Hur clintan ser världen genom ögonen

För dem flesta människor existerar den egna upplevelsen lika tillsammans verkligheten. detta kunna handla ifall hur oss uppfattar världen samt oss själva tillsammans med hjälp från våra sinnen.

detta är kapabel även handla ifall hur oss förstår för att saker samt domstol hänger ihop tillsammans varandra, vilket skapar våra övertygelser ifall orsakssamband. undersökning talar dock till för att våra intryck egentligen existerar starkt beroende från modeller vilket hjärnan skapat sedan tidigare. Modellerna representerar hur oss tror för att omvärlden samt oss själva existerar konstruerade.

dem är kapabel ofta skilja sig beroende vid hur förhållanden runt omkring oss skiftar samt även mellan individer. dem på denna plats inre modellerna kunna leda mot väldigt olika erfarenheter från världen. inom sina maximalt extrema varianter kunna dem leda mot vanföreställningar alternativt hallucinationer.

Varför skapar då hjärnan modeller från omvärlden samt oss själva?

kunna oss ej bara uppleva omgivningen samt vår lekamen genom dem signaler likt når oss ifrån våra sinnesorgan? enstaka nödvändig sektion från svaret existerar för att dem signaler såsom når oss ifrån våra sinnen existerar ofullständiga. dem existerar dessutom att vara berusad eller övermättad från neuronalt brus, detta önskar yttra för att nervcellerna uppvisar enstaka sektion kaotisk handling vilket ej innehåller någon data ifrån omvärlden.

Signalerna likt når vår hjärna representerar därför ej den planet liksom oss verkar inom särskilt väl, samt vår medvetande från omvärlden skulle bli alltför ofullständig på grund av för att oss skulle behärska styra inom den. inom stället måste oss även ta hjälp från modeller vilket oss äger byggt upp beneath all våra liv ifall hur världen borde titta ut, på grund av för att efter bästa förmåga tolka omgivningen vid en sätt såsom existerar funktionellt till oss.

Idén för att våra intryck styrs från inre modeller existerar ej färsk.

ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något ifall ”omedvetna slutsatser” framlades redan från fysikern Hermann von Helmholtz nära 1800-talets slut. denne försökte förklara hur oss fyller år inom luckorna tillsammans data på grund av för att förstå visuella signaler samt producera dem synintryck oss faktiskt upplever.

dem senaste 20 år besitter dock idén ifall hur hjärnan bearbetar kunskap tillsammans med hjälp från den denna plats sortens modeller revolutionerat hjärnforskningen. enstaka vetenskapsman liksom bidragit stort inom denna tillväxt existerar Karl Friston nära University college London. han föreslog ett ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något liksom kallas till hierarkisk prediktiv kodning.

Grundidén vilar vid detta faktum för att hjärnan existerar hierarkiskt uppbyggd samt varenda nivå besitter sina egna modeller såsom jämförs tillsammans med den meddelande likt når området, steg på grund av steg. Man förmå studera mer angående denna ett antagande eller en förklaring som föreslås för att förklara något inom boken Surfing uncertainty från filosofen samt forskaren Andy Clark alternativt inom något enklare format inom boken Making up the mind av nestorn inom kognitiv neurovetenskap, Chris Frith.

Alla olika signaler vilket når hjärnan ifrån både omvärlden samt kroppen – såsom ögonkontakt, ljuduppfattning, doft, kontakt samt smärta – bearbetas vid en liknande sätt i enlighet med Fristons hypotes.

Låt oss ta synen såsom modell.

Synsignaler ifrån ögat når ursprunglig thalamus, ett djup struktur inom hjärnan likt ofta ses liksom ett omkopplingsstation till inkommande data. Därefter leds den vidare mot huvudsakliga synbarken.

Signalen kommer sedan för att vandra vidare inom en flertal steg mot områden inom hjärnan liksom bearbetar alltmer komplex upplysning. inom en nästkommande steg analyseras mot modell mer specifika komponenter från synen likt färg, struktur samt rörelse alternativt koordinater inom rummet vilket anger fanns man ser en objekt. Signalen blandas därefter tillsammans med data ifrån andra delar från hjärnan samt blir alltmer teoretisk.

liksom modell förmå data ifrån andra upplevelse alternativt kroppsliga behov adderas vid högre bearbetningsnivåer. vid således sätt förmå mot modell hunger påverka hur oss uppfattar syn­information innefattande mat.

Primärsensoriska områden, liksom huvudsakliga synbarken, tillhör dem lägsta nivåerna inom hjärnans hierarki.

dem modeller liksom finns på denna plats existerar många basala. dem handlar angående hur oss förväntar oss för att attribut bör existera något som har fått en viss form eller struktur inom den situation oss befinner oss, såsom färg, form eller gestalt samt rörelse inom diskussionen ovan ifall synen. ifall signalen liksom når hjärnan ej stämmer tillsammans med modellen kommer hjärnan för att producera ett felsignal såsom representerar skillnaden mellan modellen samt signalen likt nått hjärnan.

Felsignalen kommer för att vandra vidare mot nästa hierarkiska nivå, var modellerna existerar något mer komplexa samt är kapabel förklara fler aspekter från omvärlden. ifall dessa modeller ej heller är kapabel förklara felsignalen kommer ett färsk felsignal för att bildas samt vandra ytterligare enstaka nivå inom hjärnans hierarki. dem maximalt komplexa modellerna samt felsignalerna antas bearbetas inom pannloberna.

Enligt hypotesen äger den bästa kompromissen nåtts ifall hjärnans modeller från världen existerar inom balans tillsammans med signalerna likt når hjärnan.

Informationen utifrån hakar smidigt in inom dessa inre förväntningar samt man förstår världen vid en optimalt sätt, vilket ytterst betyder för att man kunna samspela samt existera sektion från den fysiska omgivningen samt interagera tillsammans andra människor. Hjärnan försöker därför all tiden minimera varenda felsignaler, till för att förstå sin omvärld vid bästa sätt.

detta förmå den utföra vid numeriskt värde olika sätt. Modellerna kunna anpassas samt förändras till för att förbättrad motsvara dem signaler såsom når hjärnan. dock felsignalen kunna även minimeras genom för att man förändrar hur informationen ifrån omvärlden bearbetas. enstaka uppdaterad modell innebär för att oss nästa gång enstaka liknande meddelande når hjärnan ej blir lika förvånade (medvetet alternativt omedvetet) samt ett modifierad kunskap innebär för att oss faktiskt upplever detta yttre stimulit annorlunda.

Idén ifall för att modeller konstrueras inom hjärnan samt besitter enstaka massiv inflytande vid hur oss upplever samt uppfattar omvärlden supportas från experimentella studier.

Dessa visar för att hjärnan skapar felsignaler samt anpassar vår upplevelse utefter dem modeller oss redan har.

Det möjligen vanligaste sättet för att inom vetenskapen försöka förstå hur ett tidigare given data förmå förändra ett upplevelse existerar studier vid placeboeffekten. var får enstaka försöksperson ofta data ifall hur hen kommer för att uppleva en stimuli, mot modell smärta.

angående personen får känna till för att ett behandling kommer för att minska ett smärtupplevelse upplever flera mindre smärta samt obehag från stimulit, trots för att behandlingen ej innehåller någon verksam substans.

Jag samt mina kollegor fanns tillsammans med samt startade forskningen vid vilka processer inom hjärnan vilket bidrog mot placeboeffekten redan till cirka 20 tid sedan samt detta besitter inom dygn blivit en stort eget forskningsfält. Liknande effekter från tidigare given resultat ses även inom studier vilket ej handlar ifall behandling.

såsom modell upplevs en alkoholhaltig likt godare angående man fått resultat ifall för att detta existerar dyrare. ett ytterligare forskning visade för att vass doft förmå upplevas liksom obehaglig ifall man fått lyssna för att den kommer ifrån gamla sockor, dock behaglig angående informationen existerar för att den kommer ifrån exklusiva gourmetostar – trots för att detta existerar identisk lukt.

Men man behöver ej lura personer till för att informationen bör påverka hur man upplever världen.

nära betingning lär man sig för att en stimuli, mot modell en ansikte liksom framträda vid ett foto, existerar kopplat mot ett smärtsam meddelande såsom följer, medan en annat ansikte inte någonsin existerar kopplat mot någon smärta. då man sedan ser ansiktet likt tidigare visats före smärtan kommer man svettas samt uppleva obehag vid identisk sätt såsom nära själva smärtan.

Detta sker genom enstaka primitiv rädsloinlärningsmekanism inom amygdalakärnan liksom ligger djupt inom hjärnan. dock man är kapabel även producera identisk reaktion genom verbal upplysning ifall för att en ansikte existerar kopplat mot smärta, alternativt då man ser vid då enstaka ytterligare individ genomgår experimentet, något såsom bland annat studerats från Andreas Olsson nära Karolinska institutet.

Man egen utsätts alltså inte någonsin på grund av smärtan, dock kommer för att uppleva en obehag ändå då man sedan ser bilden vid just detta ansiktet igen. Då skapar man enstaka modell redan innan man utsätts på grund av något stimuli. detta äger demonstrerat sig för att den på denna plats formen från instruerad rädsloinlärning existerar många stark.

Slutligen förmå man även uppleva stimuli annorlunda genom för att medvetet producera nya modeller egen.

en foto vid ett gråtande individ överför normalt enstaka något negativ känslomässig upplevelse tillsammans med obehag. dock precist identisk foto är kapabel upplevas vilket känslomässigt positiv ifall man intalar sig för att detta existerar ett mamma/pappa liksom gråter från lycka vid bas från för att detta existerar inledande gången vid en kalenderår liksom föräldern ser sitt små människor likt rest ovan världen, alternativt för att detta existerar ett briljant bidrag från enstaka artist inom enstaka bio.

Även detta experiment besitter använts flitigt inom forskningen samt kallas på grund av kognitiv omstrukturering.

I samtliga dem på denna plats tre typerna från experiment besitter enstaka inre teoretisk modell angående hur världen alternativt man egen existerar beskaffad förändrats. inom vissa fall, likt inom placebo­experiment, luras försökspersonen.

inom andra fall, såsom nära instruerad lärande, får man explicit upplysning angående hur relationen mellan olika stimuli existerar. samt slutligen skapar man egen enstaka färsk modell på grund av hur man bör tolka ett foto nära kognitiv omstrukturering.

Gemensamt existerar för att teoretisk data används till för att producera ett fräsch modell. Regelsystemet såsom anger hur oss bör tolka yttre samt inre signaler förändras. Konsekvensen existerar för att själva upplevelsen kommer för att påverkas från för att modellen skapas alternativt förändras i hjärnans olika nivåer.

Vet oss då vad liksom sker inom hjärnan nära dessa processer?

i enlighet med den prediktiva kodningshypotesen jämförs dem inre modellerna tillsammans med inkommande signaler inom en hierarkiskt struktur, samt dem felsignaler vilket bildas då dem ej matchar varandra går eller reser vidare mot högre samt mer komplexa nivåer. Verbal upplysning ifall hur olika yttre samt inre stimuli hänger ihop samt vad likt orsakar dem existerar många teoretisk.

Man kunna därför anta för att modellerna likt skapas nära verbal suggerering existerar beroende från komplexa områden inom hjärnan, liksom pannloberna – dem delar inom hjärnan var oss skiljer oss maximalt ifrån andra däggdjur. samt många riktigt, hjärnavbildningsstudier visar för att pannloberna existerar aktiverade inom dessa experiment tillsammans placebo, instruerad lärande samt kognitiv omstrukturering.

enstaka sektion inom pannloberna vilket är kapabel artikel från speciellt nyfikenhet existerar en plats såsom kallas orbitofrontala kortex.

Detta enhet ligger såsom en underlag längst bort ner inom pannloberna, alldeles ovanför ögonhålorna. Orbitofrontala kortex registrerar upplysning ifrån samtliga sensoriska kanaler inom hjärnan. Därmed är kapabel området spegla komplexa mönster från aktivering, såsom innefattar flera olika kanaler liksom existerar viktiga till helhetsförståelsen från detta kontext likt sinnesintrycken uppstår inom.

detta betyder för att själva sammanhanget kunna simuleras samt sedan erhålla påverkan ovan hur oss tolkar samt upplever resultat ifrån omvärlden. såsom en modell är kapabel en objekt tolkas såsom enstaka hårfön angående kontexten existerar en toalett dock såsom ett pistol angående kontexten existerar enstaka krigsskådeplats.

Vid psykos samt psykossjukdomar likt psykisk sjukdom ser man enstaka brokig skara från symtom.

Man kunna titta samt lyssna saker ingen ytterligare upplever, detta önskar yttra hallucinationer. Dessa intryck är kapabel existera från upphöjd komplexitet, liksom nära rösthallucinationer. Man förmå även ett fåtal på grund av sig saker likt ingen ytterligare tror vid – vanföreställningar såsom stundom är kapabel artikel märkliga. Föreställningarna existerar då därför resehandling starka för att detta inom princip existerar omöjligt för att övertala den drabbade ifall för att dem ej stämmer även ifall man visar upp olika former från bevis.

För enstaka individ tillsammans psykos kunna omvärlden uppfattas liksom väldigt flyktig samt instabil.

mot modell kunna färger samt former snabbt förändras. detta existerar ett motsägelsefull påstående för att man nära psykos förmå äga ett instabil upplevelse från världen vid ett väldigt grundläggande nivå, vilket hur man upplever färg samt struktur, samt samtidigt enstaka överdrivet stadig upplevelse vid ett mer teoretisk nivå, inom form eller gestalt från mot modell vanföreställningar (till modell ifall långtgående sammansvärjningar samt organisationer likt existerar ute efter för att skada en).

Studier ifall psykosbenägenhet samt ifall psykos äger demonstrerat för att placebo­liknande manipulationer existerar starkare hos dessa individer än hos kontrollgrupper, samt liknande fynd äger oss nyligen sett nära instruerad rädsloinlärning.

Anledningen mot för att modellerna existerar svaga inom lägre hierarkier från hjärnans informationsbearbetning existerar ej fastställd dock kunna bero vid för att synapskoncentrationen existerar lägre inom hjärnan alternativt för att dopaminsvaret, liksom anger vad likt existerar viktigt, existerar avvikande.

Det existerar ej bara nära psykossjukdom likt liknande fenomen förekommer.

Bland personer såsom ej möter kriterierna till någon bedömning ser man liknande dock vänligare varianter från psykossymtom, en personlighetsdrag liksom kallas psykosbenägenhet. detta speglar för att balansen inom hjärnans prediktiva struktur skiljer åt sig mellan individer. Nyligen besitter bland annat mina kollegor samt jag demonstrerat för att konspirationsidéer ifall mot modell politik samt vaccination mot viss sektion är kapabel förklaras från generell psykosbenägenhet.

detta existerar viktigt för att understryka för att psykos­benägenhet inom sig ej existerar något psykiatriskt status, utan endast enstaka personlighetskomponent. Dessutom besitter detta demonstrerat sig för att även flertalet positiva attribut, såsom kreativitet, existerar knutna mot detta personlighetsdrag.

Tidigare beskrev jag för att pannloberna, framför allt orbitofrontala kortex, ofta aktiveras då suggestioner ges, vilket instruerad lärande samt placebo.

inom den undersökning vid psykosbenägenhet samt psykos var man experimentellt förändrat ett upplevelse tillsammans med suggestion samt verbal kunskap aktiveras även orbitofrontala pannloben annorlunda hos dessa individer.

detta är kapabel tolkas likt för att dessa områden inom pannloben härbärgerar modeller likt är kapabel kompensera en högre brus inom lägre hierarkiers informationsbearbetning.

Överdrivet starka modeller högt upp inom hjärnans hierarki tycks spela massiv roll även nära andra psyki­atriska tillåtelse.

Den likt existerar deprimerad äger mot modell ofta ett kraftfull samt missvisande modell från världen samt jaget. Man förmå då uppleva för att man existerar misslyckad samt helt värdelös. inom vissa svåra fall förmå den deprimerade mot samt tillsammans med uppleva mer klassiska psykotiska symtom, framför allt från vanföreställningskaraktär. nära en annat psykiatriskt status, tvångssyndrom, kunna man uppleva för att man måste utföra ett viss papper flera gånger på grund av för att detta bör ”kännas rätt”.

Dessa extrahandlingar kunna ta upp enstaka massiv sektion från ens vakna period samt artikel väldigt handikappande. nära tvångssyndrom förmå även den prediktiva kodningsprocessen existera felaktig. mot modell är kapabel felsignalen bli på grund av massiv alternativt sålunda förmå man ej minska den genom den anpassning likt normalt sker.

Såväl depressioner såsom tvångshandlingar förmå behandlas tillsammans med medicin samt tillsammans psykoterapi.

Psykoterapin innefattar både ett ominlärning samt ett direkt förändring från grundantaganden likt man besitter ifall sig egen samt angående omvärlden. detta existerar troligt för att detta man faktiskt fullfölja inom sådana behandlingar existerar för att förändra dem högre modeller vilket existerar felaktiga, alternativt möjligen destruktiva, vid en liknande sätt likt nära placeboexperiment, dock vid en öppet samt möjligen mer avancerat sätt.

Just för tillfället pågår spännande undersökning ifall om psykedelika, såsom psilocybin samt LSD, är kapabel användas på grund av för att behandla depressioner samt ångesttillstånd. detta finns enstaka massiv förhoppning angående för att dem förmå bidra mot för att behandla svåra psykiatriska status var ytterligare behandling ej besitter hjälpt, dock denna plats behövs mer välgjord undersökning.

ett sådan forskning pågår just idag nära Karolinska institutet. Teoretiskt fungerar dessa medel just genom för att hjälpa mot för att åtgärda upp högre modeller från dem uppfattningar man äger från vem man existerar samt hur man existerar, inklusive felaktiga uppfattningar vilket ses nära depressioner. Därefter förmå mer hälsosamma modeller byggas.

Vår förmåga för att förstå samt uppleva världen existerar ej passiv, utan ett energisk samt komplex process var våra modeller till hur världen bör artikel beskaffad existerar utgångspunkten.

dem på denna plats teorierna redogör ej bara hur oss normalt tolkar vår omgivning samt oss själva, utan även hur svåra psykiatriska tillåtelse uppkommer samt förmå botas.

Predrag Petrovic