Vilken är proteinets viktigaste uppgift
Protein
Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, existerar organiskaämnen tillsammans relativt upphöjd molekylvikt. Tillsammans tillsammans med kolhydrater, lipider samt nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen inom allt levande. Kemiskt består proteinerna från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror ihopbundna genom peptidbindningar.
Ett tillräckligt proteinintag förmå bidra mot för att upprätthålla en välfungerande blodsystem.angående kedjan består från färre än 50 aminosyror använder man oftast benämningen peptid alternativt peptidkedja istället till protein. detta finns modell vid proteiner tillsammans med upp mot 27 000 aminosyror. Proteiner samt deras beståndsdelar studeras inom den sektion från biokemin likt kallas proteinkemi.
De flesta proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser.
dem flesta existerar mer alternativt mindre glykosylerade, detta önskar yttra dem äger genomgått enstaka (av flera typer av) posttranslationell modifiering var längre alternativt mindre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från kolhydrat bundit kovalent mot proteinet. Dessa kallas till glykoproteiner.
enstaka assemblage proteiner liksom innehåller många stora mängder kolhydrat existerar proteoglykaner.
Proteiner förmå även binda andra typer från molekyler mot sig, vilket behövs på grund av för att proteinet bör behärska utföra sin övning. inom dem fall då proteinet även innehåller delar vilket ej existerar protein, mot modell inom hemoglobin likt även innehåller ett organisk molekyl kallad hemgrupp, benämnes den egentliga proteindelen apoprotein.
andra proteiner förmå binda väsentliga beståndsdelar mer alternativt mindre löst mot sig, samt kallas då konjugerade proteiner. dem benämns inom allmänhet efter vad proteinet bundit, mot modell metalloproteiner, fosfoproteiner samt lipoproteiner.
Proteinernas innebörd till dem levande organismerna beror framförallt vid deras komplexa samt varierande 3d struktur samt därmed varierande funktion.
Proteiner förekommer inom praktiskt taget samtliga cellens olika maskinerier samt processer.
Namnet protein användes inledande gången från den svenske kemistenJöns Jakob Berzelius inom en meddelande mot dennes holländska arbetskamrat Gerardus Johannes Mulder.
Proteinet bör bidra tillsammans med 15-20 andel från energin sålunda för att detta ni får inom dig motsvarar 1,2-1,5 g protein per kg kroppsvikt.Form samt struktur
[redigera | redigera wikitext]Proteiner existerar makromolekyler bestående från aminosyror inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Den en aminosyrans amingrupp binds mot den andras karboxylgrupp tillsammans med enstaka peptidbindning. numeriskt värde hopbundna aminosyror kallas på grund av dipeptid.
Tre stycken heter tripeptid samt enstaka kedja tillsammans med upp mot 50 aminosyror brukar kallas polypeptid, medan längre kallas proteiner alternativt polypeptid. Gränsen vid 50 aminosyror existerar tämligen godtycklig samt kommer sig från för att insulin, såsom brukar betraktas likt detta minsta proteinet, består från 51 aminosyror.
Det finns hundratals olika aminosyror, dock endast 20 stycken förekommer inom dem levande cellernas proteiner.
Detta hänger samman tillsammans med för att proteinernas struktur bestäms från sekvenser från DNA vilket i enlighet med den genetiska koden anger vilka aminosyror liksom bör användas nära tillverkningen från proteinerna. mRNA transporteras ut inom ribosomerna vilket sitter vid endoplasmatiska nätverket (som står inom förbindelse tillsammans cellkärnans membran), var translationen ifrån RNA mot protein sker.
Proteinet finns efter translationen lokaliserat inom den geléaktiga cytosolen.
Att proteiner förmå äga sålunda flera varierande funktioner beror vid deras komplexa samt varierande struktur. dem flesta proteiner existerar mer alternativt mindre runda samt kallas globulära medan andra, mot modell hudens samt skelettets kollagen, existerar fibrösa samt bildar långa fibrer.
Strukturen beskrivs ofta inom fyra nivåer[1], var strukturer vid lägre nivå ingår vilket byggstenar inom strukturer vid högre nivå:
- Primärstruktur (den ordning aminosyrorna kommer i)
- Sekundärstruktur (vanliga repetitiva strukturer, likt alfahelix samt betaflak)
- Tertiärstruktur (ett helt protein, liksom är kapabel innehålla flera olika domäner från identisk protein vilket existerar geometriskt åtskiljda tillsammans med olika uppgifter)
- Kvartärstruktur (två alternativt flera protein likt sitter ihop)
Vissa proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser.
Dessa proteiner kallas konjugerande proteiner samt indelas vanligen efter typen från ytterligare komponent, mot modell metall-, fosfo-, glyko-, nukleo- samt lipoproteiner.
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Proteinerna besitter enstaka mängd viktiga samt nödvändiga funktioner samt grupperas ofta efter dessa.
Proteinet hemoglobin finns inom samtliga våra röda blodkroppar samt inuti hemoglobinet sitter järn. Järn kunna binda sig tillsammans syre vilket fullfölja för att oss kunna transportera runt syret inom våra kroppar.
Enzymer
[redigera | redigera wikitext]Den maximalt välkända rollen hos proteiner inom celler existerar likt enzymer, vilka katalyserar kemiska reaktioner.
Enzymer existerar vanligtvis väldigt inriktade samt skyndar endast vid ett alternativt en fåtal kemiska reaktioner.
Protein existerar en livsnödvändigt näringsämne likt måste ingå inom vår kost.Enzymer startar dem flesta från reaktionerna involverade inom exempelvis metabolism samt även vilket gäller DNA-processer såsom replikation, reparation samt avskrift. Vissa enzymer agerar vid andra protein genom för att lägga mot, alternativt ta försvunnen, kemiska grupper inom ett process såsom kallas posttranslationell modifiering.
Cirka 4 000 reaktioner vet man tillsammans säkerhet katalyseras genom enzymer.[2] Den accelerationsgrad liksom enzymerna katalyserar existerar ofta enorm - upp mot 1017-faldigt den okatalyserade reaktionen hos orotat dekarboxylas (78 miljoner tid utan enzymet, 18 millisekunder tillsammans med enzymet).[3]
De molekyler såsom binder mot den aktiva ytan inom en enzym kallas substrat.
Även ifall enzym förmå bestå från hundratals aminosyror, sålunda existerar detta bara enstaka små sektion från dessa liksom existerar inom förbindelse tillsammans substratet samt enstaka ännu mindre sektion - genomsnittligen 3-4 aminosyror - såsom existerar direkt involverade inom katalyseringen.[4]
Reglerande proteiner
[redigera | redigera wikitext]Många hormoner samt andra signalmolekyler såsom inflammatoriska cytokiner existerar proteiner.
andra modell existerar dem proteiner liksom reglerar översättningen från DNA-sekvenser mot RNA-sekvenser nära tillverkningen från proteiner inom den således kallade proteinsyntesen.
Protein existerar en från kroppens viktigaste näringsämnen.Förrådsproteiner
[redigera | redigera wikitext]Det finns proteiner såsom är kapabel lagra ämnen samt frigöra dem nära behov. mot modell myoglobin vilket lagrar syre inom muskelceller samt gluten likt lagrar kväve inom vetekornet.
Transportproteiner
[redigera | redigera wikitext]En sektion proteiner förmå transportera ämnen; ta upp material vid ett område, förflytta sig samt frigöra ämnet.
inom blod finns hemoglobin liksom transporterar syre, samt flera andra ämnen liksom antingen existerar på grund av hydrofobiska till för att behärska färdas lösta inom blodet alternativt, liksom syret, till farligt för att äga löst angående detta ej plats bundet mot något. modell existerar albumin vilket transporterar fettsyror samt prealbumin vilket transporterar tyroxin(T4) samt trijodtyronin (T3).
detta finns flera typer från transportprotein vilket besitter olika strukturer. Den vanligaste formen såsom membrantransportprotein besitter existerar a-helix, liksom enskilda alternativt flera stycken vilket skapar porer inom membranet. Flera b-sheets kunna dessutom producera sålunda kallade b-barrels genom membran. Transportprotein likt sitter inom E.R.
kallas "porin".
Strukturproteiner
[redigera | redigera wikitext]Vissa proteiners främsta funktion existerar för att ge enstaka vävnad struktur samt stadga. vilket modell kunna man ta keratin likt finns inom horn, hud, fjädrar samt naglar, elastin såsom finns inom hud samt artärväggar, samt kollagen likt förutom bindväv även existerar ett betydelsefull komponent inom skelett.
Försvarsproteiner
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från immunförsvaret, såsom antikropparna, samt delar från cellens membran vilket fungerar vilket receptorer på grund av olika substanser, består från proteiner.
Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, existerar organiska ämnen tillsammans med relativt upphöjd molekylvikt.Motorproteiner
[redigera | redigera wikitext]Ett motorprotein existerar en protein såsom kunna röra sig ovan ett yta. Motorproteinet myosin bygger tillsammans tillsammans med aktin upp våra muskler samt utför för att dessa kunna dras samman. Dynein förflyttar kromosomerna beneath celldelningen samt ändrar bostadsort även cellens organeller.
Dynein finns även inom cellens cilier samt flageller samt utför för att dessa förmå röra vid sig. detta existerar därmed kritisk till exempelvis spermiernas rörlighet.
Proteiner såsom näringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Eftersom proteiner existerar kroppens byggstenar existerar detta viktigt för att man får inom sig enstaka mängd varenda dygn.
i enlighet med Livsmedelsverket[5] bör 10-20 % från dagsbehovet från kalorier anlända ifrån protein, däremot bör protein intaget per dygn ligga ner vid 1,5-2 g per kilo/kroppsvikt.
Protein existerar en från dem viktigaste makronäringsämnena på grund av vår kropp.Livsmedel baserade vid animalisk föda, mejeriprodukt samt hönsägg står inom dygn till enstaka betydade sektion från proteinintaget. detta finns dock inga hinder för att nå en fullgott proteinintag även tillsammans enstaka helt vegetabilisk (vegansk) kost.[6][7] modell vid vegetariska livsmedel tillsammans upphöjd proteinhalt existerar baljväxter, spannmålsprodukter, nötter samt fröer.[7]
Ett fullvärdigt protein innehåller varenda essentiella aminosyror inom tillräckligt massiv mängd.[7] nödvändigheten från olika aminosyror varierar tillsammans med ålder, var mot modell spädbarn besitter högre krav vid proteinkvalitet än vilket vilket gäller på grund av fullvuxna.[8] modell vid animaliska källor existerar animalisk föda, mejeriprodukt, vanligtvis för fortplantning hos djur, samt modell vid vegetabiliska källor existerar sojabönor, bovete, quinoa.
detta existerar dock ej nödvändigt för att förtära livsmedel vilket inom sig egen innehåller samtliga essentiella aminosyror. Helt vegetabilisk kost kunna även den, nära korrekt sammansättning, ge tillräckligt från samtliga essentiella aminosyror eftersom livsmedel tillsammans olika aminosyror kompletterar varandra.[7] detta existerar ej nödvändigt för att förtära kompletterande proteinkällor nära ett samt identisk måltid.[7]
Protein existerar kroppens grundsten på grund av för att behärska bygga muskler, vilket fullfölja proteinrik föda åtråvärt bland fysiskt aktiva samt professionella idrottare.
nödvändigheten till idrottare är kapabel variera mellan 1,2 samt 2,0 gram från fullvärdigt protein per kg kroppsvikt beroende vid typ från idrott.[9]
Upptag
[redigera | redigera wikitext]Sönderdelningen från proteinerna startar inom magsäckens samt fortsätter inom tolvfingertarmen tillsammans hjälp från sekret ifrån bukspottskörteln.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån ett ytterligare språkversion från Wikipedia.