Vad är fel med cpvc

Polyvinylklorid, kortat mot PVC, existerar ett termoplastiskpolymer samt den tredjeplats största från dem vanligaste plastsorterna, såsom tillsammans tillsammans polyeten (PE), polypropen (PP) samt polystyren (PS) kallas volymplaster alternativt basplaster.

Totalt tillverkas cirka 56 miljoner ton PVC per kalenderår inom världen, vilket motsvarar cirka 15 andel från världens totala plastproduktion (2019)^[1].

PVC tillverkas genom kedjepolymerisation från vinylkloridmolekyler samt är kapabel efter användningsområden indelas inom numeriskt värde former:

• Styv PVC (PVC-U, "unplasticised", alternativt r-PVC, "rigid").

  Den stärka PVC:n används främst inom bygg- samt konstruktionssektorn, såsom till profiler mot glugg samt dörrar samt mot rör på grund av en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, avlopp samt gas. Den används även mot folier till förpackningar samt olika typer från begränsad, mot modell bank- samt kreditkort

• Mjuk alternativt anpassningsbar PVC (PVC-P, ”plasticised”).

  till för att tillverka mjuka alternativt flexibla PVC-produkter tillsätts mjukgörare mot polymeren. PVC får då attribut vilket utför den lämplig till användning mot kabelisolering, medicinska slangar samt blodpåsar, golvmattor samt tapeter, konstläder samt presenningar, tillsammans flera.

Upptäckt samt historik

[redigera | redigera wikitext]

Första gången PVC framställdes plats 1838 från den franske fysikern samt kemisten Henri Victor Regnault.

andra gången plats 1872 från den tyske forskaren Eugen Baumann. nära båda tillfällena bildades polymeren såsom en vitt fast pulver inuti flaskor tillsammans med den nyupptäckta gasen vinylklorid, vilket ägde lämnats samt utsatts till solljus.^[2]

Men materialet fanns svårt för att bearbeta samt ingen såg därför någon kommersiell tillämpning.

kalenderår 1913 tog den tyske uppfinnaren Friedrich Heinrich August Klatte patent vid PVC. Hans teknik baserades vid för att vinylklorid polymeriserades tillsammans med hjälp från solljus.

Det affärsmässig genombrottet skedde inom USA då företaget B.F. Goodrich anlitade den industrielle vetenskapsmannen Waldo Semon på grund av för att förbättra enstaka syntetisk ersättare till detta allt dyrare naturgummit samt valet föll vid PVC.

Under lågkonjunkturen vid 1920-talet upptäckte Waldo Semon för att PVC plats utmärkt såsom ett vattenfast beläggning till tyger. dem inledande produkterna plats alltså folier dock även rör till dricksvatten samt avlopp (Tyskland). Försäljningen tog snabbt hastighet tillsammans en snabbt något som ökar i storlek eller antal produktsortiment.

Efterfrågan ökade ytterligare beneath andra världskriget, då PVC snabbt ersatte traditionell ämne på grund av för att bland annat isolera ledningarna vid militära ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.

Under 1950-talet började fler företag för att tillverka PVC på grund av för att möta den ökade efterfrågan runt ifall inom världen.

Materialutvecklingen ledde mot för att PVC fick förbättrad hållfasthet. Detta inom kombination tillsammans med motståndskraft mot ljus, kemikalier samt korrosion gjorde för att PVC blev en passande ämne på grund av byggbranschen.

Världskonsumtionen från PVC ökade markant beneath 1960- samt 1970-talen, då förbrukningen ungefär sexdubblades.

inom ljus ligger världskonsumtionen kring 50 miljoner ton, varav Europa svarar till cirka 25 andel.

I land ägde kabelindustrin redan 1939 börjat testa PVC vilket kabelisolering samt mantling. Tillverkning från PVC-polymer startades inom Sundsvall 1945 från dåvarande Fosfatbolaget samt utökades tillsammans med enstaka färsk anläggning inom Stenungsund 1967.

Den svenska PVC-produktionen existerar idag koncentrerad mot anläggningen inom Stenungsund såsom idag ingår inom Europas största PVC-producent INOVYN.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

PVC existerar en vitt pulver såsom saknar doft samt smakförmåga. Smälts pulvret bildar detta ett styv färglös kemisk förening bestående av stora molekyler tillsammans med densiteten cirka 1400 kg/m³ samt tillsammans enstaka mjukningstemperatur nära cirka 82°C.

Dessutom existerar PVC ett termoplast, ett plast likt nära uppvärmning blir flexibel samt likt upprepade gånger kunna överföras mot plastiskt tillåtelse, samt existerar därmed (till skillnad ifrån härdplast) återvinningsbar genom omsmältning.^[3][4]

PVC existerar blandbar tillsammans en flertal tillsatsmedel, såsom mjukningsmedel, fyllmedel samt slagseghetstillsatser.

vid sålunda sätt är kapabel dess slutegenskaper varieras inom massiv utsträckning samt detta inom sin tur besitter medfört för att PVC existerar mångsidig samt enstaka från dem volymmässigt största polymererna.

Produkter från PVC kunna indelas inom numeriskt värde huvudgrupper:

• Styv PVC (icke mjukgjord)
• Mjukgjord PVC (flexibel)

En från anledningarna mot för att man fullfölja denna indelning existerar för att styv samt mjukgjord PVC äger väsensskilda attribut.

då man beskriver PVC:s materialegenskaper existerar detta därför viktigt för att man skiljer vid styv samt mjukgjord PVC.

Styv PVC

Styv PVC äger utmärkt beständighet mot dem flesta kemikalier. Styv PVC besitter även allmänt goda mekaniska attribut såsom upphöjd hållfasthet, styvhet samt dimensionsstabilitet. Den existerar dock ömtålig nära låga temperaturer samt äger relativt nedsänkt mjukningstemperatur.

Styv PVC existerar självslocknande samt förmå tillsammans korrekt tillsatsmedel bearbetas mot glasklara varor. Styv PVC äger även god slitstyrka.

Mjukgjord PVC

Egenskaperna till mjukgjord PVC förmå ej generaliseras eftersom dem existerar helt beroende från mängd samt typ från mjukgörare. Hårdheten är kapabel mot modell varieras ifrån helt styv mot gummiliknande.

Kemikalie- samt oljebeständigheten försämras normalt nära mjukgörartillsats, dock förmå förbättras avsevärt genom tillskott från mot modell polymermjukgörare. Vissa mjukgörare existerar speciellt lämpliga på grund av lågtemperaturanvändning dock samtidigt förmå andra attribut påverkas.

Allmänfysikaliska samt mekaniska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

På bas från detta höga klorinnehållet besitter PVC många upphöjd densitet.

Densiteten sjunker givetvis tillsammans tillskott från mjukgörare samt slagseghetstillsats samt ökar tillsammans tillskott från mineraliska fyllmedel. dem mekaniska egenskaperna förbättras tillsammans ökande molekylvikt (längd vid polymerkedjan) samt försämras tillsammans ökande temperatur. Styv PVC (PVC-U) besitter många goda mekaniska attribut tillsammans med elasticitetsmodul vid upp mot 3100 MPa.

Slagsegheten existerar god dock faller tillsammans fallande temperatur liksom på grund av samtliga plaster. nära tillskott från slagseghetsbefrämjande additiv erhålls många god slagseghet; dock medför detta då sänkning från elasticitetsmodulen.

Klorerad polyvinylklorid (CPVC) existerar en allmänt använt termoplastmaterial känt på grund av sin exceptionella kemiska motståndskraft, termiska stabilitet samt omfattande hållbarhet.

Termiska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Som samtliga andra termoplaster mjuknar PVC nära högre temperaturer. Mjukningspunkten ökar något tillsammans med ökande molekylvikt; däremot sjunker mjukningspunkten tillsammans tillskott från flytande additiv. PVC-produkter besitter normalt ett maximal användningstemperatur vid cirka 60°C.

Längdutvidgningskoefficienten till styv PVC (PVC-U) existerar nedsänkt.

Liksom dem flesta polymerer äger PVC goda värmeisoleringsegenskaper, vilket reducerar kondensation samt dämpar temperatursvängningar.

Brandegenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Styv PVC innehåller enstaka upphöjd andel klor, närmare bestämt 56,8 andel, vilket ger PVC många goda brandegenskaper. stärka PVC-produkter existerar därför svåra för att antända samt existerar självslocknande.

detta behövs mot modell mer än 100°C högre temperatur för att antända styv PVC än vad detta behövs på grund av för att antända virke. Medan man mot andra plasttyper ibland tillsätter mot modell klor- samt bromhaltiga föreningar på grund av för att utveckla brandegenskaperna, behövs inga sådana tillsatser mot styv PVC. nära enstaka fullt utvecklad brand brinner givetvis även styv PVC.

Plaster vilket faller i små droppar då dem brinner existerar farliga då detta gäller brandspridningen. liknande plaster existerar polyolefiner (PE samt PP), polystyren (PS) tillsammans flera. PVC visar ingen vilket helst trend mot droppning. Även mjukgjorda PVC-produkter existerar självslocknande upp mot enstaka viss mjukgörarandel.

enstaka PVC-blandning vilket innehåller minimalt 35 andel klor existerar självslocknande. PVC existerar sålunda mindre brännbart än dem flesta andra plaster. Den avger dessutom mindre värme samt brinner långsammare än dem flesta organiska ämne.

Elektriska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

De elektriska egenskaperna existerar från störst nyfikenhet på grund av mjukgjord PVC, såsom till kabelisolering.

PVC existerar ett god elektrisk isolator, dock vid bas från dess relaterade till poler eller motsatser natur existerar dem elektriska egenskaperna sämre än till icke-polära polymerer likt polyeten samt polypropen. Därför passar PVC bäst till medium- samt lågspänningsapplikationer.

Förlustfaktorn existerar vid bas från molekylens polaritet upphöjd, vilket utnyttjas nära sålunda kallad högfrekvenssvetsning från PVC-produkter.

Kemiska egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Styv PVC besitter många god kemikaliebeständighet samt äger därför funnit massiv användning inom bland annat kemiska fabriker.

Vid temperaturer upp mot 60°C existerar styv PVC resistent mot dem flesta oorganiska vätskor inklusive moderat koncentrerade syror samt alkali samt icke-oxiderande saltlösningar inom varenda koncentrationer.

Den angrips däremot från starkt oxiderande ämnen, såsom mot modell rykande svavelsyra samt salpetersyra.

Styv PVC existerar resistent mot blekmedel samt även koncentrerade lösningar från kaliumpermanganat. Torr klorgas angriper ej styv PVC, dock den är kapabel angripas nära högre temperaturer ifall gasen existerar fuktig. Brom samt fluor angriper däremot styv PVC även nära rumstemperatur.

Styv PVC existerar resistent mot oljor, fett, alkoholer samt bensin. Den angrips däremot från aromatiska samt klorerade lösningsmedel samt ketoner, estrar samt cykliskaetrar, aminer samt nitroföreningar.

Mjukgjord PVC äger ej lika god kemikaliebeständighet likt styv PVC. Kemikaliebeständigheten kunna förbättras avsevärt genom användning från polymera mjukgörare.

PVC äger därför funnit massiv användning inom oljebeständig ledning tillsammans med mera.

Väderbeständighet

[redigera | redigera wikitext]

UV-ljus samt temperatur anses artikel dem faktorer vilket svarar till den primära nedbrytningen nära utomhusåldring från plast. inom likhet tillsammans andra plaster bryts PVC ned från solljus.

Den fotokemiska nedbrytningen accelereras nära höjd temperatur.

Både styv samt mjuk PVC besitter tillsammans väl vald receptuppbyggnad utmärkt väderbeständighet. Fönsterbågar från styv PVC besitter ett livslängd vid minimalt 30 kalenderår utan något underhåll, samt mjukgjorda PVC-produkter såsom takfolier, fendrar samt presenningar klarar minimalt 15 kalenderår inom skandinaviskt klimat.

Egenskap	Enhet	Styv PVC	Slagseg PVC	Mjukgjord PVC (40% mjukgörare)
Densitet	kg/m3	1380-1420	1350-1400	1350-1700
Längdutvidgningskoefficient	10-6/K	70-80	50-100	50-200
Värmeledningsförmåga	10-3W/m K	1,9	2,5	1,3-1,6
Värmekapacitivitet	kJ/kg K	0,92-1,01	0,90-1,20	1,26-2,01
Vattenabsorption ASTM D 570	%	0,1	0,1-0,4	0,1-0,4
Hårdhet Shore ISO 2039-2	-	83-84(D)	60-90(A)
Slaghållfasthet DIN53455	MPa	50-75	40-50	10-25
Brottöjning DIN 53455	%	10-50	30-100	150-400
Böjhållfasthet DIN 53452	MPa	70-90	70-80	Ej bestämbar
Elasticitetsmodul DIN 53457	GPa	2,7	2,0-2,6	Ej bestämbar
Skårslaghållfasthet DIN 53453, +20°C	KJ/m2	2-5	5-20	Inget brott
Vicat-mjukningspunkt ISO 306	°C	75-82	73-82	Ej bestämbar
Nedböjningstemp. ISO 75	°C	70-82	65-82	Ej bestämbar
Volymresistivitet ASTM D 257, +23°C	Ω m	>1014	>1013	109-1013
Dielektricitetskonstant ASTM D 150, 1 MHz samt +23°C	2,80-3,10	2,80-3,10	3,30-4,50
Förlustfaktor ASTM D 150 ,1MHz samt +23°C	tan ∂ 10-4	60-190	60-190	40-1400
Genomslagsspänning. Korttidsprov ASTM D 149, +23°C	MV/m	14-20	14-20	12-16
Självantändningstemperatur	°C	450	450
Flamantändningstemperatur	°C	390	390
Oxygenindex	%	50	45	25-35
Flambarhetstemperatur	°C	>400	>400	200-400
Förbränningsvärme (NBS form Calorimeter)	MJ/kg	20	20-25	20-30
Max värmeutveckling (NBS kon Calorimeter)	kW/m2	90-110	100-150	200
Rökparameter (NBS geometri Calorimeter)	kW kg 10-5	0,4

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

En från fördelarna tillsammans PVC existerar den goda beständigheten.

Därför används PVC främst på grund av långlivade varor. PVC existerar enstaka från dem maximalt nyttja plasterna inom världen samt förekommer inom ett rad områden såsom byggsektorn, sjukvården, frakt samt elektronik. modell vid nya användningsområden existerar kärnmaterial inom vingarna vid vindkraftverk. PVC äger unika attribut.

detta utför för att materialet är kapabel användas inom vitt skilda användningsområden, ifrån extremt mjuka varor vilket slangar samt blodpåsar inom sjukvården mot hårda varor såsom vatten- samt avloppsrör.^[7][8]

Plasten PVC började användas redan vid 1930-talet. Flera från produkterna tillverkade vid den tiden existerar ännu inom bruk, mot modell PVC-rör samt PVC-kablar.

Profiler

[redigera | redigera wikitext]

Ungefär 35 andel från Europas PVC-användning går mot produktion från profiler. Detta utgörs främst från fönsterprofiler, vilket existerar detta ledande fönstermaterialet inom Centraleuropa samt Nordamerika, dock äger enstaka betydligt mindre marknadsandel inom Norden vid cirka 10 andel. andra modell vid PVC-profiler existerar fasad-profiler (”sidings”), golv-och taklister, dörrfoder, hängrännor samt stuprör.

inom takt tillsammans med utbyggnad från vindkraft besitter stärka PVC-skum kommit mot grundlig användning såsom kärnmaterial inom vingarna vid vindkraftverk. identisk produkttyp använd även inom extrema båtskrov samt inom flyg- samt tågchassin.

Rör samt rördelar

[redigera | redigera wikitext]

Rör samt rördelar till vatten, avlopp samt dränering förväntas äga enstaka livslängd vid minimalt 100 tid.

Inom detta användningsområde passar därför varor från PVC tillsammans med sin goda hållbarhet samt långa livslängd utan degradering. PVC-rör används även på grund av kabelskydd inom mark samt inom innerväggar (PV-slang), till gas-distribution samt inom olika fabriksrelaterade applikationer. Totalt utgör rör- samt rördelar cirka 23 andel från PVC-användningen inom Europa.

Film samt folier

[redigera | redigera wikitext]

PVC-folier äger flera användningsområden. Mjukgjorda folier är kapabel användas mot vattensängsmadrasser, simkuddar tillsammans med mera, medan stärka folier förekommer såsom kredit- samt id-kort, faner-folier mot köksluckor samt möbler samt mot portionsförpackade mediciner (blisterförpackning).

Detta utgör cirka 17 andel från PVC-användningen.

Kabel

[redigera | redigera wikitext]

Cirka 8 andel från all PVC inom Europa går mot kabelanvändning, dels såsom isolering, dels likt mantel (ytterhölje) var dem goda brandegenskaperna existerar enstaka massiv fördel. PVC används främst till låg- samt mellanspänning inom infrastruktur- samt byggsektorerna.

Detta existerar enstaka minskande handelsplats till PVC, likt ersätts tillsammans med därför kallade halogenfria ämne, medan PVC existerar ledande inom bilindustrin.

Golv

[redigera | redigera wikitext]

Golv från PVC används inom flera olika byggnadstyper, mot modell hem dock främst inom offentliga lokaler likt kontor, skolor samt vårdinstitution.

PVC-golv konstrueras antingen från en homogent, kompakt PVC-skikt alternativt byggs upp från en antal olika plastskikt tillsammans med en slitstarkt tydlig slitskikt vid toppen. PVC-golv existerar slitstarka, utgör ett god fuktspärr, relativt enkla för att hålla rena samt existerar lämpliga på grund av sterila utrymmen såsom inom operationssalar. Flexibla PVC-golv besitter länge varit ledande dock dem senaste 10 år besitter styvare, sålunda kallade LVT-golv vuxit kraftigt.

Dessa planklika underlag utgör idag cirka 10 andel från PVC-golvmarknaden. Cirka 5 andel från den totala PVC-marknaden utgörs från yta.

Belagd väv

[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp från bestrykning görs många olika material: regnkläder, presenningar, takmembran, borddukar tillsammans mera. en viktigt region till PVC-användning existerar konstläder.

Materialet används mot bilklädsel, fotbeklädnad, bärredskap, klädsel för möbler tillsammans med mera. Genom den speciella produktionsprocessen får man ett skinnliknande yta. beneath denna yta finns en skumlager likt ger materialet mjukhet, medan bäraren ger rivhållfasthet.

Medicinskt

[redigera | redigera wikitext]

Plast existerar en viktigt konstruktionsmaterial till medicinska varor.

Cirka 40 andel från dessa består från PVC. dem viktigaste produkterna existerar kärl på grund av blod, urin, stomi, flytande mediciner alternativt näringslösning, slangar på grund av för att ta samt ge blod, katetrar, hjärt-lungmaskiner, dialys tillsammans mera. PVC äger använts på grund av detta ändamål inom ovan 50 kalenderår vid bas från sin transparens, låga vikt, mjukhet, rivstyrka, kinkmotstånd, chans för att sterilisera samt sin biokompatibilitet.

andra varor från PVC existerar handskydd samt förkläden till engångsbruk, madrassfolier samt yta inom operationssalar samt duschutrymmen. Den totala användningen utgör dock mindre än 1 andel från den totala PVC-förbrukningen.

Bilindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Allt eftersom biltillverkarna äger sökt efter enklare ämne äger fler samt fler specifikation inom bilen blivit tillverkade inom plast.

Detta besitter gjort för att PVC samt andra plaster besitter kommit för att användas inom olika delar från bilen. PVC används mot ledning, kläder från dörrsidor, stolpar, instrumentpanel samt till rostskyddsmassor.

Övrigt

[redigera | redigera wikitext]

Handskar

[redigera | redigera wikitext]

En mängd olika handskydd görs idag från PVC: vävburna handskydd mot olje- samt fiskeindustrin, hushållshandskar samt medicinhandskar.

varenda typer från handskydd doppas nära tillverkningen.

Bojar, fendrar samt leksaker

[redigera | redigera wikitext]

Genom rotationsgjutning tillverkas bojar, fendrar samt vissa leksaker, mot modell dockhuvuden, samt även enstaka sektion proteser.

Tillverkning

[redigera | redigera wikitext]

Polyvinylklorid tillverkas genom kedjepolymerisation, således kallad friradikalpolymerisation, från monomeren vinylklorid.^[9]

Traditionellt talar man ifall tre olika polymerisationsförfaranden.

Oavsett polymerisationsmetod får man huvudsakligen ataktiska polymerkedjor, dock den kristallina andelen från kedjorna, vilket utgör cirka 10 andel, existerar från syndiotaktisk karaktär.

Omkring 80 andel från all PVC tillverkas tillsammans suspensionspolymerisation (S-PVC), cirka 12 andel tillsammans emulsions-polymerisation (E-PVC alternativt P-PVC) samt cirka 8 andel tillsammans med mass-polymerisation (M-PVC).

S-PVC

[redigera | redigera wikitext]

Polymerisationen sker inom enstaka reaktor, ett sålunda kallad autoklav, vanligtvis tillsammans med ett storlek från 30–150 m³. Vinylklorid samt dricksvatten tappas in inom reaktorn tillsammans tillsammans med initiator samt skyddskolloid. Genom stark omrörning bildas ett suspension från många små vinylkloriddroppar inom vattenfasen samt skyddskolloiden förhindrar för att dessa faller i små droppar kämpa samman mot större aggregat.

Reaktionen startas från initiatorn, vanligen enstaka organiska kemisk förening, liksom lösts inom vinylkloriddropparna. Reaktionen existerar exoterm samt kräver därför kylning mot ett definierad reaktionstemperatur såsom även då avgör vilken längd man får vid polymerkedjorna. Efterhand liksom polymerkedjorna växer inne inom monomerdropparna faller dessa ut vilket fast PVC samt polymerisationen fortgår sedan inom dessa lösningsmedelssvällda partiklar.

ett polymerkedja från PVC innehåller normalt cirka 1000–1500 monomerenheter, vilket motsvarar ett molekylvikt vid 62000–94000.

När reaktionen äger klingat från äger man fått ett slurry från en vitt poröst PVC-pulver uppslammat inom dricksvatten. Denna slurry avgasas samt strippas på grund av för att avlägsna oreagerad vinylklorid, likt återvinns.

Polymeren centrifugeras därefter på grund av för att avlägsna merparten från vattnet, varefter den torkas ytterligare inom varmluftsbädd på grund av för att nå en vatteninnehåll beneath 0,3 andel. Slutligen siktas PVC-pulvret till för att avlägsna eventuella flagor samt stora partiklar.

Vid suspensions-polymerisation får man pulverpartiklar tillsammans med enstaka storlek från cirka 100–180 µm.

E-PVC

[redigera | redigera wikitext]

Den allra första tillverkningsmetodiken plats emulsionspolymerisation (första gången 1929). E-PVC tillverkning existerar inom flera stycken många lik S-PVC tekniken dock skiljer sig vid några väsentliga punkter.

Vinylklorid samt vätska tappas in inom reaktorn tillsammans tillsammans initiator samt emulgatorer.

Genom stark omrörning samt tillsammans med hjälp från emulgatorerna bildas enstaka emulsion från vinylkloriddroppar inom vattenfasen. Reaktionen startas från initiatorn, enstaka vattenlöslig kemisk förening, då temperaturen ökas. dem var bildade många små primärpartiklarna, cirka 1–5 µm, avgasas samt strippas genom undertryck samt den återstående vinylkloriden återvinns.

CPVC existerar en polymermaterial likt modifierats genom klorering från polyvinylklorid (PVC).

Emulsionen från PVC-partiklar torkas genom för att små vätskepartiklar skapas tillsammans med spridarskiva alternativt dysa samt vätskan omvandlas till ånga från varmluft, varefter en kvarn-vindsiktsystem maler samt avskiljer alltför grova partiklar. Denna torkmetodik innebär för att dem tillsatta emulgatorerna blir kvar inom PVC-partiklarna.

Vid emulsions-polymerisation fås vanligtvis partikelstorlek från cirka 5–50 µm.

M-PVC

[redigera | redigera wikitext]

Vid masspolymerisation sker polymerisationen direkt inom flytande vinylklorid tillsammans tillsammans ett däri upplöst initiator. Även inom denna process avgasas samt strippas PVC-pulvret till för att återvinna oreagerad vinylklorid. M-PVC äger ett klart högre renhet jämfört tillsammans med S-PVC samt E-PVC samt lämpar sig därför speciellt till transparenta varor tillsammans upphöjd klarhet.

Partikelstorleken existerar många lik den till S-PVC, detta önskar yttra cirka 100–150 µm.

Tillsatser alternativt additiv

[redigera | redigera wikitext]

PVC existerar vid bas från sin relaterade till poler eller motsatser karaktär enkel blandbar tillsammans med en stort antal additiver. detta fullfölja för att egenskaperna förmå varieras inom många massiv utsträckning.

Detta inom kombination tillsammans med för att PVC är kapabel bearbetas tillsammans med flera olika bearbetningsmetoder fullfölja för att PVC existerar den plast likt besitter funnit störst variation inom användningsområden. Genom genomtänkta omröstning från additivkombinationer förmå PVC omvandlas mot varor liksom spänner ovan en stort förteckning från egenskaper.^[10][11]

Egenskaper såsom kunna justeras till för att passa dem olika användningarna existerar t.ex.:

Tillsatserna man använder på grund av för att nå dem önskade egenskaperna existerar t.ex.:

• Termostabilisatorer
• Smörjmedel
• Mjukgörare
• Slagseghetskomponenter
• Processhjälpmedel
• Fyllmedel
• Brand- samt rökdämpare
• Blåsmedel
• Pigment

Termostabilisatorer

[redigera | redigera wikitext]

Av varenda dem nämnda additiverna ovan existerar detta inom princip endast termostabilisator liksom ständigt måste användas oavsett applikation.

Detta beror vid för att "ren" PVC ej existerar stadig nära dem temperaturer likt den bearbetas nära. angående ostabiliserad PVC bearbetas sålunda spaltas väteklorid (HCl) från ifrån polymerkedjan samt polymeren missfärgas alternativt mot samt tillsammans blir helt mörk samt hållfastheten försämras.^[12]

Det finns ett mängd olika ämnen samt ämneskombinationer vilket förmå användas alternativt äger använts liksom termostabilisatorer nära PVC-bearbetning till för att förhindra denna nedbrytande process.

ett sektion från dessa existerar ej längre inom bruk samt besitter fasats ut vid bas från ämnenas negativa miljö- samt hälsomässiga attribut. Läs mer angående detta inom kapitlet ifall ”Hälsa samt miljö”.

Dagens termostabilisatorer hämtas ur nästa grupper:

• Kombinerade metallstabilisatorer Vanligen stearater samt karboxylater från Ca/Zn, Ba/Zn, Ca/Mg/Zn, Ca/Al/Zn likt varenda även förmå kombineras tillsammans med hydrotalcit (Magnesium-Aluminium-Hydroxykarbonat) Dessa typer från stabilisatorer dominerar idag, äger ca 80 andel från den europeiska marknaden samt används inom dem flesta bearbetnings- samt applikationsområden.
• Organiska tennstabilisatorer Baserade vid merkaptider alternativt karboxylater.

  Denna samling liksom äger omkring 8 andel från marknaden används maximalt till stärka, genomskinliga produkter.

• Organiskt baserade stabilisatorer (OBS) Detta existerar enstaka assemblage stabilisatorer likt introducerades inom mitten från 00-talet samt liksom sedan dess besitter vuxit kraftigt, främst på grund av stärka varor såsom rör.
• Co-stabilisatorer Synergistiska tillsammans andra stabilisatorer samt kunna existera polyoler, organiska fosfiter, epoxiestrar alternativt epoxiderade oljor

Smörjmedel

[redigera | redigera wikitext]

Smörjmedel skall dels styra friktionen mellan PVC-kornen samt dels reglera vidhäftningen mot varma metallytor, beneath nedsmältningen samt processen mot färdig vara

Det finns en stort antal olika ämnen liksom är kapabel användas likt smörjmedel på grund av PVC.

Dessa klassificeras vid ett skal ifrån fullt blandbara tillsammans med PVC mot helt oblandbara tillsammans med PVC. dem blandbara, alternativt lösliga, fungerar främst på grund av för att styra friktionen, medan dem oblandbara, alternativt omöjliga, fungerar vilket smörjning vid varma metallytor. Däremellan finns varor tillsammans sammansatt inverkan

Från för att tidigare äga tillsatts vilket en separat additiv inom PVC-recepturer äger utvecklingen dem senaste decennierna allt mer gått mot för att smörjmedel samt termostabilisatorer säljs samt tillsätts liksom enstaka vara, en gemensamt additiv.

Mjukgörare

[redigera | redigera wikitext]

En mjukgörare är kapabel definieras såsom en kurs vilket blandas in inom ett termoplast alternativt enstaka elastomer på grund av för att utveckla flexibiliteten alternativt processegenskaperna. Utan mjukgörare existerar PVC en styvt ämne likt används mot exempelvis avloppsrör samt fönsterprofiler.

Elsladdar samt yta existerar modell vid varor var mjukgjord PVC används. Mjukgörarna existerar ett massiv samling olje­liknande, färg- samt luktfria kemikalier, samt några ett fåtal fasta elastomerer.^[13]

Det finns enstaka rad olika mjukgörare såsom kunna användas inom PVC. Vanligast existerar gruppen ftalater (olika ftalatestrar), vilket står på grund av ca 50 andel från den europeiska marknaden, sedan kommer tereftalater, ca 15 andel, samt cyklohexanoater, omkring 8 andel från marknaden.

andra sorters mjukgörare existerar adipater samt azelater, liksom används inom lågtemperaturapplikationer, samt trimellitater likt används nära högtemperaturapplikationer. Fosforsyraestrar används på grund av sammansatt mjukgörande samt flamskyddande resultat inom mot modell yta, belagd väv samt folie. detta finns även polymera mjukgörare likt består från molekyler liksom existerar många större än dem andra grupperna.

Polyvinylklorid, kortat mot PVC, existerar enstaka termoplastisk kemisk förening bestående av stora molekyler samt den tredjeplats största från dem vanligaste plastsorterna, såsom tillsammans tillsammans med polyeten (PE), polypropen (PP) samt polystyren (PS) kallas volymplaster alternativt basplaster.

dem uppvisar särskilt god motståndskraft mot migration mot fettfaser, vilket gjort för att dem mot massiv sektion används inom livsmedelsförpackningar.

Skillnaderna existerar stora mellan olika ftalaters miljö- samt hälsoeffekter. detta visar dem grundlig riskbedömningar såsom gjorts inom EU^[14]. Därför skiljer man idag vid ftalater tillsammans upphöjd molekylvikt (större molekyler), samt dem tillsammans med lägre molekylvikt.

dem högmolekylära ftalaterna, existerar bedömda för att varken artikel hälso- alternativt skadliga för miljön samt dagens användning innebär ej heller någon fara. Användningen från lågmolekylära ftalater existerar idag reducerad mot någon enstaka andel ifrån för att tidigare äga varit den helt ledande mjukgörargruppen. Läs mer angående detta inom kapitlet ifall ”Hälsa samt miljö”.

Slagseghetskomponenter

[redigera | redigera wikitext]

PVC besitter, liksom flera andra termoplaster, svag slagtålighet nära låga temperaturer. Genom tillskott från enstaka slagseghetskomponent kunna detta något som är viktigt eller nödvändigt förbättras.

Det existerar inom huvudsak inblandning från elastomerer likt används, mot modell metakrylat-butadien-styren (MBS), akrylnitril-buadien-styren (ABS) alternativt etyl-vinyl-acetat (EVA).

Processhjälpmedel

[redigera | redigera wikitext]

Processhjälpmedel är kapabel användas till för att påskynda nedsmältningen samt ge polymersmältan förbättrad viskositet.

Dessa ämnen existerar oftast PMMA-estrar (poly-metyl-met-akrylat) tillsammans med upphöjd molekylvikt, d.v.s. många stora molekyler

Fyllmedel

[redigera | redigera wikitext]

Fyllmedel, alternativt närmare bestämt mineraliska fyllmedel existerar ett ämnesgrupp liksom tillsätts främst till för att sänka priset, dock den kunna även ge både process- samt produktfördelar.

T.ex. positiv påverkan vid slagseghet, minskad vidhäftning mot metallytor, ökad styvhet samt dimensionsstabilitet samt minskad krymp.

De maximalt nyttja grupperna är:

Brand- samt rökdämpare

[redigera | redigera wikitext]

PVC existerar mindre brännbart än dem flesta andra plaster. Den avger dessutom mindre värme samt brinner långsammare än dem flesta organiska ämne.

Detta beror vid polymerens innehåll från klor. inom dem flesta fall finns detta litet behov från brand alternativt rökdämpare till PVC-produkter. eftersom mjukgörare existerar brännbara förmå detta inom många mjuka/flexibla varor tillsammans speciella användningsområden finnas behov för att höja brandsäkerheten.

Använda ämnen förmå existera

• Aluminiumtrihydrat
• Antimontrioxid
• Fosfatmjukgörare
• Zinkborat
• Molybdentrioxid

Blåsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Definitionen vid en kemiskt blåsmedel existerar en material vilket genom ett kemisk reaktion utvecklar enstaka gas likt ger enstaka skumstruktur inom enstaka plastsmälta.

inom huvudsak sker nämnda reaktion nära upphöjd temperatur genom termisk spaltning.

De vanligaste blåsmedlen existerar azodikarbonamid samt bikarbonat.

Pigment

[redigera | redigera wikitext]

PVC existerar för att materialet vilket är kapabel färgas nästan obegränsat inom samtliga färger samt nyanser. Infärgning sker beneath bearbetningen, samt plasten blir således genomfärgad.

Både organiska samt oorganiska pigment används.

Hälsa samt miljö

[redigera | redigera wikitext]

Vinylklorid

[redigera | redigera wikitext]

Vinylklorid, kortat VCM, existerar huvudråvaran nära tillverkning från PVC^[15].

På tidigt 1970-tal upptäckte man inom USA för att långvarig exponering på grund av höga koncentrationer från vinyklorid-monomer kunde innebära tillväxt från ett ovanlig typ från levercancer, angiosarcom.

Fall konstaterades sedermera även inom flera europeiska länder. inom landet äger detta konstaterats totalt sex fall från denna cancertyp, samtliga på grund av personer liksom arbetade tillsammans med PVC-tillverkning beneath 1950- samt 60-talet. Upptäckten föranledde tillväxt från teknik till för att avlägsna rest-monomer inom PVC-pulvret samt införandet från stränga arbetsmiljökrav på grund av VCM-innehåll inom arbetsmiljön samt inom slutprodukten, liksom på grund av utsläpp av ämnenofta föroreningar mot recipienter.

1978 infördes toleransnivåer till exponering inom arbetsmiljön (idag existerar detta 1 ppm)^[16][17]. Inga nya cancerfall äger konstaterats sedan införandet. VCM vilket kommer ut inom den yttre miljön existerar inget bekymmer inom detta avseende då VCM-molekylen existerar instabil samt bryts ned från dagsljus vid en par timmar. VCM såsom enstaka gång polymeriserats mot PVC kunna inte någonsin återskapas.

Tungmetaller

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare användes tungmetaller likt bly samt grundämne inom stabilisatorer.

CPVC (klorerad polyvinylklorid) samt PVC (polyvinylklorid) existerar numeriskt värde många nyttja ämne till rörlösningar inom olika applikationer.

tungmetall förbjöds inom landet liksom tillskott redan inom start från 1980-talet samt bly besitter den svenska branschen ej använt sedan 2002^[18].

Kadmiumstabilisatorer plats förr vanligt inom stärka PVC-produkter dock förbjöds inom landet redan 1982. Inom EU fortsatte användningen ändå fram mot tid 2000, hos vissa tillverkare, då profiler ej omfattades från förbudet inom EU-direktivet likt kom 1991.

Dock minskade användningen från grundämne kraftigt mellan 1992 samt 1998. tungmetall fasades helt ut senast 2001 vid frivillig väg genom industrins Voluntary Commitment of 2000 (VinylPlus, 2001). ifrån tid 2012 begränsar Reach användningen från tungmetall inom PVC mot <0.01 vikt-% (Reach, 2011). till återvunnen PVC gjordes en undantag till användningen inom en antal varor var koncentrationen ej får överstiga 0,1 vikt-%.

Denna lagstiftning bör revideras.

I den europeiska PVC-branschens frivilliga åtagande VinylPlus^[19] ingår för att man skulle fasa ut användningen från blystabilisatorer mot slutet från 2015, vilket man även gjort. Användningen från bly inom PVC existerar ej begränsad inom dygn dock detta pågår en lagstiftningsarbete sedan 2015.

inom slutet från 2019 presenterade EU-kommissionen en begränsningsförslag vilket innebar för att återvunnen PVC skulle erhålla innehålla högre halter. Förslaget röstades ned från Europaparlamentet samt EU-kommissionen arbetar för tillfället fram en nytt förslag.

Vissa tennbaserade stabilisatorer får idag användas, dock tillverkarna beräknar tillsammans med för att dem kommer fasas ut samt för att någonstans mellan 2022 samt 2028 kommer krav för att införas inom kemikalielagstiftningen (Reachförordningen) såsom innebär för att dem ej får användas utan särskilt status.

Mjukgörare

[redigera | redigera wikitext]

Skillnaderna existerar stora mellan olika ftalaters miljö- samt hälsoeffekter. detta visar dem grundlig riskbedömningar likt gjorts inom EU. Därför skiljer man idag vid ftalater tillsammans upphöjd molekylvikt (större molekyler) liksom DINP DIDP samt DPHP, samt dem tillsammans med lägre molekylvikt såsom DEHP, DBP samt BBP.

De högmolekylära ftalaterna, DINP samt DIDP, existerar varken hälso- alternativt skadliga för miljön samt dagens användning innebär ej heller någon fara. DINP samt DIDP existerar registrerade inom enlighet tillsammans med den europeiska kemikalielagstiftningen (REACH) samt dataunderlaget överträffade minimikraven vid bas från detta grundlig faktamaterial såsom finns.

vid tio tid besitter användningen från dem högmolekylära ftalaterna gått ifrån strax ovan 40 andel mot dagens ovan 80 andel inom Europa.

Ftalaterna DEHP, DBP samt BBP (lägre molekylvikt) existerar bedömda liksom både hälso- samt skadliga för miljön. dem existerar registrerade i enlighet med REACH samt finns vid kandidatlistan.

Sedan månad 2015 behövs detta auktorisation till för att nyttja dessa inom produktionen från varor inom EU. Lågmolekylära ftalater existerar förbjudna inom leksaker alternativt kosmetika, vilket då även gäller varor tillverkade utanför EU. Användningen från dem lågmolekylära ftalaterna besitter sjunka beneath dem senaste tio åren^{[förtydliga]}, ifrån strax beneath 40 andel mot idag 10 andel, inom Europa^[18].

Brand

[redigera | redigera wikitext]

I likhet tillsammans med varenda ämne skapar PVC-produkter rök samt giftiga gaser då detta brinner. inom motsats mot övriga volymplaster (PE, PP, PVC, PS) inom byggindustrin därför ökar hård PVC brandskyddet jämfört tillsammans trämaterial. Orsaken mot detta existerar detta höga innehållet från klor vilket utför PVC mot den maximalt brandresistenta från varenda volymplaster.

inom enstaka värdering från en materials brandegenskaper måste man ta hänsyn mot enstaka rad olika faktorer såsom antändlighet, brännbarhet, avgiven värmeeffekt, flamspridning, rökutveckling, giftiga gaser samt korrosion^[20][21].

PVC existerar svårantändligt. Den temperatur liksom behövs till för att antända hård PVC existerar 150 grader högre än temperaturen vilket behövs till för att antända virke.

Motståndet mot antändning till vanlig mjuk PVC existerar lägre.

När en ämne existerar antänt, existerar farorna vilket uppstår kopplade mot materialets brännbarhet. dem flesta hårda samt mjuka PVC-material brinner ej själva utan för att detta tillförs värme ifrån andra källor.

Värme frigörs då ämne brinner.

Hur snabbt denna värme frigörs existerar kritisk på grund av hur seriös enstaka brand blir samt hur snabbt den sprider sig. Hård PVC, virke samt ark avger enstaka jämförbar mängd värme nära förbränning, dock värmeutvecklingshastigheten existerar lägre till PVC än på grund av dem flesta organiska ämne.

I motsats mot dem flesta andra volymplasterna, faller i små droppar detta ej ifrån PVC då materialet brinner.

inom stället utvecklas detta ett förkolnad massa liksom hindrar flamspridning.

Hur många rök likt utvecklas då en ämne brinner existerar viktigt eftersom stora rökmängder förmå utföra detta svårt för att titta utrymningsvägar nära bränder. Rök utvecklas nära ofullständig förbränning från en brinnande ämne. detta existerar inom upphöjd grad förbränningsintensiteten samt syretillförseln vilket avgör vilken slags rök vilket uppstår samt hur den sprider sig.

beneath förutsättning för att detta ej bildas flammor avger PVC-produkter identisk koncentration från rök liksom brinnande virke. nära flamutveckling utvecklar PVC däremot enstaka större mängd rök liksom även existerar mörk samt tät.

Alla organiska ämne, oavsett angående dem existerar naturliga alternativt syntetiska, ger ifrån sig giftiga gaser nära förbränning.

dem viktigaste gaserna likt kommer ifrån PVC nära förbränning existerar koloxid, koldioxid, väteklorid samt dricksvatten. Klorgas utvecklas inte någonsin ifrån PVC-bränder. då vetenskapsman granskat förbränningsgaser ifrån PVC äger dem kommit fram mot för att gaserna ej existerar viktigt mer giftiga än förbränningsgaser ifrån andra byggmaterial.

När PVC brinner produceras detta ett gasblandning likt innehåller klorväte. Klorväte bildar saltsyra inom förbindelse tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vilket existerar korrosiv. Emellertid kunna även brandgaser ifrån andra ämne inom kombination tillsammans med upphöjd temperatur samt fuktighet leda mot korrosion. detta existerar därför nödvändigt tillsammans sanering efter varenda bränder, oavsett vilka ämne vilket brunnit.

ett snabb sanering existerar nyckeln mot för att begränsa skadeverkningarna efter bränder, ej materialvalet. nära samtliga bränder existerar detta därför viktigt för att snabbast möjligt starta sanering samt behandling från metallytor till för att förhindra korrosion^[22][23].

Nedbrytning

[redigera | redigera wikitext]

Nedbrytning från enstaka kemisk förening bestående av stora molekyler existerar enstaka kemisk process vilket förändrar samt minska molekylkedjorna.

PVC äger tillsammans väl vald receptuppbyggnad utmärkt beständighet samt utdragen livslängd såväl inom inomhusmiljö liksom nära exponering på grund av klimat samt luftström dock är kapabel liksom samtliga polymera ämne degraderas då den utsätts på grund av mekaniska alternativt kemiska påkänningar samt vädrets makter. Detta resulterar inom försprödning från ytskiktet samt mikrosprickor vilket är kapabel förorsaka därför kallad mikroplast samt spridas inom miljön.

Polyvinylklorid (PVC) existerar enstaka amorf produkt.

PVC används ej mot engångsprodukter samt knappast heller inom kortlivade varor samt bidrar vid således sätt många sparsamt mot spridning från plastavfall inom naturen.

Vid nedbrytande process från PVC-kedjan är kapabel detta ej återbildas vinylkloridmonomer samt heller ej frigöras klorgas dock klorväte (HCl) bildas då PVC-molekylen degenereras.

Dioxiner

[redigera | redigera wikitext]

Dioxiner existerar ett massiv team klorhaltiga organiska miljögifter. dem existerar bland dem giftigaste ämnena man känner mot samt cancerframkallande. Dioxiner bildas oavsiktligt nära förbränning samt inom industriprocesser var klor finns närvarande. dem kunna även bildas nära förbränning från sopor inom el- samt fjärrvärmeproduktion.

Utsläppen från dioxiner ifrån kontrollerad förbränning går för att förhindra genom ett produktiv rökgasrening. dem totala utsläppen från dioxiner anges oftast inom form eller gestalt från dioxinekvivalenter (TEQ: toxic equivalents). TEQ-systemet används på grund av för att vikta giftigheten hos dioxiner samt furaner.

De aggregerade utsläppen från dioxiner besitter minskat tillsammans numeriskt värde tredjedelar sedan 1990 vid bas från för att reningen från rökgaser inom industrin äger förbättrats.

Hus- samt bilbränder samt förbränning från fast biomassa till energiproduktion existerar idag dem största källorna inom landet.

Forskning besitter demonstrerat vilka faktorer vilket existerar kritisk till bildning från dioxin nära förbränning. Den enskilt viktigaste faktorn existerar temperaturen vid förbränningsgaserna. Syrehalten agerar även massiv roll, dock ej klorinnehållet.

Studier visar för att angående man skulle ta försvunnen PVC ifrån avfallet skulle detta ej nämnvärt minska kvantiteten dioxiner såsom släpps ut^[23][24]. då PVC tillverkas är kapabel många små mängder dioxin bildas inom en från processtegen. Tillverkningen existerar väl kontrollerad samt lyder beneath strikta lagar samt regler till bland annat industriutsläpp samt avfallshantering.

Utsläppen från dioxiner ifrån tillverkningen från PVC besitter reducerats kraftigt beneath dem senaste 25 år. Idag står PVC-tillverkningen till mindre än 0,1 andel från dem totala utsläppen ifrån mänsklig handling.

Hållbarhet

[redigera | redigera wikitext]

Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens stats- samt regeringschefer ett handlingsplan till för att hantera dem globala utmaningarna beneath dem kommande 15 år.

Handlingsplanen heter Agenda 2030 samt består från 17 globala hållbarhetsmål samt 169 delmål. Världens länder äger därmed lovat för att jobba till för att nå dessa syfte senast tid 2030 samt vid således vis leda världen mot enstaka hållbar samt rättvis kommande. Agendans avsikt existerar för att utrota fattigdom samt hunger, rädda vår planets ekosystem samt hejda klimatförändringarna samt säkerställa för att samtliga människor vid jorden är kapabel leva drägliga, jämställda samt trygga liv^[25].

Begreppet hållbar tillväxt innebär för att utvecklingen bör existera både ekonomiskt, socialt samt miljömässigt hållbar.

Industrins initiativ

[redigera | redigera wikitext]

“VinylPlus 2030” existerar PVC-branschens bidrag mot dem globala hållbarhetsmålen. detta innehåller en hållbart ramverk på grund av hållbarhetsarbetet till bota PVC-värdekedjan.

detta handlar både angående för att utveckla hållbarheten på grund av PVC-produkterna samt för att produkterna bidrar mot en hållbart samhälle^[26].

PVC-branschen åtagande VinylPlus äger godkänts från FN likt en partnerskap på grund av hållbarhetsmålen. VinylPlus finns registrerade vid FN:s digitala plattform samt samverkar var tillsammans dem andra registrerade initiativen genom för att dela förståelse samt expertis.

Åtagandet VinylPlus 2030 besitter utvecklats genom enstaka bred samt öppen förankringsprocess inom samråd tillsammans intressenterna. Tre ”färdvägar” samt tolv ”åtgärdsområden” äger identifierats:

• Cirkulär ekonomi
• Koldioxidneutralitet samt miljöavtryck
• Bygga koalitioner samt partnerskap till för att nå dem globala hållbarhetsmålen

Cirkularitet

[redigera | redigera wikitext]

PVC-branschen besitter inom sitt frivilliga åtagande VinylPlus satt upp såsom uppgift mot kalenderår 2025 för att minimalt 900 000 ton PVC skall återvinnas per tid inom Europa samt mot kalenderår 2030 skall minimalt 1 miljon ton återvinnas.

såsom återvinning räknas ej energi-återvinning alternativt generering från bränsle.

År 2021 återvanns nästan 811 000 ton PVC. 64 % från detta fanns produktionsspill (“pre-consumer") samt 36 % fanns sopor från nyttja varor (“post-consumer”). Detta utgör ca 27 % från detta totalt genererade PVC-avfallet.

Inom ramen till VinylPlus äger sedan starten tid 2000 för tillfället 7,3 miljoner ton PVC-produkter återvunnits^[27].

Koldioxidbelastning

[redigera | redigera wikitext]

Enligt VinylPlus äger dem återvunna ca 811 000 tonnen PVC sparat ca 1,6 miljoner ton utsläppt koldioxid. sidled tillsammans detta anges PVC-tillverkarna äga minskat sina koldioxid-utsläpp tillsammans med ca 14 % samt sin energikonsumtion tillsammans ca 10 % inom tidsperioden 2008-2015^[27].

Förnybar råvara

[redigera | redigera wikitext]

Ökad efterfrågan samt intensifierad tillväxt dem senaste år äger börjat ge resurs mot PVC-additiv samt PVC-kompound likt ej existerar baserade vid fossil råvara. Även PVC-råvara, liksom existerar fossilfri bio-attribuerad^[28] alternativt fossilfri cirkulär-attribuerad^[29], finns numera tillgänglig vid marknaden, ifall än inom begränsad mängd.

Kritik samt nackdelar

[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot PVC består dels från generell bedömning mot plast, dels från bestämd bedömning mot PVC. ^[30]Det vilket skiljer åt PVC ifrån andra plaster såsom PE existerar för att den innehåller klor.

CPVC skiljer sig ifrån PVC genom för att cirka 40 andel från bindningsställena vid ryggraden existerar fulla tillsammans kloratomer.

Kloret existerar fast bundet dock frigörs såsom klorväte nära förbränning, vilket omvandlas mot saltsyra nära förbindelse tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Ytterligare bekymmer förmå orsakas från mjukgörare samt andra tillsatta ämnen. Dessa kunna långsamt lämna plasten samt några från dessa förekommande ämnen misstänks artikel skadliga för hälsan alternativt miljöskadliga.

mot modell äger några från ftalaterna visats äga reproduktionsstörande effekt inom djurförsök.^[31] [32] enstaka massiv mängd skadliga ämnen bildas nära förbränning, liksom nära förbränning från dem flesta brännbara ämnen.

Källor

[redigera | redigera wikitext]