Uttrycket demokratier för inte krig mot varandra

Demokratisk fredsteori (engelska: democratic peace theory) existerar ett statsvetenskaplig teori vars grundtanke existerar för att demokratier ej går inom konflikt tillsammans med varandra. Ofta begränsas teorin mot etablerade liberala demokratier tillsammans allmän rösträtt.

Teorin går igen mot Immanuel Kant, dock äger utvecklats samt prövats empiriskt inledningsvis sedan 1960-talet, bland annat från den antikommunistiske professorn R.J. Rummel.

Motargument inkluderar en antal tänkbara modell vid konflikt mellan demokratier, för att definitionen från demokrati existerar oklar samt för att fullt demokratiska stater funnits enstaka sålunda begränsad period för att detta existerar svårt för att dra slutsatser. Stater likt utvecklar uthållig demokrati uppvisar vidare ofta en välstånd samt enstaka stabilitet vilket utför för att dem ej äger nyfikenhet från för att vandra inom konflikt, samt detta kunna artikel detta snarare än demokratin inom sig likt fullfölja dem benägna för att upprätthålla fred sinsemellan.

Kants ursprungliga förklaring plats för att invånare inom ett demokrati från naturliga skäl – dem skulle ett fåtal erlägga krigets samtliga kostnader samt umbäranden – skulle dra sig till för att starta en konflikt, dock flera andra förklaringar besitter senare framförts. Tanken besitter fått uttalat stöd ej minimalt hos neokonservativa samt liberala grupper inom USA samt Europa, vilket sett den såsom ytterligare en argument på grund av för att sprida europeisk demokrati.

USA:s tidigare president George W. Bush^[1] samt Storbritanniens tidigare premiärminister Tony Blair^[2] äger argumenterat till teorins giltighet.

En ytterligare variant från teorin existerar för att sannolikheten till konflikt mellan numeriskt värde stater reducerar ju mer demokratiska dessa är.^{[källa behövs]}

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Filosofiskt ursprung

[redigera | redigera wikitext]

Demokratiska freden existerar idéer vilket härstammar ifrån den tyske filosofen Immanuel Kant.

Kant menade för att en villkor till fred mellan stater existerar för att författningen inom varenda stat skall existera "republikansk" (vilket tillsammans med en nutida språkbruk betyder för att regeringen tillsätts genom allmänna omröstning samt ej genom arv). angående sålunda existerar fallet samt ifall valet för att förklara konflikt nedsänkt hos människor, istället till hos en lands chef, skulle antalet konflikter reduceras radikalt.

Vidare belyser Kant för att ifall stater ingår en fredsförbund tillsammans varandra vilket grundar sig vid gemensamma regler samt lagar. Lyckas detta ser Kant för att fler samt fler stater önskar att koppla eller förena med något sig samt således kommer freden för att spridas. Ökar antalet demokratiska stater utökas således även den fredliga zonen. Däremot pekar Kant vid för att denna sammanslutning ej skall bli någon slags superstat.

Teoretiskt innehåll

[redigera | redigera wikitext]

Huvudtesen inom teorin existerar för att demokratier ej går inom konflikt tillsammans med andra demokratier. ett tanke kring den demokratiska freden existerar för att liberala demokratier oftare besitter enstaka trend för att existera ekonomiskt starka samt därför ej äger något för att vinna vid för att vandra in inom enstaka konflikt jämfört tillsammans med en auktoritärt nation liksom ej äger detta lika god ställt ekonomiskt.

Vidare förklaras den demokratiska freden vid sålunda sätt för att liberala demokratier ofta äger vänskapliga relationer tillsammans andra liberala demokratier vilket bidrar mot för att dessa länder undviker för att vandra in inom ett konflikt tillsammans med varandra då dem sätter sina vänskapsband vid spel.^{[källa behövs]} i enlighet med ett typisk frikostig människouppfattning existerar människan inom grunden god samt rationell, samt angående enstaka demokratisk statsmakt då rätt representerar sina invånare kommer den ej vilja starta konflikt utan istället värna angående dem mänskliga rättigheterna.^[3] Demokrati ses således likt ett från dem elementär faktorerna mot omfattande fred.

Förespråkare till den demokratiska freden förnekar ej för att dispyter demokratier emellan kunna uppstå, däremot menar dem för att länder vilket dem definierar likt "demokratiska" ofta löser problemen vid andra sätt än genom för att ta mot våld. Detta sker då exempelvis genom förhandlingar parterna emellan.

Det finns numeriskt värde primära förklaringar mot varför demokratier skulle äga mindre tendens för att vandra inom konflikt tillsammans varandra; den en fokuserar vid normativa aspekter samt identitetsfrågor, den andra vid institutionella grunder.^[4]

Empiriskt stöd

[redigera | redigera wikitext]

Rummel hävdar för att från 371 konflikt (med fler än tusen döda) 1816–2005 utkämpades 205 mellan icke-demokratier, 166 mellan ett demokrati samt ett diktatur samt inga mellan demokratier.^[5]

I en plan undersöktes 348 territoriella dispyter 1919–1995.

Därför existerar demokrati eftersträvansvärd samt enstaka betydande sektion från fredsskapande, menar Anna Jarstad.

Fem från dessa involverade demokratier vid båda sidor inom konflikten: Polen–Tjeckoslovakien 1919, Pakistan–Indien 1956–1957 samt 1990–1992, Syrien–Israel 1955–1960, Argentina–Storbritannien 1976 samt Ecuador–Peru 1981. från dessa eskalerade endast Peru-konflikten mot ett "hög nivå", dock inget ledde mot krig.^[6]

En skrivelse från Frank Wayman studerade 2 042 konflikter mellan stater 1816–1992.

inom 62 fall fanns "liberala" stater vid båda sidor inom konflikten, dock inom endast tre fall inträffade dödsfall (USA–Ecuador 1954 samt Peru–Ecuador 1981 samt 1984) samt antalet dödsfall understeg hundra. Wayman finner således inga konflikt mellan demokratier.^[7]

Bruce Russett går inom enstaka lärobok igenom tolv konflikt såsom förts fram liksom konflikt mellan demokratier:^[8]

Russett menar för att inget från konflikterna specificerade ovan motbevisar den demokratiska fredsteorin eftersom dem antingen ej fanns några "verkliga krig" alternativt åtminstone enstaka från dem inblandade parterna ej räknades likt demokratier.

krigar inom massiv utsträckning, bara ej tillsammans varandra, utgår uppsatsen ifrån för att demokrati ej existerar den bakomliggande faktorn mot fred.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Frågan hur man definierar "demokrati" existerar högst huvud, gällande mätningar från historiska modell hittar Freedom House ej en enda nation såsom ägde lika samt allmän rösträtt innan kalenderår 1900.^[9] ett från dem äldsta kritiska synpunkterna äger därför rört detta magra statistiska urvalet tillsammans med tanke vid hur vykort tidsperiod en större antal "genuina demokratier" äger funnits inom världen.

Även definitionen från konflikt varierar bland akademiker, vanligtvis brukar man räkna tillsammans konflikter mellan stater såsom resulterar inom ovan 1000 döda per kalenderår. bedömning besitter riktats mot teorin på grund av för att försvaras genom upprepade argumentationsfel (Ingen sann skotte) var varenda modell vid demokratier likt motsäger teorin avfärdas tillsammans för att ej räknas såsom "sanna demokratier" samt samtliga modell vid konflikt liksom motsäger teorin vid identisk sätt avfärdas tillsammans för att ej räknas likt "sanna krig".^[10] ett ytterligare bedömning existerar för att förespråkare från teorin ej utgår ifrån objektiva definitioner från "demokrati" utan istället utgår ifrån värderingar vilket lyfts upp inom USA vilket köpcentrum, likställer detta tillsammans demokrati samt ignorerar för att definitionen från demokrati varierar ovan tidsperiod samt rum.^[4] Den amerikanska statsvetaren Ido Oren menar för att detta gällande amerikanska idealet appliceras vid samtliga andra länder idag samt inom historien varför USA ständigt ligger inom höjdpunkt inom mätningar vid hur demokratiska världens länder är.^[4]

Kausaliteten inom teorins grundantaganden, för att demokratier ej skulle vandra inom konflikt tillsammans varandra vid bas från för att dem existerar demokratier, är kapabel även ifrågasättas, dels tillsammans ovanstående definitionsproblematik inom åtanke, dock även vid bas från realpolitiska, ekonomiska, geografiska samt andra skäl.

Dessutom kunna man skilja vid ett "demokratisk fred" samt ett "liberal fred" var den förstnämnda lägger vikt nära detta faktum för att numeriskt värde stater existerar demokratier, den sistnämnda för att dem existerar liberala demokratier. Oförmågan hos liberala teoretiker för att skilja vid dessa numeriskt värde äger gett upphov mot bedömning ifrån bland andra realister.^[11] Förklaringsmodeller liksom bygger vid institutionella grundläggande principer eller fundament (att den institutionella uppbyggnaden från demokratiska stater ligger mot bas till krigsobenägenheten) borde innebära för att demokratier existerar mindre villiga för att vandra inom konflikt inom allmänhet, något likt förmå anses sakna empiriskt stöd.^[11]

Demokratisk fredsteori grundar sig vid antaganden angående universella, liberala värderingar samt besitter därför även kritiserats på grund av för att ligga ner mot bas till utrikespolitik förd från USA samt andra västländer, var dessa försöker påtvinga demokrati i enlighet med sina värderingar vid andra delar från världen.^[12] Teorin ignorerar för att västerländska demokratier är kapabel agera många våldsamt gentemot länder liksom avviker ifrån dem egna idealen samt påbörja konflikt på grund av för att att nå ett mål eller resultat regimskifte samtidigt såsom man framhäver ideal liknande Kants eviga fred.^[12] Även detta faktum för att västerländska demokratier äger störtat folkvalda regeringar samt ersatt dessa tillsammans med icke-demokratiska styrelseskick genom aktioner liksom ej räknas liksom konflikt (till modell militärkupper) samt regerat ovan områden vilket helt saknat demokratiska institutioner (till modell kolonialimperier) problematiseras sällan inom litteraturen.

Möjliga undantag mot teorin

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ingen akademisk konsensus ovan varför påstådda demokratier skulle äga mindre tendens för att vandra inom konflikt tillsammans med varandra än konflikt mellan icke-demokratier alternativt mellan ett demokrati samt enstaka icke-demokrati.^[4] Debatten handlar därför tillsammans med nödvändighet angående ett mängd enskilda krig.^{[källa behövs]} Några från dessa behandlas nedan.

Amerikanska inbördeskriget

[redigera | redigera wikitext]

Argument till undantag: Både sydstaterna samt nordstaterna ägde hållit allmänna omröstning till män.

Argument mot undantag: Slavar fick ej välja inom sydstaterna. Kvinnor ägde ej rösträtt.

demokratier ej på grund av konflikt mot varandra stämmer efter Huntingtons tredjeplats demokratiseringsvåg.

Första världskriget

[redigera | redigera wikitext]

Argument till undantag: varenda tyska män ägde rösträtt mot riksdagen. Storbritannien samt land i västeuropa ägde allmän rösträtt på grund av män.

Argument mot undantag: Den tyske kejsaren plats den såsom avgjorde ifall krigsförklaringen samt kontrollerade militären.

Den tyske rikskanslern ägde ombetts avgå från riksdagen dock ignorerat detta samt hänvisat mot för att denne tjänade kejsaren. Kvinnor ägde ej rösträtt inom någon från staterna.

Finska fortsättningskriget

[redigera | redigera wikitext]

Argument till undantag: detta demokratiska Storbritannien förklarade konflikt mot demokratin land i norden.

Storbritannien genomförde enstaka begränsad bombräd mot dåvarande finska Petsamo 30 juli 1941 (operation EF).

Argument mot undantag: tillsammans undantag från operation EF, såsom endast resulterade inom en fåtal dödsfall, förekom inga egentliga krigshandlingar utan krigsförklaringen plats huvudsakligen formell.

Den demokratiska fredsteorin existerar väl känd – demokratier krigar ej mot varandra.

USA:s invasion från Guatemala 1954

[redigera | redigera wikitext]

Argument till undantag: Både Guatemala samt USA ägde demokratiskt valda chef.

Argument mot undantag: Demokratin ägde inga djupa rötter inom Guatemala. USA betraktade Guatemala liksom ett "socialistdiktatur" vid bas från den ekonomiska reformpolitiken likt bland annat drabbade detta inflytelserika storföretaget United Fruit.

Å andra sidan framhetsades invasionen från USA mot resultat från ett CIA-kupp medan USA egen införde lika samt allmän rösträtt inom läka landet inledningsvis tid 1965.

Kargilkriget 1999

[redigera | redigera wikitext]

Argument på grund av undantag: Både Indien samt Pakistan ägde demokratiskt valda chef.

Argument mot undantag: Den pakistanska militären startade kriget vid eget bevåg utan godkännande ifrån statsledningen.

Demokratisk fredsteori (engelska: democratic peace theory) existerar enstaka statsvetenskaplig teori vars grundtanke existerar för att demokratier ej går inom konflikt tillsammans varandra.

Demokratin ägde inga djupa rötter inom Pakistan.

Libanonkriget 2006

[redigera | redigera wikitext]

Argument på grund av undantag: Både Israel samt Libanon ägde demokratiskt valda chef nära tidpunkten.

Argument mot undantag: Israel krigade ej mot den libanesiska staten utan mot Hizbollah. Varken Freedom House alternativt The Economist räknade Libanon såsom enstaka demokrati.

Kriget inom Sydossetien 2008

[redigera | redigera wikitext]

Argument på grund av undantag: Både Ryssland samt Georgien ägde hållit allmänna omröstning.

tesen för att demokratier sällan till konflikt mot varandra äger visserligen ibland, främst tillsammans hänvisning mot inledande världskriget mel-lan Tyskland samt dess allierade å en sidan, ententen å andra, bestritts.

Argument mot undantag: Den ryska regeringen ägde trakasserat oppositionen samt begränsat yttrandefriheten. Freedom House samt The Economist betraktade ingetdera från länder liksom demokratier nära tillfället.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia.