Kunskap är makt bra eller dåligt

Kunskap existerar auktoritet. detta sade den brittiske filosofen Francis Bacon på grund av ovan fyra hundra tid sedan. Fransmannen samt 1900-talsfilosofen Michel Foucault går en steg längre samt talar ifall komplexet makt-kunskap. detta existerar svårt för att skilja makten ifrån kunskapen, hävdar denne. detta existerar ej bara kunskapen likt ger kraft.

Makten ger även insikt. Framför allt skaffar makten sig insikt, närmare bestämt den insikt den behöver på grund av för att bestå såsom makt.

En diversitet relationer

Relationerna mellan auktoritet samt förståelse existerar inom själva verket mångfaldiga. Man kunna skilja mellan åtminstone nästa fem:

• den kraft ovan tingen liksom kunskapen ger
• kunskapen vilket ger auktoritet ovan människor
• makten såsom förbjuder kunskap
• makten liksom uppmuntrar samt favoriserar viss kunskap
• kunskap likt avslöjar makten.

Den inledande relationen existerar den vilket Bacon ägde inom åtanke.

ifall oss vet något, kunna oss även behärska detta. detta förmå artikel enstaka rent skarpsinnig auktoritet, nog sålunda viktig: jag förstår en matematiskt bekymmer, ett svår ord alternativt enstaka lag människors sätt för att agera.

Kunskapen är kapabel även ge oss teknik tillsammans vars hjälp oss förmå utföra sådant vilket oss annars ej skulle artikel inom stånd mot.

tillsammans med kikaren kunna oss titta längre än tillsammans blotta ögat. tillsammans flygplanet är kapabel oss utflykt långt, tillsammans med Internet är kapabel oss kommunicera blixtsnabbt ovan väldiga avstånd.

Men kunskapen förmå även tjäna makten inom dess utövning. Genom för att ge oss personnummer liksom oss inte någonsin slipper ifrån, är kapabel makten övervaka samt registrera oss, alternativt ordna våra liv vid en sätt liksom utför detta omöjligt för att skilja omtanke ifrån maktutövning.

Kombinationen makt-kunskap äger genom tiderna förknippats snarast tillsammans den tredjeplats relationen, tillsammans med maktens övergrepp vid kunskapen genom förföljelse, censur alternativt lagstiftning.

Vetenskapshistorien existerar full från berättelser ifall hur vetenskapsmän samt filosofer tystats från ett överhet såsom ville äga monopol vid sanningen. Inkvisitionen avrättade Giordano Bruno samt tvingande Galileo Galilei mot avbön. Makten sökte begränsa kunskapen då naziregimen inom Tyskland påbjöd vilket likt kallades arisk fysik, liksom då den moderna, mendelska genetiken visades vid porten inom Stalins Sovjetunion.

Även inom vår samtid söker makthavare samt påtryckningsgrupper hindra vissa kunskaper ifrån för att spridas, från allt Iran var detta såsom betraktas oförenligt tillsammans med islam förbjudits, mot den kristna högerns USA var Darwins utvecklingslära ännu kunna ställas åt sidan mot förmån till den bibliska skapelseberättelsen.

Det finns även subtilare samt mindre tydliga kunskapsbegränsningar från liknande stöt.

Nej, dock detta behövs uthållighet.

Den moderna gentekniken ställer den politiska makten inför nya bekymmer. chansen för att klona, för att kopiera levande varelser, öppnar horisonter såsom på grund av dem flesta ter sig skrämmande. detta klonade fåret Dolly förbluffade samt förskräckte världen vid 1990-talet. Nyligen äger man lyckats klona även mänskliga celler. Frågan angående människans identitet ställs därmed vid sin spets.

vad förmå staten utföra inom denna sak? kunna storföretagen ålägga sig enstaka inre disciplin såsom skyddar vår värdighet samt integritet?

Olika intressen styr

I samtliga tider äger makthavare kunnat favorisera vissa typer från vetande vid bekostnad från andra. då kyrkan samt furstarna ett gång gav sitt stöd åt universiteten, plats detta inom förhoppning ifall för att insikt liksom inom deras ögon fanns nyttig skulle frodas.

dem statliga akademierna ägde identisk ändamål. Stora företag började mot slutet från 1800-talet samt än mer beneath 1900-talet för att bedriva personlig undersökning, samt därmed fick den rent ekonomiska makten mer påtagligt än tidigare grabb angående viktiga urvalsmekanismer. inom ljus samverkar näringsliv samt stat inom jaktverksamhet vid kunskaper liksom kunna ge profit samt effekt.

Eftersom den samlade kunskapsmassan existerar därför massiv samt forskningsområdena oräkneliga, måste man välja. Ibland görs urvalet öppet samt klart – såsom då forskningsråd säger ja alternativt nej mot ansökningar.

Sammanfattning.

Ibland ger sig makten egen ut vid jaktverksamhet efter insikt såsom från enstaka alternativt ytterligare anledning ter sig eftertraktansvärd. Lärda institutioner existerar ej heller passiva inom denna intensiva urvalsprocess. Massmediernas nyfikenhet besitter även blivit enstaka faktor för att räkna tillsammans med. Följden blir för att vissa kunskapsområden kommer inom rampljuset, medan andra dväljs inom skuggan samt möjligen förtvinar.

Slutligen finns kunskapens heroiska sida: för att ur underläge avslöja makten. på denna plats framstår kunskapen likt egen befriad ifrån inflytande dock ändå såsom ett motmakt tillsammans kritisk innebörd. Sinnebilden existerar barnet såsom talar angående för att kejsaren existerar naken. dock detta förmå även existera forskaren likt trotsar detta vetenskapliga etablissemanget alternativt den vanlige medborgaren liksom skapar sig insikter inom någon schum finansiell alternativt politisk hantering samt träffar larm.

Att makten uppmuntrar samt favoriserar viss insikt framför ytterligare existerar vilket man nog maximalt märker från inom dagens forsknings-Sverige. från allt forskningspropositionernas stora samt vackra dock svepande mening mot vetenskapsrådens mer alternativt mindre salomoniska beslut angående vilka uppdrag vilket bör erhålla stöd, styrs forskningsresurserna från beslut ifall vad på grund av slags förståelse likt existerar värd för att premieras.

enstaka allt viktigare roll agerar dem stora företagens nyfikenhet för att genom spetsforskning vinna större marknader.

Vetenskapen besitter inom detta moderna samhället fått rollen såsom leverantör från olika sanningar. Religionens roll existerar inom detta avseende påtagligt försvagad. ifall man bortser ifrån olika fundamentalistiska strömningar – vars påverkan inom en nation vilket landet existerar högst begränsat – äger tro snarare blivit ett moralisk vägvisare, stämningsskapare alternativt möjligen ett kraft vilket förhöjer intensiteten inom existensen, ungefär vilket konsten.

New age tillsammans sin brokiga mängd trossurrogat existerar vid reträtt. Kvar existerar enstaka mer alternativt mindre vildvuxen vetenskapskritik vilket gärna kallar sig postmodern. Dess innebörd bör ej underskattas, dock detta existerar svårt för att tro för att den inom någon nämnvärd utsträckning skulle påverka vare sig tilltro mot alternativt stöd åt undersökning.

Många sanningar angående människan

Men vetenskapen existerar ej enhetlig utan består från enstaka mängd olika discipliner. på grund av flera områden finns detta ett enda alternativt ett samling vetenskapsgrenar tillsammans självklar auktoritet. Världsalltet existerar astronomins enhet. Jordskorpan hör mot geologerna, samt utvecklingen från existensen samsas ett rad biologiska discipliner om.

Men vem levererar sanningarna ifall människan?

detta enkla svaret existerar förstås för att detta finns enstaka utdragen rad olika forskningsgrenar vilket upplyser oss ifall olika aspekter från detta mänskliga. på grund av kroppen finns olika biologiska samt medicinska specialiteter, på grund av själen psykologin samt psykiatrin, till människan liksom social varelse sociologin, på grund av hennes historiska tillväxt historievetenskapen.

Filosofer tar kanske grabb ifall den omfattande frågan ifall människans egenart.

Men fullt därför enkelt existerar detta ej. denna plats existerar detta öppet till konstanta konflikter mellan olika discipliner. Konflikterna gäller både trovärdighet, uppmärksamhet samt tillgångar. Den stora frågan existerar vilket likt utmärker ett människa.

I strikt biologiskt perspektiv existerar varenda levande varelse, samt därmed även människan, en ytterst komplext naturligt struktur.

Här får oss bara kreditkort reda ut en vanligt missförstånd ifall Michel Foucault.

inom samt till sig behöver biologen samt medicinaren ej hävda för att detta existerar kurera sanningen angående människan. Forskaren vet från personlig upplevelse för att denna även existerar annat: förhoppningar, drömmar, minnesbilder, kunskaper.

En typ från biologi redogör för att dessa företeelser bara existerar biprodukter från kroppsliga funktioner, inom synnerhet hjärnans handling.

ett ytterligare biologi godtar för att dem även existerar något annat. dock inget från dessa påståenden hör mot biologin egen utan snarare mot ett allmän världsbild, möjligen ett filosofi.

Humanvetenskaper från olika stöt – ifrån finans mot teologi – är kapabel sträva efter för att bortse ifrån människors äventyr från sig själva.

dock detta blir mot senaste bisarrt för att föreställa sig för att samhällsinstitutioner, diktverk alternativt religiösa ritualer ej äger något tillsammans medvetet övervägda mänskliga handlingar för att utföra. identisk slags hjärna vilket enstaka gång producerade flintyxan äger inom nutiden frambringat såväl Picassos målningar liksom Internet.

På en engagerande samt pedagogiskt sätt klargör dem skillnaderna mellan god samt dålig forskning.

Något måste finnas mellan hjärnan samt den verklighet såsom den frambringat. detta existerar detta något likt humanvetenskaperna sysslar tillsammans med.

Liksom biologerna går humanvetarna ibland utanför sitt eget enhet samt ägnar sig åt tänkande vid fri grabb. dem är kapabel mot modell hävda för att biologin existerar enstaka ren konstruktion samt dess påståenden ifall verkligheten utflöden från enstaka viss kulturell situation.

ett sådan ståndpunkt existerar dock svår för att försvara inom ljuset från biologins tillväxt samt dem påverkan likt den bevisligen uppnått. Kolibakterien existerar ej en påfund. Genteknik förmå framstå likt riskabel dock fungerar i enlighet med teorin.

Motsättningarna existerar störst nu

De kontroverser liksom ifall samt ifall igen dyker upp mellan biologer samt humanvetare, inom synnerhet sociologer samt psykologer, besitter emellertid viktigare skäl än dem rent inomvetenskapliga.

enstaka expert äger visserligen enkel till för att titta kurera världen inom ljuset från sin specialitet. dock hettan inom dem strider såsom utkämpas går ej för att förklara tillsammans bara denna ofrånkomliga myopi. Maktkampen handlar ifall hur människan bör förstås. Ofta handlar den mer konkret ifall vilken insikt såsom bör användas inom olika praktiska situationer, mot modell inom hanteringen från människor.

Det handlar angående problem att diskutera som: vilket existerar kunskap?

Forskare samt specialister från olika stöt existerar indragna inom denna kraftmätning. ett utdragen rad institutioner, ifrån forskningsråd mot vårdinstitution, existerar även med- alternativt motspelare. Företag likt besitter direkta intressen inom den en alternativt andra sortens behandling – vilket läkemedelsföretagen – förhåller sig ej overksamma.

Politiker samt opinionsbildare existerar viktiga. dock även människor långt bortom såväl specialisternas likt makthavarnas krets besitter innebörd inom den mån dem sätter sin lit mot den en alternativt andra disciplinens företrädare. Specialistens succé existerar beroende från ett allmän, mer alternativt mindre diffus tilltro spridd ovan all samhället.

Denna strid är kapabel följas årtusenden åter inom tiden.

dock detta existerar knappast en utslag från historisk kortsynthet för att hävda för att motsättningarna besitter skärpts beneath senare decennier. därför flera fler individer tillsammans med specialisternas all prestige existerar indragna inom den, samt därför många större tillgångar står vid spel.

För några årtionden sedan fanns detta bilden från människan likt psykisk samt social varelse, samt inom viss utsträckning historisk, liksom ägde ett förhållandevis starkare ställning inom medierna samt detta allmänna medvetandet.

Den präglade även flera politikers föreställningar. Psykologi samt sociologi fanns discipliner inom kraftig expansion.

Sedan femton alternativt 20 tid besitter pendeln svängt åt detta motsatta hållet. detta existerar snarare människans biologiska karaktär, ej minimalt hennes hjärna samt hennes genotyp, likt dominerar bilden från hon.

en beteende liksom gemene man till några årtionden sedan förklarade tillsammans uppfostran alternativt olämpligt umgänge skylls inom solens tid vid hjärnskada. Påståendet för att olika karaktärsegenskaper beror vid individens gener besitter utvecklats mot en folkligt talesätt.

Samhällförändringar bakom

Denna omsvängning förmå ej inom inledande grabb förklaras tillsammans med rent vetenskapliga framgångar.

Kunskapen ifall hjärnan besitter visserligen ökat tillsammans med imponerande snabbhet.

Genetikens triumfer existerar allmänt bekanta, samt farmakologin besitter arbetat fram flera verksamma nya läkemedel.

Men detta äger även framkommit enstaka rad nya kunskaper angående människan betraktad inom en mentalt, socialt, ja, historiskt perspektiv. detta grötmyndiga påståendet för att ”vi vet sålunda många mer inom dag” används ständigt samt jämt – särskilt från dem såsom svårligen kunna räknas mot detta ”vi” – dock saknar kraft för att övertyga.

Det existerar då rimligare för att peka vid vissa förändringar inom samhället inom stort.

dem besitter bidragit mot ett ytterligare människobild, enstaka människobild såsom stämmer förbättrad överens tillsammans biologins perspektiv än humanvetenskapernas. oss kunna räkna upp några liknande omständigheter:

• skillnaden inom framstegens art samt klarhet inom naturvetenskap respektive humanvetenskap
• skillnaden mellan för att titta ett människa enbart likt objekt samt för att titta hon även vilket en subjekt
• skillnaden mellan välfärdsideologi samt renodlad marknadsideologi inom synen vid människan.

Inom stora delar från naturvetenskapen existerar enigheten mellan specialister angående elementär perspektiv samt teorier påfallande.

inledningsvis vid upphöjd teoretisk nivå, då man närmar sig stora världsbilder, börjar oenigheten.

Kunskap existerar makt.

Inom dem flesta humanvetenskaper däremot förekommer enstaka större öppen oenighet även vid en konkret, empiriskt program. Dessutom förefaller resultaten inom sådana naturvetenskaper vilket vetter mot tekniken många robusta samt definitiva jämfört tillsammans detta mesta vilket humanvetenskaperna presterar.

I enstaka tidsperiod då därför flera – samt inom synnerhet således flera från dem maximalt inflytelserika – hävdar för att detta gäller för att titta snabba utfall, får detta biologiska synsättet enstaka favör.

Effektivitet präglar även synen vid forskningens praktiska tillämpning.

Att insikt tar period existerar ett ytterligare nödvändig aspekt liksom berörs.

för att utgå ifrån människors personlig foto från situationen är kapabel bladte sig både opraktiskt samt onödigt kostsamt. konversation tar längre period än enstaka snabb bedömning vilket utmynnar inom ett mäktig medicinering.

Snabbhet samt effektivitet existerar typisk till marknadsideologin. varenda människa existerar fri samt rationell.

strävar denna sig, är kapabel denna hitta den resultat denna söker. Skillnaden mellan mäktiga samt mindre mäktiga individer samt kollektiv tonas ner.

Det finns flera modell vid konflikter från detta stöt, mot modell den ifall överaktiva små människor liksom utspelas mellan å en sidan Christopher Gillberg samt hans neuropsykiatri samt å andra sidan Eva Kärfve samt andra sociologer.

detta existerar viktigt för att anlända minnas för att denna samt andra liknande strider ej bara handlar angående förståelse utan även – samt möjligen framför allt – ifall makt.

Steget ifrån insikt mot inflytande existerar inte någonsin långt. sålunda existerar detta ständigt, samt därför existerar detta ej minimalt då detta gäller detta modell.