postzygotisk).

Hybridisering

[redigera | redigera wikitext]

Hybridisering existerar detsamma liksom bildande från avkomma ifrån föräldrar vilket tillhör olika arter.

detta främsta kriteriet på grund av detta biologiska artbegreppet existerar för att ett art måste existera reproduktivt skild ifrån andra arter. detta önskar yttra för att detta endast får inträffa en minimum från hybridiseringar mellan dem båda arterna. Avkomman bildar enstaka fräsch art angående den ej kunna föröka sig tillsammans med föräldraarterna.^[9] Sådan artbildning är kapabel ske mot modell då hybridisering blir vanligare lokalt vid bas från speciella omständigheter.

Arter vilket normalt föredrar olika omgivning kunna tvingas samman genom för att någondera alternativt bådas naturliga omgivning förändras, varvid den fysiska korsningsbarriären temporärt försvinner.

Uppkomst från nya organ

[redigera | redigera wikitext]

Nya kroppsdel bildas genom förändringar från befintliga strukturer. Detta förklaras vid numeriskt värde sätt: genom intensifiering från funktion alternativt genom byte från funktion.

Uppkomsten från mot modell ögon förklaras genom intensifiering; angående enstaka ljuskänslig fläck uppstår kunna den ge fördel inom selektionen, samt detta gäller även efterföljande mindre ändringar vilket utför organet mer samt mer likt en synorgan. detta kunna röra sig angående förtjockning från fläck alternativt muskler liksom kunna röra den.

varenda liknande mellanstadier ifrån ljuskänslig fläck mot fullt operativ synorgan besitter observerats inom befintlig organismer.^[18][19] Ögon besitter utvecklats inom olika organismer oberoende från varandra minimalt 40 gånger beneath evolutionens lopp. ingen från dessa utvecklingsmässigt åtskilda ögontyper anses dock äga en direkt släktskap tillsammans med någon från dem övriga, från detta enkla skälet för att skillnaden funktionellt samt strukturellt existerar alltför massiv dem emellan, vilket alltså ger en starkt stöd på grund av evolutionsteorin.

enstaka sammanhängande fossil ögonserie från likartade strukturer tillsammans med något som ökar i storlek eller antal komplexitet saknas eftersom ögon sällan efterlämnar fossil.

Exempel vid kroppsdel liksom utvecklats genom byte från funktion existerar fågel- samt fladdermusvingar liksom utvecklats ifrån framben, vilket supportas såväl från fossila fynd såsom från embryologin.

Avbruten jämvikt

[redigera | redigera wikitext]

Ibland sker artbildning många snabbt (vilket inom evolutionssammanhang oftast ändå innebär flera tusen år). Detta fanns länge en bekymmer på grund av evolutionsteorin dock kunna förklaras från teorin ifall avbruten balans (eng. "punctuated equilibrium") likt utvecklats från Stephen Jay Gould samt Niles Eldredge.^[20] Den innebär för att arterna normalt befinner sig inom en slags balans tillsammans omgivningen samt då förändras inom långsam takt.

ifall däremot levnadsförhållandena förändras på grund av enstaka art, alternativt ett delpopulation från den, mot modell vid bas från enstaka naturkatastrof, sålunda kommer den nya miljön för att utöva en förändrat samt starkare selektionstryck samt därmed ge upphov mot ett snabbare evolution alternativt evolution inom fräsch riktning.

Speciellt kunna detta inträffa ifall enstaka små population avskiljs ifrån ett större population därför för att förändringarna får genomslag snabbare var. ifall den förändrade populationen blir effektivare än den ursprungliga arten förmå detta leda mot för att den breder ut sig samt därför småningom tar ovan även inom den gamla miljön.

Även en minskat selektionstryck, mot modell genom för att enstaka naturlig fiende försvinner alternativt reducerar inom innebörd är kapabel utföra för att balansen rubbas samt ge upphov mot förändringar inom nya riktningar. Teorin innebär för att detta existerar enstaka strängare alternativt mot sin riktning modifierad selektion liksom ger upphov mot den högre förändringstakten, samt alltså ej enstaka ökad mutationsfrekvens.^[9]

Evolutionsteorins historia

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionsteori före Darwin

[redigera | redigera wikitext]

Tanken för att arterna ägde utvecklats ur varandra fanns före Darwin, dock däremot fanns man osäker vid mekanismerna.

Redan den grekiske filosofen Anaximander spekulerade ifall enstaka successiv tillväxt från djurarter.^[21] ifrån 1600-talet samt vidare gjordes flera geologiska upptäckter vilket innebar en ifrågasättande från teorin ifall syndafloden samt den bibliska kronologin tillsammans med enstaka planet liksom fanns några tusen tid äldre.

Mängden inlärningstillfällen människan exponeras på grund av äger massiv innebörd på grund av den individuella kulturella evolutionen beneath ett livstid, i enlighet med vetenskapsman ifrån Stockholms universitet.

Förekomsten från olika fossil inom olika lager väckte igen tanken vid ett successiv tillväxt från arterna ovan tiden.^[22][9] detta fanns flera teorier angående hur existensen ägde utvecklats, dock ingen vilket fick något riktigt genomslag. Bland annat ägde Charles Darwins farfar, Erasmus Darwin skrivit verk angående för att arterna utvecklades genom enstaka inneboende kraft.

Teorier angående denna kraft skulle erhålla massiv innebörd inom romantiken, bland annat genom rasbiologin. titta även preformationsteorin.

Före Darwin gjorde Jean-Baptiste dem Lamarck detta maximalt viktiga samt genomarbetade försöket för att vetenskapligt påvisa samt förklara evolutionen. Lamarck ägde sett för att museerna fått allt större samlingar bl.a.

från fossiler. i enlighet med tidigare föreställningar fanns fossilerna något såsom Gud skapat, dock Lamarck insåg för att dem tydde vid för att existensen genomgått enstaka tillväxt. inom sin Philosophie zoologique publicerad 1809 bryter denne ej bara tillsammans med den gamla uppfattningen angående arten, vilken denne redogör till ett abstraktion, samt förnekar artens oföränderlighet, utan denne anger även bestämda naturliga orsaker mot djurrikets gradvisa tillväxt.

i enlighet med Lamarck existerar detta endast människolivets korthet vilket hindrar oss ifrån för att iaktta dem förändringar såsom arterna genomgår.

När människans unika mentala förmågor väl uppstått samt mänsklig tradition skapas, hur fortsätter människans psykologi för att utvecklas?

Orsakerna mot dessa ombildningar söker Lamarck dels inom dem förändrade levnadsvillkoren liksom provoceras från dem förändringar jorden genomgår beneath sin tillväxt, dels inom dem olika yttre förhållanden (olika klimat, näring etc.), inom vilka djuren lever. från dessa orsaker kommer djuren för att nyttja sina kroppsdel olika. dem kroppsdel liksom används många får ett starkare tillväxt, medan andra, liksom vid bas från förändrade levnadsförhållanden, tas inom krav mindre alternativt ej alls, småningom försvagas samt blir förkrympta.

därför skulle mot modell giraffen äga fått sin långa hals genom nödvändigheten för att sträcka sig efter bladen vid höga trädens höjder samt vadarnas långa ben skulle tillsammans tiden äga utbildats genom för att dessa fåglar ständigt sträckte ut benen nära vadandet inom djupt dricksvatten samt därför vidare. i enlighet med identisk princip dock inom motsatt riktning skulle mullvadens ögon äga blivit rudimentära p.g.a.

för att detta varelse lever inom mörker, var synorgan ej existerar mot något gagn. han trodde alltså för att förvärvade attribut kunde vandra inom arv.^[9]

Charles Darwin

[redigera | redigera wikitext]

Dagens evolutionsteori utgår ifrån Charles Darwins teori angående detta naturliga urvalet. Darwin berättar inom sin livshistoria för att han beneath resan tillsammans med skeppet HMS Beagle förstod för att existensen anpassade sig mot olika miljöer.

då han ett dygn läste Thomas Robert Malthus teorier ifall befolkningsfrågan insåg han för att existensen utvecklas genom för att dem bäst anpassade individerna överlever samt på grund av vidare arvsanlag mot nästa generation. Detta existerar vilket såsom kallas naturligt urval. Teorin plats även inspirerad från Darwins kompis Charles Lyells skrivna verk angående geologi, liksom visade hur jorden formats beneath miljontals kalenderår.

Det tog nästan 20 år efter Darwins återkomst mot England innan han publicerade sitt verk, 1859. Bland annat ägnade han massiv tidsperiod åt för att analysera maskarnas bidrag inom bildningen från jord, samt studier från diverse insekter. detta äger spekulerats inom för att Darwin förstod för att hans teori skulle uppväcka uppmärksamhet samt därför underlät för att publicera den.

Darwin fanns enstaka många tillbakadragen man vilket ogillade uppståndelse kring sin personlig individ. då således Alfred Russel efternamn skickade enstaka nyhet tillsammans enstaka nästan identisk teori såsom han ville för att Darwin skulle hjälpa honom för att publicera, publicerade Darwin, uppmanad från Lyell sin personlig teori nära sidan från Wallaces. Intressant existerar för att Lyell vid den tiden ännu ej blivit övertygad ifall riktigheten inom Darwins teori.

Darwin skrev således vilket han egen kallade "en sammanfattning" från sin teori, boken On the ursprung of Species bygd Means of Natural Selection (sv. översättning: Om arternas uppkomst, 1871).

Den moderna syntesen

[redigera | redigera wikitext]

En från svagheterna inom Darwins teori fanns för att han ej kunde förklara någon mekanism genom vilken dem ärftliga egenskaperna något som har transporterats eller flyttats vidare mot nästa generation.

Darwins egna teorier utgick ifrån för att generna fanns inom blodet, dock inom därför fall skulle dem blandas ut till varenda generation samt variationen skulle avta samt mot slut bli inom detta närmaste obefintlig. Darwin trodde även, liksom Lamarck för att förvärvade attribut kunde vandra inom arv.

Efter för att Mendels lagar ifall ärftlighet återupptäckts tid 1900 fick dem allt större effekt vid evolutionärt tänkande, tills vilket såsom kallas "Den moderna syntesen" (syftande vid syntesen mellan Darwins samt Mendels teorier) vid 1930-talet blev den gängse utgåvan från evolutionsteorin.

Populationsgenetiken vilket växte fram nära denna period kombinerade statistik samt genetik till för att bland annat förklara hur attribut är kapabel förändras även utan urvalstryck.

Den ökade kunskapen ifall DNA samt geners uppbyggnad medförde senare för att arters släktskap samt tillväxt även kunde studeras inom en molekylärt perspektiv.

Epigenetisk nedärvning

[redigera | redigera wikitext]

På senare period besitter modell vid epigenetisk nedärvning observerats, var miljöfaktorer äger föranlett snabbare förändringar från senare generationers fenotyp än vilket evolutionen kunna förklara.

Förändringen existerar reversibel, detta önskar yttra existerar bara märkbart några generationer efter för att exponeringen till miljöfaktorn, samt utgör därför ej evolution. Fenomenet påminner angående den idag förkastade Lamarckismen. Förändringen antas äga skett utan för att DNA-sekvensen äger förändrats, utan förklaras från enstaka rad andra mekanismer inom cellen.

Exempelvis besitter man inom ett lärande utförd vid människor inom Överkalix kunnat påvisa en samband mellan farföräldrars svält beneath enstaka bestämd period från uppväxten, inom samband tillsammans missväxtåren 1867–1869, samt minskad fara bland sonsöner för att dö från hjärt- samt kärlsjukdomar.^[23]

Evolutionen samt samhället

[redigera | redigera wikitext]

Flera förklaringsmodeller likt inspirerats från evolutionsteorin försöker förklara mänskligt beteende samt andra företeelser inom samhället.

Memetik

[redigera | redigera wikitext]

Richard Dawkins litteratur The Selfish Gene (1976, utökad utgåva 1989) fanns ej bara revolutionerande inom för att den gav genen ett huvud roll på grund av selektion samt därmed biologisk evolution. inom avsnitt 11 "Memes: the new replicators" anger han även för att genen ej besitter monopol vid för att artikel enstaka replikator liksom ger evolution, utan för att inom princip varenda grupp liksom karakteriseras från variation, utsätts på grund av selektion samt därför nedärvs differentierat inom uppsättningen från olika replikatorer ger evolution.

Exempelvis sker självisk egenspridning tillsammans variation, selektion samt nedärvning även inom den mänskliga (och på grund av all sektion även övriga djurliga) kulturens olika beteendeuttryck. Dawkins gav denna kulturgenetiska avdelning namnen "mem".^[9] inom The extended phenotype", definierar denne memen liksom (1982: s. 290)

A enhet of cultural inheritence, hypothesized as analogous to the particulate gene, and as naturally selected bygd virtue of its 'phenotypic' consequences on its own survival and replication in the cultural environment.

Begreppet mem liksom icke-biologisk jämförelse mot genen gav upphov mot enstaka fräsch vetenskap, memetiken, såsom besitter såsom avsikt för att vetenskapligt analysera kulturell evolution hos främst människan vid grund från membegreppet.

Memetiken anses kontroversiell, främst bland social- samt samhällsforskare såsom ej tillägnat sig ett icke-biologisk dock darwinistisk evolutionsteori, samt från biologer såsom anser för att memers evolution måste studeras likt underordnad genetisk (socio-biologer).

Sociobiologi

[redigera | redigera wikitext]

Sociobiologin studera djurens beteende (inklusive människans), vilka evolutionära fördelar olika beteenden besitter samt vilken selektion såsom fullfölja för att dessa beteenden sprider sig.

Sociobiologin såsom introducerades från E.O. efternamn 1975 hävdar för att detta finns enstaka genetisk bakgrund mot flera beteenden. Begreppet släktskapsselektion introducerades vid bred front från företrädarna till denna skola.^[9][24]

Beteendeekologi

[redigera | redigera wikitext]

Också beteendeekologin studera beteenden ifrån en evolutionsperspektiv.

Denna utbildning utgår ifrån för att varelse samt människor anpassar sina beteenden efter förutsättningarna, samt studera hur ekologiska samt sociala faktorer påverkar olikheterna inom beteende inom samt mellan populationer. Beräkningar från detta maximalt optimala beteendet inom ett viss miljö agerar ett betydande roll.^[9]

Evolutionspsykologi

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionspsykologin skiljer sig ifrån sociobiologin genom för att den utgår ifrån för att detta liksom selekteras ej existerar beteenden utan psykologiska mekanismer, samt för att beteendena existerar resultatet från dessa mekanismer.

Skolan använder begreppet environment of evolutionary adaptedness vilket avser den miljö var en visst beteende utvecklades.^[9]

Socialdarwinism

[redigera | redigera wikitext]

Socialdarwinism existerar enstaka filosofisk/ideologisk inriktning inspirerad från Darwins teorier, dock utan stöd inom dagens biologiska undersökning.

Socialdarwinismen sägs äga detta naturliga urvalet vilket förebild till samhällets organisation. Herbert Spencer formulerade dem primär tankarna.^[9]

Evolution inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Evolution inom litteraturen

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom evolution existerar ett process liksom ofta tar utdragen tidsperiod (inom mikroevolution några generationer), medan dem flesta typer från litteratur skildrar relativt korta förlopp, äger evolutionen ej blivit en lika vanligt tema inom litteraturen likt mot modell älskade, att vedergälla något som upplevts som fel alternativt frigörelse ifrån sina föräldrar.

Dock finns detta ett genre var evolution äger blivit en grundtema, nämligen science fiction-genren, var detta grovt sett finns tre typer från berättelser angående evolution:

1. huvudpersonen påträffar varelse såsom besitter utvecklats inom ett ytterligare miljö samt vilket därför existerar många olik honom/henne själv
2. huvudpersonen möter ett varelse ifrån huvudpersonens personlig typ miljö liksom från någon anledning besitter muterats (en mutant)
3. huvudpersonen iakttar ett varelse tillsammans med accelererad evolution såsom praktiskt taget utvecklas framför hans/hennes ögon

Evolution inom poesin

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionen existerar en något ovanligare motiv inom poesi än inom prosa, även ifall detta finns en par modell.

"...De kom tillsammans med strömmar ifrån Siberia.
ifrån detta krympande Ägirhavet västerut.
samt migrerade ovan Iapetus grunda ocean.
ifrån Baltica. mot Laurentia samt ovan jorden.
Mångformiga samt oräkneliga inom vår andra evighet.
Paleozoikums fantomer..."

- extrakt ur Ögonblick Ur Tiden

Evolution inom populärkulturen

[redigera | redigera wikitext]

Evolutionen existerar en ej helt ovanligt tema inom populärkultur.

Några exempel:

"See in the shapes of my body
Leftover parts from the apes and monkeys"

- Crash Test Dummies, In the Days of the Caveman

"...Efter fallet från Jurassic Park kom inom sakta mak, ett samling såsom stått var bak
samt varit svagare. detta fanns gnagare samt andra däggdjur vilket arvtagare ty ödlor plats försvagade.
detta krav såsom för tillfället ställs plats bland annat päls från kalufs sålunda detta skulle vandra vid räls inom detta spår
vilket ännu inom kalenderår evolutionen går, var människan idag står.

dock detta kommer ett vår
då detta tar slut, nya vilt tittar ut. Evolutionen äger inget uppgift, ingen mening.
Den existerar endast ett resultat från kopiering från ett DNA-förening..."

- extrakt ur Evolutionen feat. Herb Boys

"[...] verkar existera en offer
en naturligt urval
möt mig vid andra sidan speciell riktning"

- bob hunddjur, en fall samt ett svar

Kritik mot evolutionsteorin

[redigera | redigera wikitext]

Darwins publicering från Om arternas uppkomst väckte massiv uppmärksamhet samt skapade ett hetsig argumentation såsom pågick beneath ett massiv sektion från 1800-talets andra hälft.

ett från kritikerna plats den tyske zoologen Albert Fleischmann.

Darwins idéer attackerades häftigt ifrån framför allt kyrkligt håll eftersom dem stred mot dem rådande tolkningarna från bibelnsskapelseberättelse. detta likt samtiden ägde svårast för att acceptera plats påståendet angående människans lokal inom evolutionen, för att oss samt aporna besitter gemensamma förfäder.

ifrån flera håll hånades Darwin samt liknades nära ett äldre gorilla.

Huxley-Wilberforce

[redigera | redigera wikitext]

Darwin fanns vilket tidigare nämnts tillbakadragen samt ovillig för att delta inom debatter. Därför blev detta hans kompis, T. H. Huxley ("Darwin's Bulldog" såsom han beskrev sig själv), vilket fick dra detta största lasset inom debatterna.

en berömt modell vid enstaka sådan argumentation existerar den mellan Huxley samt biskopen Samuel Wilberforce inom Oxford 30 juni 1860. Wilberforce frågade sarkastiskt ifall Huxley fanns släkt tillsammans med aporna vid sin fars alternativt mors blad, varpå Huxley svarade för att denne hellre ägde enstaka apa liksom förfader än enstaka man liksom använde sitt förnuft mot för att förlöjliga ett seriös vetenskaplig samtal.

The John Scopes (Monkey) Trial

[redigera | redigera wikitext]

På 1920-talet plats utbildning inom evolutionsteorin förbjuden inom stat i usa. Läraren John Scopesåtalades kalenderår 1925 på grund av för att äga brutit mot förbudet. denne dömdes mot böter vid 100 dollar, dock domen upphävdes senare vid bas från en rättegångsfel.

Anhängare samt motståndare mot evolutionsteorin utnyttjade den uppmärksammade rättegången till för att föra fram sina argument.

Lysenko

[redigera | redigera wikitext]

Trofim okänt plats den ledande företrädaren på grund av mitjurinismen inom Sovjetunionen kalenderår 1920–1949. Denna lära fanns ett variant från Lamarckismen samt innebar för att förvärvade attribut kunna ärvas.

ga aspekter.

Idéerna vann popularitet hos dem styrande skikten inom Sovjetunionen samt undersökning ifall Gregor Mendels lagar samt evolutionsteori undertrycktes samt evolutions-"troende" straffades, tillsammans med upp mot straffläger alternativt döden.^[25] detta plats ursprunglig 1956 likt Lysenkovismen började minska inom effekt, samt dem sista resterna försvann ej ifrån östblocket förrän runt 1963.

Lysenkovismen dominerade även Kina beneath 1948–1956. Även var minskade dess effekt långsamt efter 1956 samt den konkurrerade tillsammans evolutionsteorin beneath en antal kalenderår. Kommunistländernas politiskt relaterade ledning ansåg evolutionsteori vilket påstådd kapitalism inom naturen samt fanns ideologiskt mot detta.

"Vetenskaplig kreationism"

[redigera | redigera wikitext]

Med start vid 1920-talet reagerade vissa kristna inom USA mot för att evolutionsteorin lärdes ut inom dem statliga skolorna.

Dessa kristna såg samt ser evolutionsteorin vilket ett sektion från sekulariseringen från samhället, samt liksom en hot mot kristna trossatser samt värderingar.

Man försökte förbjuda evolutionsundervisning inom skolorna inom flera delstater, dock förbuden upphävdes från USA:s högsta domstol, vid bas från konstitutionens tillägg angående religionsfrihet. Detta ledde mot tillväxt från därför kallad "vetenskaplig kreationism" (eng.

creation science), såsom vetenskaplig teori skulle behärska undervisas nära sidan från alternativt ersätta evolutionsundervisningen inom dem statliga skolorna. Man fordrade för att utbildning angående denna kreationism skulle erhålla åtminstone lika många tidsperiod inom skolorna likt utbildning angående evolution. Efter flera års processer avvisades detta dock från USA:s högsta domstol.

Kreationism ansågs från domstolen existera tro, ej vetenskap.

Intelligent design

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka beskrivning från smart eller klok design.

Intelligent design, alternativt ID likt detta ibland kallas, existerar enstaka nyare omformulering från kreationist-idén vilket uppstod efter för att högsta domstolen inom USA bestämt för att allmänna skolor ej fick undervisa inom kreationism likt en vetenskapligt alternativ mot evolutionsteorin.

Enligt ID-anhängare kunna livets existens ej förklaras enbart genom evolution, utan något ingripande från enstaka smart eller klok designer måste antas. ID:s förespråkare undviker inom regel för att uttala sig officiellt angående designerns identitet. dem menar bland annat för att vissa kroppsdel existerar till komplexa till för att behärska äga evolverat fram, såsom mot modell ögat, hjärtat samt örat, samt säger för att ett förklaringsmodell på grund av livets ursprung enbart baserat vid slump samt naturliga orsaker ej besitter kunnat presenteras.

dem mekanismer evolutionsforskare allt sedan Darwin äger demonstrerat vid, tillsammans enkla gradvisa vägar till tillväxt samt operativ mellanformer, anses otillräckliga.

Enligt en rättsfall inom USA vilar ID vid religiösa grundläggande principer eller fundament samt existerar således ej en vetenskapligt alternativ mot evolutionsteorin.^[26]

Pjotr Kropotkin

[redigera | redigera wikitext]

Kropotkin menade för att viktigast till överlevnaden existerar samarbete.

Den bäst lämpade existerar den vilket samarbetar bäst - alltså fungerar bäst socialt. Kropotkins samarbetsteori existerar ej bedömning från evolutionsteorin liksom sådan (eftersom den bäst lämpade överlever även i enlighet med Kropotkin) utan snarare existerar detta enstaka nedvärdering från den gängse evolutionsteorin, såsom alltså skulle existera ofullständig.

Argument till gemensamt ursprung samt makroevolution

[redigera | redigera wikitext]

Hypotesen ifall gemensamt ursprung existerar kontroversiell bland vissa förespråkare till kreationism. Hypotesen för att evolutionen enbart baseras vid naturligt urval samt successiv tillväxt existerar kontroversiell även till dem förespråkare på grund av smart design vilket accepterar gemensamt ursprung.

Dessa hypoteser ger emellertid upphov mot enstaka rad prediktioner såsom existerar testbara samt potentiellt falsifierbara genom empiriska försök, dock ej äger falsifierats. Evolutionsläran besitter därför ställning eller tillstånd såsom vetenskaplig teori. modell vid liknande prediktioner är:^[27]

Grundläggande strukturella likheter

Gemensamt ursprung innebär för att varenda arter bör äga många lika kemiska mekanismer samt strukturer till för att åstadkomma dem primär funktioner liksom existerar gemensamma till allt liv, nämligen (1) replikation, (2) ärftlighet, (3) katalys, samt (4) energianvändning (metabolism).

Detta även ifall detta finns andra tänkbara mekanismer på grund av för att åstadkomma identisk sak. modell vid bekräfta från denna prediktion existerar för att allt liv baseras vid DNA till för att företräda relaterat till gener arv, samt RNA till replikering, samt för att den genetiska koden består från identisk fyra byggstenar, trots för att andra byggstenar kunna tänkas.

Nästlad hierarki

Gradvis tillväxt medför för att varenda arter baserat vid likheter bör behärska placeras in inom ett nästlad hierarki från artgrupper, mot skillnad ifrån icke biologiska kategorier, exempelvis stenarter, mänskliga tungomål alternativt bilmodeller, likt ej klart kunna placeras in inom ett sådan taxonomi, utan uppvisar modell vid korsbefruktningar mellan trädets grenar.

många erhålla modell vid biologiska arter bör finnas vilket kombinerar attribut likt utmärker flera skilda artgrupper.

Tillbakabildningar

Ärftlighet mellan arter innebär för att modell vid tillbakabildade strukturer samt rudimentära kroppsdel bör behärska observeras bland arter såsom utgör ättlingar mot arter liksom tidigt karaktäriserades från strukturen ifråga, dock bör ej inträffa bland arter likt ej existerar ättlingar mot liknande, i enlighet med detta fylogenetiska trädet.

modell vid stöd från denna prediktion existerar extratår hos hästar, samt svansar hos vissa nyfödda människor.

Personer såsom förknippas tillsammans med evolutionsteorin

[redigera | redigera wikitext]

Personer liksom förknippas tillsammans kontroversiella alternativt förkastade idéer angående evolution

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]