flunoon.pages.dev









Vad har islams symbol för betydelse

Islam

Islam (arabiska: ۘالِإسلَام, al-ʾIslām[ɪsˈlaːm]&#;(lyssna)) existerar ett monoteistisk, abrahamitisk tro liksom beräknar Muhammed (cirka –) vilket den sista profeten samt Koranen vilket sin uppenbaradeheliga skrift.[1]

Översikt

[redigera | redigera wikitext]

Den såsom bekänner sig mot islam kallas muslim.[2] Islam existerar världens näst största tro (efter kristendomen).

Andelen beräknades existera 1,6[3] miljarder (cirka 23 procent[4][5]) samt fem kalenderår senare cirka 1,8 miljarder (då 24 andel från världens befolkning).[6] beräknades antalet existera drygt 2[7] miljarder (25 andel från världens befolkning), samt viss undersökning anger för att den kalenderår kunna existera ovan 30 procent.[6] detta finns flera grenar från islam, varav dem numeriskt värde största existerar sunni liksom utgör 87–90&#;% från samtliga muslimer samt shia tillsammans ungefär %.[8]

Muslimer tror för att Gud (arabiska: الله, Allāh) uppenbarade Koranen till Muhammed, den siste profeten, samt ser Koranen samt sunna (som existerar ett framställning på grund av hur Muhammed levde samt vad denne yttrade) vilket dem primär källorna på grund av islam.

dem betraktar ej Muhammed vilket grundare från ett fräsch tro, utan liksom återskapare från Abrahams, Moses samt Jesus ursprungliga monoteistiska trosåskådning.[9]

Islam omfattar flera religiösa sedvänjor. Anhängarna måste inom allmänhet följa islams fem pelare, fem plikter vilket förenar muslimer inom enstaka gemenskap. Dessa är: trosbekännelsen (shahada), bönen (salah), allmosan (zakat), fastan beneath ramadan (sawm) samt pilgrimsfärden (hajj).[10] nära sidan från detta äger detta utvecklats en islamiskt rättssystem likt bygger vid källor ifrån Koranen, Muhammeds levnadssätt samt yttranden (sunna), qiyas (analogier) samt idjma (konsensus).

Rättssystemet liksom bygger vid dem på denna plats källorna kallas till sharia alternativt islamsk team, samt berör framför allt familjerätt (äktenskap, arv, m.m.), dock även andra sociala aspekter från detta muslimska existensen. Sharia förmå inom vissa länder ( Saudiarabien) ligga ner mot bas till straffrätten[11], dock detta existerar kontroversiellt samt inom dem flesta muslimska länder existerar detta sekulära domstolar liksom dömer nära exempelvis mord.[12]

Nästan samtliga muslimer tillhör enstaka från dem numeriskt värde större riktningarna inom islam, sunni alternativt shia.

Uppdelningen utvecklades mellan tid samt utifrån meningsskiljaktigheter angående detta religiösa samt politiska ledarskapet på grund av detta muslimska samhället. Ungefär 87–90&#;procent från samtliga muslimer existerar sunni samt 10–13&#;procent existerar shia.[8][13] Islam existerar den ledande tro inom region, såväl vilket inom delar från Afrika samt Asien.

Större muslimska grupper finns även inom Kina (20–30 miljoner[14]), vid Balkanhalvön (45&#;procent från Bosnien samt Hercegovinas befolkning existerar muslimer[15]) samt inom Ryssland (23 miljoner människor tillsammans muslimsk bakgrund[16]). detta finns även en relativt stort antal muslimska grupper inom återstående delar från världen.

inom västra europa existerar antalet muslimer totalt fler än 20 miljoner[17].

Etymologi samt innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Islam existerar en arabiskt mening (الإسلام), al-'islām.

Enligt islamsk tradition besitter Gud uppenbarat sig på grund av människorna genom enstaka rad olika profeter såsom levt tidigare inom historien, var Abraham, Moses samt Jesus utgör dem viktigaste näst efter Muhammed.

termen islam inom sin grundform betyder underkastelse samt lydnad. Betydelsen lydnad används även inom muslimsk terminologi.

Ordet islām inom infinitivform förekommer åtta gånger inom Koranen.[18] inom Koranen likt sådan förekommer dock ingen "institutionalisering" från termen samt dess avledningar, detta önskar yttra för att dessa enbart skulle beteckna profeten Muhammeds person som följer efter någon annan, utan dem används inom generell samt ordagrann bemärkelse.

Termerna muslim samt islām syftar inom Koranen vid detta allmänna tillståndet hos fanns samt ett "som underkastar [eller 'har underkastat'] sig" respektive "underkastelse beneath Guds vilja".[19] inom något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör heter detta mot modell "För Gud existerar [den sanna] tro underkastelse beneath Hans vilja" (Innad-Dīna 'indallāhil-'Islām).

Islam likt naturligt status samt liksom religion

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Koranen är kapabel ej enstaka enda varelse, alternativt någonting annat liksom existerar, undgå för att inom enstaka fras lyda sig Guds vilja. Detta existerar islam inom sin allra maximalt generella bemärkelse, detta önskar yttra islam såsom en naturligt, universellt tillstånd likt utgör förutsättningen på grund av existensen liksom sådan.

dock detta existerar bara dem likt erkänner samt frivilligt bejakar detta (enligt Koranen) oundvikliga existentiella faktum, liksom räknas likt muslimer inom religiös bemärkelse. Muslim existerar tillsammans med andra mening den såsom aktivt samt medvetet besitter antagit islam såsom sin tro (ar.dīn, från medelpersiskans daēna, "skådande"), därför för att denne alternativt denna funnit dess budskap existera överensstämmande tillsammans med sanningen samt verkligheten, samt därmed även tillsammans med människans ursprungliga samt innersta natur (ar.fitra)[20].

Denna islams således primär ontologiska medvetande (syn vid verkligheten) uttrycks bland annat inom ett retorisk fråga inom Koranen, något som är surt i smak eller att vara på dåligt humör [21]

  • "Önskar dem enstaka ytterligare [religion] än den såsom Gud besitter gett dem? [Gud] såsom samtliga inom himlarna samt vid jorden underkastar sig från fri vilja alternativt nödda samt tvungna, samt mot vilken dem skall återbördas."

Till detta existerar även knutet den antropologiska uppfattningen (människosynen) ifall varenda enskild människas fria vilja samt personliga ansvar till sina handlingar:

  • "Tvång skall ej inträffa inom trosfrågor." ()
  • "Handla vilket ni vill; denne ser vad ni gör!" ()
  • "Det existerar på grund av människornas skull såsom oss äger uppenbarat Skriften på grund av dig tillsammans sanningen.

    samt den såsom låter sig vägledas [vägleds] mot nytta till sig egen, samt den likt går vilse, går ej vilse mot skada till någon ytterligare än sig egen. ni [Muhammed] besitter ej satts för att vaka ovan dem." () (Det önskar yttra, i enlighet med Muhammad Asads anmärkning, "du existerar ej ansvarig på grund av deras handlingar".)[22]

Islams troslära

[redigera | redigera wikitext]

Den viktigaste läropunkten inom islam existerar monoteismen, för att Gud alternativt den Allsmäktige (Allah vid arabiska) existerar en samt för att denne bör dyrkas isolerad, utan mellanhänder (se även tawassul).

Islams trosbekännelse (shahadan) lyder: "Det finns ingen gud utom Gud, samt Muhammed existerar hans sändebud." Gud existerar i enlighet med Koranen helt suverän, ständigt närvarande samt fullkomlig (varken enbart manlig alternativt kvinnlig). Gud beskrivs ursprunglig samt främst såsom "den Barmhärtige, den Nåderike" samt kunna såsom sådan endast lära kännas genom enstaka attityd från öppenhet samt ödmjukhet.

Profeten Muhammed anses ej äga instiftat enstaka färsk tro. Koranens budskap existerar istället ett bekräfta från samtliga föregående profeters budskap mot världens varenda människor, ett återgång mot den rena, ursprungliga monoteismen hos Adam, Abraham (Ibrahim) samt Nuh (Noa). Människorna existerar satta för att förvalta skapelsen mot den evige Gudens ära, dock existerar glömska samt förtränger gärna varför dem befinner sig vid jorden.

Istället börjar dem ofta dyrka sina egna skapelser, irrläror samt förgängliga domstol. Detta beskrivs vid flera ställen, bland annat inom den kända berättelsen angående Guldkalven inom Koranen , liksom inom BibelnsAndra Mosebok

Som kompensation till människornas glömska samt "förhärdade hjärtan" får dem tillsammans med jämna mellanrum tillsänt sig profeter liksom påminnare samt varnare (sura).

i enlighet med islams lära existerar Muhammed den senaste från varenda dessa sändebud.

Månens faser existerar grunden till den muslimska månkalendern, dock halvmånen kunna ej betraktas liksom ett tecken till islam.

I islam anses Koranen existera själva uppenbarelsen "nedsänd" mot profeten Muhammed genom ärkeängelnJibril (Gabriel) beneath ett period från 23 kalenderår ifrån samt tillsammans tid Profeten egen anses ej artikel gudomlig, utan endast enstaka förmedlare från uppenbarelsen. denne prisas därför liksom den högst benådade samt renhjärtade bland människorna (Muhammed betyder "den prisade").

inom islam existerar samtliga profeter jämställda samt bör älskas samt respekteras lika många.

Muslimer tror, inom likhet tillsammans kristna samt judar, för att ett slutgiltig granskning från människors handlingar kommer för att ske vid den yttersta dagen, dock för att vetskapen ifall då denna ljus infaller endast ligger hos Gud.

då den slutgiltiga bedömningen infaller kommer varenda människor såsom besitter levt, lever samt skall leva för att bedömas utifrån ifall deras handlingar följt Guds väg. Beroende vid hur ett människa levt sitt liv samt inom vilken grad man haft goda avsikter kommer denna alternativt denne antingen mot sky alternativt helvetet.

dock eftersom Gud existerar nådig således är kapabel även den såsom felat samt tillslutit sitt hjärta till Guds sanning samt verklighet (ar.Ḥaqīqah) ett fåtal komma mot Himmelriket. dock personen måste tro vid för att detta finns bara enstaka gud samt detta existerar Gud, samt för att Muhammed existerar den sista från profeterna samt tro vid för att Koranen existerar Guds mening.

Koranen ordinerar tron vid Gud samt vid hans uppenbarelser, vid hans änglar, hans sändebud samt vid domedagen. Muslimer tror för att Gud uppenbarade sitt slutliga budskap mot människorna genom den islamiska profeten Muhammed via gudomligt väsen Gabriel (arabiska: جبريل; Jibrīl). till dem existerar Muhammed den siste profeten samt Koranen existerar samtliga dem samlade uppenbarelser vilket denne mottog.

Inom islam existerar profeter sändebud utvalda från Gud. dem existerar mänskliga samt ej gudomliga, även angående ett sektion från dem äger haft förmågan för att behärska utföra vissa mirakel på grund av för att påvisa sina krav. Islamiska profeter anses artikel närmast fullkomliga. Koranen nämner en flertal personer betraktade likt profeter inom islam, bland dem Adam, Noa, Abraham, Moses samt Jesus.

Islamisk teologi menar för att varenda Guds sändebud sedan Adam besitter predikat identisk budskap; överlåtelse från sig egen mot Guds vilja. Islam framställs inom Koranen vilket "den ursprungliga naturen uppå vilken Gud skapat mänskligheten".

Gud

[redigera | redigera wikitext]

Islams maximalt väsentliga teologiska idé existerar tawhīd – tron vid enstaka enda gud (monoteism).

Den inledande från islams fem pelare existerar den islamiska trosbekännelsen, shahadah, vilken redogör för att "det finns ingen gud utom Gud samt Muhammed existerar hans sändebud." inom den traditionell islamiska teologin existerar gud därför massiv för att människan ej förmå omfatta honom tillsammans sitt förstånd; muslimer förväntas ej försöka föreställa sig Gud, utan dyrka samt beundra honom likt beskyddare.

Fastän muslimer tror för att Jesus fanns enstaka profet, förkastar dem den kristna treenighetstanken samt jämför den tillsammans med polyteism. Inom islamisk teologi existerar Jesus enstaka profet sänd från Gud. Gud beskrivs inom en avsnitt inom Koranen (Al-Ikhlas, den e suran) liksom "Gud den ende, Gud, den Evige; ej äger han fött samt ej existerar denne född samt ingen existerar hans like."

Koranen

[redigera | redigera wikitext]

Muslimer tror för att Koranen existerar Guds oförvanskade mening samt därmed islams centrala heliga text.

Muslimer tror för att varenda Koranens verser uppenbarades på grund av Muhammed från Gud via gudomligt väsen Gabriel beneath flera tillfällen mellan tid samt fram mot Muhammeds död tid

Koranen delas in inom suror, avsnitt, sidor. Sammanställda omfattar surorna 6 āyāt alternativt verser. Koranen berör moralisk rådgivning snarare än instruktioner ifall lagar samt ses likt "källskriften på grund av islamiska principer samt värderingar".

Ordet koran betyder "recitation". då muslimer talar angående Koranen menar dem vanligtvis skriften liksom den reciteras vid arabiska snarare än den tryckta utgåvan alternativt någon ytterligare översättning från den. till muslimer existerar Koranen fulländad endast såsom den uppenbarades vid arabiska. Översättningar från Koranen betraktas därför från muslimer liksom endast översättningar, vilket ej förmå jämföras tillsammans med originalet.

Änglar

[redigera | redigera wikitext]

Tron vid änglar existerar nödvändig på grund av den islamiska trosläran. detta arabiska termen på grund av änglar existerar malak samt betyder "sändebud". i enlighet med Koranen äger ej änglar fri vilja, samt dyrkar Gud inom idealisk lydnad. Änglarnas tjänster innefattar för att överföra uppenbarelser ifrån Gud, prisa Gud, registrera varenda människas handlingar samt för att plocka upp eller ta ett människas själ nära hennes död.

Det må tolkas såsom för att änglar existerar från manligt kön, då Koranen inom vers [] säger "De likt betraktar änglarna såsom kvinnliga väsen tror [i själva verket] ej vid existensen efter detta". dock andemeningen inom denna vers existerar för att änglarna dem facto existerar könlösa. detta återfinns på grund av övrigt ingen vers inom Koranen likt pekar vid för att änglar skulle artikel män.

Profeten Muhammed

[redigera | redigera wikitext]

Muhammed fanns enstaka arabisk religiös, politisk samt armé chef likt grundade tro islam liksom en historiskt fenomen. Muhammed besitter i enlighet med Koranen ställningen likt Guds sista profet samt Guds team existerar tillsammans med honom slutgiltigt uppenbarad. Muslimer betraktar ej Muhammed såsom grundaren från ett färsk tro, utan vilket enstaka återskapare från Abrahams, Moses samt Jesus ursprungliga samt oförvanskade monoteistiska trosåskådning.

Den islamiska synen vid Muhammed existerar för att han existerar enstaka vanlig människa, dock utvald från Gud. dem tidigare profeterna Noa (Nuh), Abraham (Ibrahim), Mose (Musa) samt Jesus (Isa) tillsammans med flera anses i enlighet med Koranen varenda existera muslimer (det önskar yttra "de liksom överlåter sig mot Gud", vilket termen muslim betyder).

Deras uppenbarelser anses äga blivit förvrängda alternativt förlorade ovan tidsperiod, vilket resulterat inom förvanskning från den ursprungliga monoteismen såsom profeterna förkunnat samt detta fanns därför liksom Gud sände enstaka fräsch profet, Muhammed, vilket skulle ta emot enstaka uppenbarelse samt predika monoteism. Detta skedde bland annat genom för att denne tog emot Koranen (som betyder recitation samt anses existera Guds ord), vilken givits Muhammed från Gud genom ärkeängeln Gabriel (Jibril) då Muhammed plats cirka 40 tid.

Dessa uppenbarelser kom inom korta sekvenser beneath ett period från 23 kalenderår. Innehållet inom dessa uppenbarelser, kända liksom al-Qur'an ("recitationen"), memorerades samt antecknades från hans kompanjon. Muhammeds släkt samt släkt anses existera dem inledande liksom följde Guds mening.

Återuppståndelse samt dom

[redigera | redigera wikitext]

Tron vid "Återuppståndelsens Dag", yawm al-Qiyāmah (även yawm ad-dīn, "Yttersta domen" samt as-sā’a, "Den sista timman") existerar även kritisk till muslimer, eftersom den utgör svaret vid den möjligen viktigaste frågan på grund av människorna, nämligen "vad sker efter döden?".

Muslimer tror för att tiden på grund av Qiyāmah existerar förutbestämd från Gud dock okänd till människan. Rättegångarna samt utfrågningarna beneath Qiyāmah beskrivs inom Koranen samt inom hadith.

Ödet

[redigera | redigera wikitext]

I överensstämmelse tillsammans med den islamiska tron vid ödet alternativt gudomlig ödesmakt (al-qadā wa'l-qadar), äger Gud full vetskap samt övervakning ovan allt vilket sker.

Vad mus­limer däre­mot anser angående månen samt stjärnor­na existerar för att dem existerar ett sektion från Guds skapande, för att dem varken kunna bringa medgång alternativt mot­gång samt för att dem ej besitter infly­tande ovan skeen­den vid jor­den.

Sammanfattning från islams troslära

[redigera | redigera wikitext]

  • Monoteism. Gud existerar ett samt den enda liksom existerar värd dyrkan. detta arabiska begreppet på grund av monoteism existerar tawhīd (en). Gud existerar allsmäktig, allvetande samt evig.
  • Det finns flera profeter samt den slutgiltiga från dessa profeter existerar Muhammed såsom äger sänts mot människorna från Gud.
  • Tron vid änglar.
  • Koranen existerar given oförvanskad ifrån Gud mot Muhammed.

    andra skrifter sändes mot tidigare profeter dock människor äger ovan tiden förvanskat dessa.

    På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi.

    Gamla samt Nya testamentet (Injil) existerar skrifter vilket muslimer tror sändes från Gud mot Musa (Moses), Daud (David) samt Isa (Jesus). Dessa kom dock för att ändras från människor, dock delar från detta ursprungliga budskapet finns kvar.

  • Qadr, ödet, existerar även ett trosprincip. Tron vid qadr innebär för att allting såsom sker, sker tillsammans med Guds tillåtelse samt vilja samt för att denne inom förväg känner mot allting.
  • Yawm al-Qiyamah.

    detta finns en liv efter döden var man antingen hamnar inom paradiset alternativt helvetet, beroende vid ens handlingar inom jordelivet.

Religiösa plikter samt övningar

[redigera | redigera wikitext]

Islams fem pelare

[redigera | redigera wikitext]

Islams fem pelare (arabiska: اركان الدين) existerar dem religiösa plikter likt åläggs varenda myndig muslim, både män samt kvinnor.

Reglerna till åtskillnad mellan män samt kvinnor samt reglerna på grund av rituell renhet begränsar inom praktiken kvinnornas deltagande mer än männen.[23]

  • Trosbekännelsenshahada existerar grundsatsen inom islam: "'ašhadu 'an-lā ilāha illā-llāhu wa 'ašhadu 'anna muħammadan rasūlu-llāh", alternativt "Jag bekänner för att detta finns ingen gud utom Gud, samt Muhammed existerar Guds sändebud".

    Muslimer måste repetera shahadah inom bön, samt icke-muslimer vilket önskar konvertera mot islam måste recitera trosbekännelsen.

  • Bönensalah existerar ritualbönen (tidebönen) inom islam, vilken skall förrättas fem gånger ifall dagen. Man vänder sig inom bönen mot Mecka.
  • Allmosanzakat existerar enstaka plikt likt innebär för att man bör dela tillsammans med sig från detta man äger fått ifrån Gud mot dem fattiga.

    Zakat ges från dem såsom besitter ett viss summa valuta alternativt egendom mot dem behövande samt fattiga samt skall blir betald enstaka gång ifall året.[24]

  • Fastansawm existerar för att fasta beneath månaden ramadan.
  • Pilgrimsfärdenhajj mot Mecka existerar enstaka plikt på grund av varenda frisk myndig muslim liksom besitter medel därtill för att ett gång inom existensen vallfärda mot Mecka samt något som ligger nära eller är i närheten områden beneath den sista månaden inom detta islamiska månåret.

Islamisk team samt rättslära

[redigera | redigera wikitext]

Sharia brukar definieras liksom islams religiösa team alternativt yttre levnadsregler till dem troende.

Sharia berör åtminstone inom princip samtliga aspekter från detta mänskliga existensen, ifrån detaljerade renhetsregler mot föreskrifter ifall relationer mellan människor samt hur samhället bör styras. Sharia existerar uppdelad inom numeriskt värde delar: ibadat likt berör privata ämnen särskilt rörande gudstjänstlivet, samt muamalat såsom omfattar sociala problem att diskutera.

Sharia besitter historiskt fått sin uttolkning inom enstaka rik rättstradition såsom kallas fiqh vid arabiska.

Det finns fyra primära källor mot islams lagar: Koranen, sunna (Muhammeds föredöme), qiyas (analogier) samt ijma (de rättslärdas konsensus). Dessa fyra källor kunna inom sig delas upp inom tre nivåer.

Symbolik inom islam.

Koranen samt sunna existerar den inledande samt viktigaste nivån, eftersom detta existerar inom dessa Guds uppenbarelser mot Muhammed återfinns. Dessa texter måste ofta tolkas, då dem inom sig ej innehåller således många lagmaterial. Allt lagmaterial inom sharia förmå vid en alternativt annat sätt härledas tillbaka mot Koranen. från Koranens verser anses ungefär innehålla lagtext, varav nästan hälften handlar angående religiösa ritualer.

Sunna innehåller fler berättelser såsom berör människors liv samt leverne, samt Koranen påpekar ofta för att människorna bör följa profetens modell.

Genom haditherna samt sunna tolkas Koranens lagverser utifrån Muhammeds levnadsexempel.

Islamiska rättslärda delar in samtliga handlingar inom fem typer: påbjudna (fard alternativt wajib), rekommenderade (mandub), neutrala (inte rekommenderade dock ej otillåtna, mubah), otillåtna (makruh) samt helt förbjudna (haram). dem inledande fyra går beneath samlingsnamnet halal, tillåtna.

Endast dem likt existerar fard alternativt wajib samt dem likt existerar haram existerar intressanta ur rättslig synvinkel; dem övriga nivåerna existerar endast mot till för att guida den enskilde inom dennes relation tillsammans med Gud. ett papper förmå placeras inom olika nivåer beroende vid vilken rättslärd liksom tillfrågas.

Endast 30 från Koranens verser handlar angående förbrytelse samt straff.

var presenteras fem förbrytelse var Koranen påvisar speciella straff. Dessa kallas hudud samt existerar nästa fem: stöld, rån, drickande från alkohol, otrohet samt falskt vittnesmål ifall otrohet. Förutom dessa träffar Koranen fast vissa saker ifall exempelvis äktenskap samt arv, dock resten lämnas åt samhället för att att fatta beslut eller bestämma något.

eftersom Koranen innehåller ett fåtal lagar, existerar haditherna (som utgör sunna) viktiga lagkällor. Haditherna visar upp levnadsexempel kopplade mot Muhammed samt personer likt stod honom nära.

Sunna samt Koranen sammanställdes beneath tiden efter Muhammeds död Därför innehåller texterna modell ifrån detta samhälle Muhammed levde inom samt ej ständigt sådant dagens muslimer önskar samt behöver känna till angående hur man bör leva.

Därför besitter detta gjorts tolkningar från Koranen samt sunna till för att anlända fram mot fler lagar, bland annat genom analogier, qiyas.

Tolkningar genom analogier utgör sharias andra nivå. Genom dessa tolkningar är kapabel nytt lagmaterial skapas, genom för att nya händelser jämförs tillsammans med dem liksom redan presenteras på grund av för att komma underfund tillsammans angående detta existerar tillåtet alternativt ej.

Drickande från alkohol existerar en modell. detta existerar haram (definitivt förbjudet) för att dryck alkoholhaltig i enlighet med Koranen (). Hur existerar detta tillsammans med andra alkoholhaltiga drycker? existerar dem lika förbjudna? till för att ta reda vid detta tar man reda vid varför detta existerar otillåtet för att dryck alkoholhaltig.

Denna anledning (illa) ansågs från dem rättslärda existera berusning. ifall Gud besitter förbjudit berusning således äger Gud även förbjudit andra ämnen såsom ger identisk utfall. Detta fullfölja för att även andra drycker/ämnen liksom ger denna konsekvens existerar haram.

Ibland kunna detta råda oenigheter angående dessa tolkningar. Då träder den tredjeplats nivån in, dem rättslärdas konsensus, ijma.

för att tolka Koranen samt sunna (ijtihad) existerar påbjudet till muslimer samt därför existerar detta tillåtet tillsammans med olika tolkningar. då olika tolkningar står mot varandra existerar detta den tolkning liksom detta råder konsensus ifall liksom bör artikel den gällande. detta såsom detta råder konsensus angående existerar detta likt Gud önskar bör gälla.

Detta äger debatterats många efter Muhammeds död. Vem får existera tillsammans samt besluta ifall konsensus? Hur flera måste detta vara? detta ansågs snart existera dem rättslärda, lärda i islam, likt får artikel tillsammans inom diskussionerna angående konsensus, samt för att konsensus måste råda inom läka den muslimska gemenskapen (umma), förslagsvis genom representanter.

Idag råder olika konsensus inom dem olika rättsskolorna.

Sharia vänder sig mot den enskilde troendes personliga samvete, etik samt rättskänsla samt liknar vid sålunda sätt inom mångt samt många talmud, den judiska lagen. Befogenheten för att tillämpa sharia äger traditionellt sett ej vilat vid statens ansvar, utan vid detta civila samhället, den muslimska trosgemenskapen.[25]

Tillämpning från islamisk rättslag

[redigera | redigera wikitext]

De senaste hundra år äger den islamiska lagen inom dem flesta muslimska länder påverkats från västvärldens rättsmodell.

Inom islam ser man profeten Muhammed såsom den såsom, efter Moses samt Jesus, kom tillsammans den slutgiltiga samt fullbordade tolkningen från Guds budskap.

Detta äger medfört ett viss modernisering från lagarna liksom dock ej varit helt lätt eftersom islam samt västvärlden äger olika utgångslägen inom sitt primär synsätt. inom dem europeiska länderna gäller lagarna mot modell efter territoriella gränser, ett team inom landet samt ett ytterligare inom land medan flera muslimer skulle önska för att identisk team gällde varenda muslimer oavsett inom vilket nation dem bodde.

Samtidigt besitter islamisk team enstaka som betonar individens oberoende ögonkontakt vid rättsväsendet. identisk rättsregler gäller ej på grund av ett kvinna likt på grund av ett man, på grund av ett troende muslim vilket till enstaka jude samt således vidare. inom väst existerar detta självklart för att samtliga bör behandlas lika inför lagen oavsett kön alternativt religiös tillhörighet.

Dessa bekymmer besitter bearbetats vid olika sätt inom olika länder dock allmänt sett besitter ett massiv sektion från rättsväsendet sekulariserats samt kodifierats. Allra maximalt effekt inom processen besitter engelsk samt fransk lagstiftning haft eftersom dem plats dem stora kolonialmakterna beneath talet.

I dem flesta länderna behandlas numera brottmål inom domstolar beneath inget påverkan från sharia.

vid identisk sätt äger ägandemål samt ekonomiska transaktioner förlagts mot sekulariserade domstolar. Detta gäller majoriteten från världens länder. inom kontakten tillsammans med européer fordrade dessa för att behandlas i enlighet med europeisk team framför sharia. dem länder tillsammans med mindre ekonomiskt utbyte tillsammans med Europa äger tillåtit sharia bibehålla en större påverkan ovan dessa lagar.

detta lagområde liksom maximalt styrs efter sharia idag existerar familjerätten. detta förmå gälla äktenskapsfrågor, separationer i äktenskap, arv alternativt barnomsorg.

Före islam plats månskäran utbredd inom Centralasien samt Medelhavsområdet, bland annat likt emblem på grund av den romerska jaktgudinnan Diana.

dem sharialagar vilket tillämpas inom vissa rättsområden (till modell familjerätt) förmå titta olika ut ifrån nation mot nation, beroende vid vilken alternativt vilka rättsskolor sharialagarna existerar baserade vid. detta finns alltså ej en shariarätt vid familjerättsområdet, utan flera olika.[26]

Familjerätten inom islamisk lag

[redigera | redigera wikitext]

Familjerätten existerar den sektion från traditionell islamisk team likt enbart gäller inom länder tillsammans sharia lagar.

inom några områden besitter lagen kodifierats dock baseras vid regler vilket existerar uppställda från sharia. dem olika rättsskolorna divergerar något inbördes dock gemensamt på grund av samtliga existerar för att man besitter olika rättigheter respektive ansvar beroende vid angående man existerar man alternativt kvinna, gift alternativt ogift, son alternativt dotter.

Ur en jämlikt perspektiv kunna man reagera vid olikheterna mellan könen, samt kvinnor samt mäns olika rättigheter samt ansvar. Mannens samt kvinnans roller uppfattas vid en mer stereotypt sätt, liksom för att dem kompletterar varandra.

Arvslagar