flunoon.pages.dev









När hände industriella revolutionen i sverige

Industriella revolutionen

Den industriella revolutionen (den inledande från fler sedermera följande) plats enstaka omvälvning ifrån jordbrukssamhälle mot industrisamhälle såsom innebar stordrift samt masstillverkning tillsammans med maskinella redskap för hjälp samt liksom inleddes inom Storbritannien cirka inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin samt fortsatte mot start från talet.

Den kunde innebära enstaka kraftig ökning från hur många liksom producerades, inom något fall tillsammans med enstaka faktor från [1]

Den fabriksrelaterade revolutionen innebar även enstaka radikal förändring inom samhället tillsammans med nya förhållanden från specialiserad, finansiell, social samt politisk innebörd. inom forskningen beskrivs den fabriksrelaterade revolutionen ofta såsom den ekonomiska historiens "big bang", tillsammans tanke vid samtliga dem stora förändringar till såväl människor såsom miljö liksom följde inom dess spår.[2] dem stora förändringarna började inom Storbritannien samt var främst inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin.

Inom jordbruket infördes rationellare brukningsmetoder samt stordriften växte vid smådriftens bekostnad.[3] England plats även väldigt rikt vid järn samt kol vilket dem använde till den fabriksrelaterade revolutionen.

Den fabriksrelaterade revolutionens framsteg fick allt större innebörd då ångdrivna ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt järnvägar blev allt vanligare.

beneath talet spreds omvälvningen mot övriga västra europa, Nordamerika samt Japan samt senare mot resten från världen. Konsekvensen blev grundlig förflyttningar från befolkningen, ifrån ruralt område mot städernasindustrisamhällen likt byggdes upp (se urbanisering).

Ironbridge inom Shropshire, nära gränsen mellan England samt Wales, existerar den ställe man brukar leda mot såsom den ”industriella revolutionens vagga”.

Ironbridge existerar idag en världsarv.

Från hantverk mot fabriksproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Det började inom produktionen från textilier

[redigera | redigera wikitext]

Början från den fabriksrelaterade revolutionen förändrade framför allt textilindustrin inom Storbritannien.[4] beneath talet inom Storbritannien fanns detta vanligt tillsammans med tillverkning från bland annat plagg samt hantverksprodukter inom hemmen vid ruralt område.

Man växlade mellan tillverkning inom hemmen beneath vinterhalvåret samt jordbruksarbete beneath sommarhalvåret. Detta kallas till protoindustrialisering. Hemindustrin utvecklades inledningsvis mot små verkstäder tillsammans en fåtal person som arbetar, sålunda kallade manufakturer. Senare organiserade man hantverksfabriker, var man tog existera vid fördelarna tillsammans med arbetsdelning (specialisering) samt stordrift, dock ännu bedrev tillverkningen hantverksmässigt samt tillsammans enkla redskap.

Hantverksfabrikerna förlades mot ruralt område till för att detta var fanns god passage vid arbetskraft, energi samt ingredienser.

Den inledande praktiskt operativ ångmaskinen, såsom fanns tillräckligt kraftig på grund av för att pumpa vätska ur gruvor, konstruerades från engelsmannen Thomas Newcomen utifrån Denis Papins principer.

Den fabriksrelaterade revolutionen inom Sverige.

Newcomens ångmaskin ägde nedsänkt verkningsgrad vilket gjorde för att den fanns klumpig samt ägde upphöjd kolförbrukning.

uppfanns den flygande skytteln. Den existerar ej enstaka maskin, dock den gjorde ändå för att detta gick dubbelt sålunda fort för att väva. en ofta anfört tidigt modell vid autentisk industrialisering existerar James HargreavesSpinning Jenny, , ett maskin likt tillverkade garn från åtgärda smala vägar från kardad ull alternativt bomull genom för att tvinna dem.[5] tillsammans med hjälp från den kunde ett person som arbetar producera upp mot hundra trådar samtidigt.

beneath den inledande tiden drogs dessa maskiner till grabb. Den inledande Spinning Jenny förstördes från handspinnare vilket fick reda vid för att den ägde uppfunnits. dem plats rädda till för att bli arbetslösa därför dem bröt sig in inom Hargreaves verkstad samt slog sönder maskinen.

Andra modell vid produktivitetsökande maskiner existerar Richard Arkwrightsvattenspinnmaskin ("waterframe"), Samuel Cromptons spinnmaskin (”mule-jenny”) samt Edmund Cartwrights mekaniska vävstol.

dem åstadkom inledningsvis samt främst inom bomullsindustrin ett enorm ökning från produktionen, vars tillväxt utövade en starkt stimulerande påverkan vid andra fält från näringslivet.

Ångmaskinen uppfanns

[redigera | redigera wikitext]

Skotten James Watt uppfann ett nästan helt färsk ångmaskin, var kondensationen från ångan ägde boende utanför cylindern inom ett kylare.

Denna uppfinning, samt nästa uppfinningar, gav enstaka många högre verkningsgrad vilket ledde mot mer kompakta konstruktioner. Därmed fick ångmaskinen flera fler tillämpningar samt detta behövdes ej längre lika många vatten-, vind- alternativt muskelkraft såsom tidigare. Ångmaskinerna drevs från träkol vilket gjorde träkol mot enstaka efterfrågad existera.

För järnhanteringen inträdde enstaka fräsch era då man lärde sig för att nyttja stenkol istället till träkol på grund av smältningen, ångmaskiner började användas mot masugnsdriften samt puddelprocessen började tillämpades. Detta motiverade inom sin tur gruvhanteringen mot ökad produktion. Kedjeverkan fortsatte vid detta sättet ifrån detta en området mot detta andra.

En ytterligare betydande uppfinning, liksom kom för att utveckla transportmöjligheterna, samt vid således vis även spelade enstaka nyckelroll inom den fabriksrelaterade revolutionen, plats John Loudon McAdams uppfinning makadam, såsom innebar för att landtransporter blev tillförlitliga oavsett väderlek året runt.

Nytt transportmedel

[redigera | redigera wikitext]

Även den nya uppfinningen ångloket kom för att spela enstaka nödvändig roll inom den fabriksrelaterade revolutionen samt började järnvägar för att byggas.

detta ansågs från flera likt rent ut sagt farligt för att färdas inom 18 km/h.[6] tillsammans järnvägen samt ångloken ökade även efterfrågan vid kol. Sedermera kom ångbåtarna.

Så skedde – ursprunglig inom England samt senare inom andra länder – övergången ifrån hantverk samt förlagssystem tillsammans hemindustri mot fabrikssystem samt storindustri, varmed inträdde massproduktion till massanvändning ovan allt större områden.

Industriarbetarna skildes fullständigt ifrån jordbruket samt ägnade all sin arbetstid åt fabriken.

Innan ångmaskinen infördes, plats fabrikerna ännu små samt lokaliserade invid vattenfall. då mekanisk drivkraft, mot modell ångmaskiner likt drev mekaniska vävstolar, alltmer tog ovan detta hantverksmässiga arbetet likt tidigare gjorts tillsammans med enkla redskap, växte verkstäderna mot fabriker.

Tillverkningen blev ”fabriksmässig” tillsammans flera hundra person som arbetar vilket skötte maskinerna beneath enstaka fabriksledning samt produkter kunde idag produceras inom stora mängder vilket sedan såldes mot allmänheten.[7] Sedan ångkraften kommit mot användning, flyttades dem inom allmänhet in mot städerna, samt den tekniska såväl liksom den ekonomiska koncentrationen verkade snabbt.

Medan befolkningen inom England samt Wales fördubblades beneath tiden –, samlades den övervägande delen från dem inom stora städer. Arbetsfördelningen samt industrins verksamma organisation samt lokalisering utvecklades ännu många mer än tidigare. Den fabriksrelaterade lönearbetarklass likt för tillfället uppstått beneath maskinteknikens tillväxt fanns dels inom behov från, dels ej inom behov från yrkesskicklighet.

Denna egendomslösa industriarbetarklass saknade inom massiv utsträckning ett sak såsom dem tidigare hantverksarbetarna inom allmänhet hade: hoppet för att behärska nå ett ekonomiskt självständig ställning. Avståndet mellan arbetsgivarna samt arbetarna blev större samt arbetarnas beroende från arbetsgivarna blev även större än tidigare. Skråväsendet avskaffades helt.

Yrkeslagstiftningen ifrån merkantilismens tidsperiod avskaffades successivt. Den ekonomiska liberalismens laissez faire-system infördes i enlighet med dem principer liksom Adam Smith utvecklat inom sitt klassiska verk Nationernas välstånd.

Försämringar till vanligt folk

[redigera | redigera wikitext]

Den fabriksrelaterade revolutionen fanns på grund av England ej bara ett tidsperiod från stora framsteg inom vilken bruttonationalprodukten växte oerhört många.

Den fanns även ett tidsperiod från fattigdom samt försämringar till vanliga människor. detta existerar oklart hur massiv sektion från missförhållandena likt bör tillskrivas detta nya produktionssystemet samt hur massiv sektion liksom berodde vid allmän nedstämdhet, dåliga skördar alternativt spannmålstullar. Arbetslösheten såsom massföreteelse, plats känd långt före den fabriksrelaterade revolutionen.

för tillfället antog den dock mer elakartade former: genom användningen från maskinteknik blev stora grupper från person som arbetar, särskilt äldre, arbetslösa, samt detta ökande ömsesidigt beroendet mellan allt större antal från person som arbetar, vilket följde från detta nya produktionssystemet, ledde mot enstaka både kvantitativ samt kvalitativ ökning från missförhållandet.

enstaka avsevärd sektion från detta jobb liksom tidigare utförts från vuxna manliga person som arbetar, kunde idag utföras från maskiner skötta från kvinnor alternativt unge. Just därför plats detta likt barnarbetet inom fabrikerna ökade mot således massiv omfattning. Hatet mot maskinerna blev starkt bland arbetarna. Talrika samt långtgående våldsamheter mot tekniska anläggningar förekom.

dem maximalt omtalade från dem existerar ludditoroligheterna –, vilka dock troligtvis snarare plats enstaka yttring från allmänt missnöje än från speciell bitterhet mot maskinerna. Barn- samt kvinnoarbetet, samt dem vedervärdigheter liksom följde inom samband tillsammans med dem, resulterade inom starka folkrörelser.

De många stora befolkningarna såsom samlades inom dem svällande storstäderna, mot modell Manchester, orsakade ett oerhörd trångboddhet samt farliga hygieniska missförhållanden, mot vilka ett kampanj tog hastighet ursprunglig mot mitten från talet, efter för att sjukdomen kolera ägde härjat.

Utvecklingen började inom England inom slutet från talet.

Sedan talet ägde detta funnits fackföreningar inom England liksom enstaka tidsperiod förgäves arbetade på grund av enstaka förbättrad tillämpning från gällande, dock ej användbar, lagar, särskilt Elisabets lärlingslag tillsammans fasta löner. tid , äntligen befriade ifrån detta genom – års lagar genomförda totalförbudet, utvecklades fackföreningarna senare vid detta sätt såsom gjort dem mot förebild till varenda världens fackföreningar.

samt efter talets mitt växte konsumentkooperationen sidled tillsammans med fackföreningarna. Den fabriksrelaterade revolutionens ekonomiska samt sociala verkningar måste även äga påverkat den inledande stora rösträttsreformen , vars otillfredsställande karaktär klart illustrerades från den politisk-sociala arbetarrörelsen chartism.

Spridningen mot andra länder

[redigera | redigera wikitext]

Utvecklingen inom Storbritannien spreds inom start från talet mot Belgien, Tyskland samt land i västeuropa, till för att senare spridas ovan kurera jordklotet, var detta nya produktionssystemet infördes.

Industrialismen gav arbetarfrågan färsk aktualitet, samt inom industrialismens spår följde den socialistiska rörelsen.

Inom jordbruket följdes den fabriksrelaterade revolutionen från rationellare brukningsmetoder samt stordriftens tillväxt vid bekostnad från smådriften.

I Kontinentaleuropa samt inom Nordamerika kom identisk rörelse igång ursprunglig beneath detta sista årtiondet från talet samt dem inledande årtiondena från talet.

inom land plats detta ungefär ifrån kalenderår beneath den på denna plats tiden skedde ett påtaglig regional specialisering, var hantverksprodukter tillverkades inom Dalarna, järn inom Bergslagen, textil inom Borås samt Norrköping. Den regionala specialiseringen berodde bland annat vid ingång vid ingredienser, arbetskraft samt tillgångar.

Textilindustrin inom Storbritannien plats inom massiv utsträckning beroende från import från bomull ifrån slavplantager inom Nordamerika samt delar från Sydamerika.

Råmaterial

[redigera | redigera wikitext]

När man skulle tillverka järn behövdes många skogsområde samt järnmalm samt inom Europa beneath talet ägde nästan samtliga länder utom Ryssland samt landet förbrukat sina tillgångar från järn samt virke.

enstaka från anledningarna mot för att detta engelska landskap ser ut såsom detta fullfölja idag, tillsammans med lite täckt område, existerar just för att beneath fabriksrelaterade revolutionen högg man ner nästan all täckt område på grund av för att behärska tillverka träkol. Ryssland samt land fanns dem länder likt producerade maximalt järn beneath talet samt exporten äger betytt många på grund av den fabriksrelaterade utvecklingen samt välståndet inom land.

Under perioden – kom den svenska exportindustrin för att utvecklas många snabbt. land exporterade ingredienser, främst havre, virke samt järn. Exporten från havre kom för att driva vid kommersialiseringen från jordbruket. Exporten från virke skedde främst ifrån Norrland.

Den fabriksrelaterade revolutionen (den inledande från fler sedermera följande) plats enstaka omvälvning ifrån jordbrukssamhälle mot industrisamhälle vilket innebar stordrift samt masstillverkning tillsammans med maskinella redskap för hjälp samt såsom inleddes inom Storbritannien cirka inom textilindustrin, särskilt bomullsindustrin samt fortsatte mot start från talet.

Norrland plats ett från Sveriges verkliga tillväxtregioner beneath den denna plats tiden, tillsammans med enstaka grundlig inflyttning från arbetskraft ifrån resten från landet. Framför allt Sundsvall kom för att utvecklas mot en viktigt centrum på grund av träexporten. Den gamla timmerstaden brann ner mot grunden samt en helt nytt centrum tillsammans imponerande byggnader inom berg byggdes tillsammans med valuta ifrån den framgångsrika trä- samt sågindustrin.

Sverige sålde 80 andel från järnet mot England likt sedan förädlade detta mot stål, dock senare lyckades engelsmännen genom enstaka färsk teknik, den därför kallade Thomasprocessen, tillverka järn från fosfor-rik järnmalm vilket England ägde många från. Man använde stenkol till för att smälta järnmalmen. på grund av detta järn såsom tillverkades inom land måste stenkolen importeras ifrån England.

Urbaniseringen

[redigera | redigera wikitext]

När utvecklingen skett sålunda snabbt inom städerna tog urbaniseringen kraft. Lantbrukare behövdes ej längre ute vid fälten, efter agrara revolutionens uppfinningar, samt inom dem industrialiserade städerna behövdes detta människor. Därför flyttade lantbrukare mot städerna till för att ett fåtal arbete vid fabriker.

Industrialiseringen från landet tog hastighet beneath talet.

Dessa arbete fanns krävande samt då fabriksägarna ägde en sålunda stort utbud från arbetskraft fick arbetarna väldigt nedsänkt inkomst, vilket tvingade dem mot för att arbeta långa skift. detta fanns i enlighet med fabriksägarna inga behov från skyddsanordningar nära maskinerna. ifall enstaka person som arbetar förolyckades fanns detta nya för att ta in ifrån gatan.

Detta förändrades senare då fabriksarbetet fordrade mer specialisering, då man ville skydda sin arbetskraft eftersom träning plats kostsamt.

Agrara revolutionen

[redigera | redigera wikitext]

I start från talet bodde landsbygdsbefolkningen inom byar samt nästan varenda försörjde sig vid jordbruk. Jorden fanns uppdelad inom remsor, tegar, samt varenda bonde ägde några tegar runt angående byn.

Tegarna plats många små samt detta plats svårt för att bruka jorden utan för att råka komma in vid någon annans teg. på grund av för att upprätthålla ordning fanns detta en byalag likt bestämde då olika arbeten skulle utföras samt vem såsom skulle utföra det: mot modell då bönderna skulle höstså, vårså alternativt lägga marken inom träda.

Redan vid talet genomfördes skiftesreformer från jordbruket inom England genom för att man slog ihop tegarna mot stora åkrar. dem gamla byorganisationerna splittrades. inom land genomfördes detta sålunda kallade storskiftet runt sekelskiftet , enskiftet samt detta laga skiftet inom mitten från talet. Detta ledde mot för att dem gamla radbyarna inom stort sett försvann mot förmån till enskilt belägna gårdar tillsammans med sammanhängande jordinnehav.

De större ägorna möjliggjorde experiment tillsammans nya odlade växter, nya mer verksamma jordbruksmetoder samt redskap.

detta existerar detta såsom gett upphov mot termen ”den agrara revolutionen”

Parallellt tillsammans skiftesrörelsen inom land avyttrade även staten stora landinnehav mot privata jordägare. Skiftesrörelsen samt avyttringen kom för att leda mot för att detta svenska jordbruket kommersialiserades, statens effekt samt inkomster ifrån arrende minskade samt tillföll istället privata jordägare.

Stigande spannmålspriser runt sekelskiftet ledde även mot ökade investeringar ifrån dem självägande bönderna inom ökad spannmålsproduktion.

Omfattande konstruktioner från kanaler – samt investeringar inom vägnätet ledde mot ett ökad integration från marknaden samt minskade transaktionskostnader. Bland annat blev detta ej längre nödvändigt på grund av bönderna för att hålla stora spannmålslager, vilket minskade lagerförluster.

Industriella revolutionen inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Industrialisering nådde land beneath inledande hälften från talet. inom Storbritannien började industrialiseringen tillsammans textilindustrin; även inom landet inleddes den tidiga protoindustrialiseringen tillsammans med fabriksmässig produktion från textil inom hemindustrier vid ruralt område.

Den verkliga industrialiseringsvågen kom dock inledningsvis igång beneath talet.[8] Faktorer såsom bidrog mot den fabriksrelaterade revolutionen inom landet (liksom ursprungligen inom England) fanns kortfattat följande: resurser mot ingredienser, arbetskraft, förståelse, tillgångar, energitillgångar, tekniska uppfinningar samt transportmöjligheter.

I Storbritannien (liksom inom flera andra europeiska länder), ägde skogstillgångar, järnmalm, samt sten- samt träkol förbrukats beneath inledande halvan från talet därför för att landet inom princip blev tomt vid naturtillgångar.[9] inom Norden fanns större passage vid råvaror, samt blickarna vändes bland annat mot dem virkesrika skogarna inom Norrland.

Storbritannien avlägsnade sålunda vid talet tullmurarna samt övergick mot frihandel, vilket avsevärt motiverade den svenska exporthandeln.[10]

I avsikt för att påskynda industrialiseringen antogs inom landet ett aktiebolagslag liksom gjorde detta enklare på grund av industrier för att skaffa tillgångar.

Lagen innebar begränsat ansvar samt därmed gick enbart värdet från aktierna förlorade nära ett eventuell konkurs. Den inledande industrialiseringen skedde tillsammans privat tillgångar. tillsammans års förordning ifall fullständig näringsfrihet liberaliserades emellertid kreditmarknaden. nära talets slut fanns 35 affärsbanker inom riket.[10]

Skogsindustrin

[redigera | redigera wikitext]

Norrländska vattensågar ägde funnits sedan talet, samt lagar ifall flottning ägde införts vid talet inom fiskeristadgarna.

Exportmöjligheterna gjorde för att flera sågverksbolag uppstod samt antalet vattensågar utvidgade många snabbt nära talets mitt längs tillsammans med Mellannorrlands kust.

Spridning.

Vattensågarna ersattes snart från ångsågar, var landets inledande ångmaskin till industriellt bruk, ursprungligen avsedd både på grund av kvarndrift samt drift från sågverk, stod genomskinlig inom Tunadal strax norr angående Sundsvall någon gång beneath vintern – tid – sågades mer virke tillsammans med ångsågar än vattensågar. Ångsågat virke ägde högre standard samt därmed högre kostnad, samt ångsågarna kunde placeras nära utskeppningshamnar nära havet istället till längs tillsammans vattendrag, vilket reducerade transportkostnaderna.

Den insikt vilket fanns sedan tidigare inom område ifall skogsbruk, flottning samt sågverk fanns nödvändig på grund av skogsindustrins genombrott.

Omfattande inflyttning från arbetskraft mot sågverksdistriktet skedde ifrån olika delar från Norden. år – ökade ark samt pappersmassa sin andel från Sveriges export, ifrån runt 8&#;procent mot nära 40&#;procent.

dem norrländska träpatronerna byggde upp stora tillgångar, samt byggde stora gårdar samt slott, dock anklagades från inlandets skogsägare på grund av tvivelaktiga affärsmetoder, kallat baggböleri. Export från trävaror fanns konjunkturkänslig samt ägde starkt fluktuerande handelsplats, samt lönesänkningar gjorde för att träpatronerna samt staten kom inom konflikt tillsammans med arbetarna, exempelvis nära landets inledande stora strejk, Sundsvallsstrejken , samt nära konflikten inom Ådalen , vilket resulterade inom dödligt skott från person som arbetar.

Sågverksepoken samt inflyttningsvågen mot Norrland bröts efter elektrifieringen samt talets nedstämdhet, varefter ett fåtal stora sågverk överlevde.

Att dem fabriksrelaterade revolutionerna äger ägt boende tillsammans med uppstart inom England vid talet känner flera från oss till.

Järn- samt stålframställning

[redigera | redigera wikitext]

Järnbruk ägde placerats inom skogrika områden inom olika delar från landet sedan talet, vilka utvann malm fraktad främst ifrån Bergslagen. Detta utgjorde tidigt enstaka grundlig sektion från Sveriges export, samt försedde såväl utländsk likt svensk verkstadsindustri tillsammans med råvara.

Viktiga svenska gruvdistrikt äger beneath historien varit Klackbergs gruvfält (känt ifrån liksom Stålberget, verksamt mot ), Grängesbergs gruvor (verksamma vid talet mot ) samt dem lappländska malmfälten, var malmbrytning inleddes , samt kom igång vid allvar inom samband tillsammans med för att järnvägen Malmbanan kalenderår satte hamnarna inom Narvik samt Luleå inom förbindelse tillsammans med malmfälten.

ett massiv andel från Europas järnbrytning äger sedan dess skett inom landskap från den statliga gruvkoncernen LKAB, grundad

Under talet infördes Lancashireprocessen inom land, liksom enstaka härdfärskningsmetod till skildring från smidesjärn (välljärn) genom uppvärmning samt färskning från tackjärn vid ett härd.

Bruksdöden ägde plats beneath detta sena talet samt detta tidiga talet, då enstaka mängd mindre bruk lades ned samt större järnverk istället grundades.

detta ägde blivit mer lönsamt för att nyttja skogen på grund av skogsindustri. Bruksdöden drabbade främst Bergslagen dock även andra bruksorter inom landet.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Bra Böckers Lexikon ; Bokförlaget utmärkt Böcker; ; grupp 12; Uppslagsordet Industrialism.
  2. ^”Industrialiseringen samt dess följder (avsnitt 3 från podden Samhällsanalysen)”.

    relaterat till göteborg högskola.

    Under perioden fick industrialiseringen en inledande genombrott inom Sverige.

    Arkiverad ifrån originalet den 17 månad ://%25C3%25A4llsanalysen. Läst 18 månad &#;

  3. ^Industrialism inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
  4. ^Bra Böckers Lexikon, , Uppslagsordet industrialism
  5. ^Jennystol inom Nordisk familjebok (andra upplagan, )
  6. ^Levande saga 8, fabriksrelaterade revolutionen
  7. ^Store norske leksikon/ den industrielle revolusjon
  8. ^”Högskolan Dalarna”.

    24 oktober Läst 10 augusti &#;[död&#;länk]

  9. ^Mckay, John P. (). A History of World Societies. Charles Hartford. sid.&#; ISBN X&#;
  10. ^ [ab] Olsson, U. () spännande upplevelse landet - ett finansiell samt social saga. Kapitel: Industrilandet, s version Utbildningsradion & Bokförlaget god skrivna verk , Berlings, arlö

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]